Raseborg behöver flera fosterfamiljer
Staden Raseborg hoppas på att hitta fler fosterfamiljer.
- Vi har ett ständigt behov av nya fosterfamiljer. De vi har räcker inte till i dagens läge.
Det säger socialarbetare Elisabeth Grönroos som jobbar inom barnskyddet.
För den som är intresserad av att fungera som fosterfamilj ordnas en utbildning.
Ständigt och stort behov
Under kursen får deltagarna färdigheter att bemöta ett placerat barn med dess individuella behov och erfarenheter.
Utbildarteamet består av en socialarbetare från barnskyddet och en fosterförälder. De har yrkeskunskap och praktiska erfarenheter
Utbildningen består av nio gruppträffar, hemuppgifter och familjespecifika träffar.
Elisabeth Grönroos är en av stadens två socialarbetare som utbildats att fungera som handledare inom utbildningen.
Hon berättar att det finns mellan 10 och 15 aktiva fosterfamiljer som staden anlitar i Raseborg, och att det dubbla vore önskvärt.
- Med 20-30 familjer skulle situationen se bättre ut.
Nya krav inom barnskyddet
Enligt barnskyddslagen måste man numera i första hand försöka med familjevård, som verksamheten med fosterfamiljer kallas.
I andra hand blir det aktuellt med anstaltvård för ett barn.
- Ett annat krav som kommit in är att man måste ha gått utbildningen som är ganska omfattande, annars kan man inte fungera som fosterfamilj, förklarar Elisabeth Grönroos.
Ont om svenska
I dagens läge då det är brist på fosterfamiljer i Raseborg använder man familjer i andra kommuner men anlitar också anstalter.
För Raseborgsbarnen handlar det om Folkhälsans enhet och anstalter på andra orter. Men här kan språket utgöra ett hinder.
- Vi försöker undvika en ny språkmiljö så långt det är möjligt men det finns ganska få svenskspråkiga enheter på nära håll, beklagar Grönroos.
Brett spektrum av behov
Socialarbetaren Elisabeth Grönroos säger att de barn som behöver hjälp av en fosterfamilj inte kan dras över en kam.
Vanligen handlar det ändå om familjer som präglats av alkoholmissbruk eller bristande föräldraskap.
- Då klarar föräldrarna inte av att få vardagen att fungera på ett tillräckligt tryggt sätt för barnets del.
Andra medel först
Innan man går in för att ta hjälp av en fosterfamilj gör man allt som är möjligt att göra inom öppenvården och den förebyggande vården.
En familj som behöver hjälp kan själv kontakta Raseborgs Familjecenter för råd och samtal.
Härifrån kan man också få hjälp hemma i form av en stödfamilj eller en stödperson. Även hemservice är tillgänglig för barnfamiljer.
- Ofta lyckas vi nog förebygga att ett barn behöver flytta ut från sitt hem. Det ger en glädje i arbetet att se att insatser också hjälper.
Elisabet Grönroos är glad över att man också från regeringshåll talar för att det förebyggande arbetet ska få större fokus i kommunerna.
- Jag är nöjd över att diskussionen förs. Det behövs.
Lättare att bli stödfamilj
Den som ska fungera som stödfamilj ska också gå en utbildning men den är inte lika omfattande som fosterfamiljernas.
En stödfamilj kan till exempel fungera som avlastning under ett veckoslut då barnet bor borta hemifrån.
Man ska ha ett öppet hjärta
Elisabeth Grönroos, socialarbetare
Det finns ungefär 40 stödfamiljer i Raseborg.
Det är ett stort antal jämfört med andra kommuner. Dessa 40 är också i flitig användning, konstaterar Elisabeth Grönroos.
- Här måste man ta olika aspekter i beaktande då man söker rätt kombination av människor. Det är faktorer som språk, kulturskillnader, allergier och barnets ålder.
Kraven på en stödfamilj är inte riktigt lika höga som på en fosterfamilj.
- För att kunna fungera som en fosterfamilj krävs att man har saker ganska ordnade i sitt eget liv. Man behöver inte vara proffs men man ska ha ett öppet hjärta och tycka att man har tid, ork och resurser, förklarar Elisabeth Grönroos.
Kan se olika ut
Familjerna får gärna se olika ut eftersom behoven är så varierande. En singelfamilj och en barnlös familj kan också komma ifråga som fosterfamilj.
- Det som många uppfattar som mest utmanande är hur man ska förhålla sig till det placerade barnets föräldrar. De finns fortfarande med i bilden. Man får stöd för det här av barnets socialarbetare.
En del barn träffar sina biologiska föräldrar en gång i veckan, andra en gång i månaden eller inte alls.
Varje barn har en klientplan som man förhåller sig till. Den är baserad på barnets behov. Barnet har alltid rätt att träffa sina biologiska föräldrar.
Barnskyddet håller kontakt med ett barn som varit placerat tills personen fyller 21 år.
Kontinuerlig utbildning
Tanken är att det kontinuerligt utbildas nya intresserade fosterfamiljer och att de som gått utbildningen regelbundet får stöd också i forma av grupphandledning.
Innan utbildningen görs ett hembesök i den familj som vill bli fosterfamilj.
Hemkommunen ombeds lämna ett utlåtande och så kallade absoluta hinder utreds.
Det är faktorer som anknyter till hälsotillstånd, brottsregister, ekonomisk situation, boende eller liknande som gör att familjen eller personen inte kan godkännas som familjevårdare.
Enligt programmet ska alla barn som behöver en fosterfamilj ha lika möjligheter till en väl förberedd familj.
Den som blir fosterförälder ska i sin tur ha rätt till god förberedande utbildning.
Ett viktigt mål för den förberedande utbildningen är att förebygga att placeringarna upphävs på grund av otillräckliga kunskaper eller förberedelser.
Djuplodande och ärligt
En potentiell fosterfamilj utvärderas av barnskyddet innan den anlitas.
Den förberedande utbildningen leder heller inte automatiskt till att familjen antas.
Man får ta på sig fosterföräldrarocken och prova: Hur känns det här för mig?
Elisabeth Grönroos, socialarbetare
Familjen får också utvärdera sig själv och sin lämplighet för uppgiften under utbildningen.
- Det är ganska djuplodande. Man måste jobba med sig själv och sin egen bakgrund, poängterar Elisabeth Grönroos.
Om man till exempel har genomgått stora förluster måste man bearbeta dem i gruppen och kanske med någon annan person.
Ett placerat barn är traumatiserat och kan utlösa saker hos fosterföräldern i vardagen.
- Vi gör olika praktiska övningar. Man får ta på sig fosterföräldrarocken och prova: Hur känns det här för mig?
Man ska också vara medveten om att ett fosterbarn kanske flyttar ut om några år.
Artikeln är baserad på en intervju av Gunilla Ginström.