Johan Gadolins unika bibliotek kan få världsminnesstatus och hans laboratorium och miljön kring det bör bevaras och bli museum, anser experter

Johan Gadolins unika bibliotek kan få världsminnesstatus och hans laboratorium och miljön kring det bör bevaras och bli museum, anser experter som Yle Åboland talat med

Professorn i kemi Johan Gadolin (1760-1852) var banbrytande, internationellt känd och hade mycket stor betydelse för vetenskapens utveckling i Finland. Han upptäckte grundämnet yttrium och var en föregångare inom laboratorieundervisningen. Grundämnet gadolinium har fått sitt namn efter Johan Gadolin.

Hans bibliotek finns i Åbo Akademis specialsamlingar och det ansöks som bäst om världsminnesstatus för Gadolins bibliotek.

Hans laboratorium från slutet av 1700-talet står kvar omgivet av, enligt forskaren Kaarin Kurri, historiskt mycket intressanta omgivningar.

Sjuvåningshus med underjordiskt garage planeras

Åbo stad funderar på att bygga ett sjuvåningshus precis intill huset och ovanpå det som kan vara en medeltida gravgård. På tomten fanns också en gammal örtagård, en historisk nöjespark(Surutoin) och Gadolins fruktträdgård. Efter att Gadolins laboratorium stängdes blev det ett epidemisjukhus och senare ett barnhem. Idag finns det ett daghem i huset.

Fastighetsaffärsverket i Åbo vill att stadsplanen för området kring Gadolins museum ändras så att ett sjuvåningshöghus kan byggas invid huset från 1700-talet och att dess gårdsbyggnader från 1920-talet rivs.

Nya utredningar behövs, men ett höghus inte uteslutet

Tidigare i höst efterlyste stadsplanerings- och miljönämnden nya utredningar om områdets värde innan man kan föra ärendet vidare till stadsfullmäktige. Det här främst för att museicentralen tror att det kan finnas en medeltida gravgård på tomten. Nämnden vill också se fler alternativa planer förrän man säger ja eller nej till planerna, men ett höghus är enligt stadsplanerings- och miljönämnden inte uteslutet.

Miljön historiskt mycket värdefull

Forskaren Kaarin Kurri vid Museicentralen har gjort en noggrann inventering av Gadolins laboratorium och de andra husen på området och hon anser att området och byggnaderna bör bevaras för att de är värdefulla av historiska, byggnadshistoriska och miljömässiga orsaker.

Också forskare med insikter i Johan Gadolins betydelse för den finländska kemin anser att kulturstaden Åbo bör slå vakt om området och göra huset till ett Gadolinmuseum.

Åbosamfundet har i en skrivelse till stadsstyrelsen föreslagit att huset görs till ett museum över ett av de tyngsta namnen inom finländsk vetenskap.

Banbrytande laboratorieundervisning

Universalgeniet, kemisten, professorn och föregångaren Johan Gadolin (1760-1852) byggde sitt laboratorium i Åbo i slutet av 1700-talet. I laboratoriet framställdes, enligt historikern Svante Dahlström i boken Promenader III, ""konstgjorda mineralvatten", målarefärger och i allmänhet allt, som tillhörde den tekniska kemien". Också precisionsinstrument av glas framställdes. Gadolin undervisade i många år i laboratoriet och anses banbrytande inom laboratorieundervisning.

Känslig miljö

Miljön kring och husen på tomten på Klostergatan 5 är på många sätt värdefulla. Både historiskt, byggnadshistoriskt och miljömässigt. Det står att läsa i den inventeringsrapport forskaren Kaarin Kurri har sammanställt kring området.

Här har kulturstaden Åbo något att värna om anser flera forskare Yle Åboland har talat med. Åbosamfundet har redan 2015 närmat sig staden i ärendet och föreslår att man startar ett Gadolinmuseum.

Kemins fader

Johan Gadolin är Finlands mest kända kemist genom tiderna slår professor Johan Bobacka fast.

- Han anses ju vara kemins fader i Finland.

Bobacka är en av professorerna i Johan Gadolin Process Chemistry Centre som är en spetsforskningsenhet inom kemi och kemiteknik vid Åbo Akademi. Först hette centret bara Processkemiska centret, men för att öka statusen på centret satte man till Johan Gadolins namn för att det är känt i hela världen och för att samtidigt hedra den store föregångaren.
Gadolindagen firas varje år (sedan1969) och ordnas turvis av kemisterna vid Åbo Akademi och Åbo universitet.

Johan Gadolin upptäckte ett nytt grundämne som kallas yttrium, för att Gadolin upptäckte det i Ytterby i Stockholms skärgård. Grundämnet gadolinium har fått sitt namn efter Johan Gadolin.

Museum över Gadolin

Också Johan Bobacka anser att ett Gadolinmuseum i anknytning till det närliggande hantverksmuseet på Klosterbacken vore en ypperlig idé.

Detsamma anser servicechefen Eva Costiander vid Åbo Akademis bibliotek som ansvarar för den Gadolinska specialsamlingen som består av en unik boksamling med 3400 titlar.

För Gadolins bibliotek söks just nu Unescos nationella världsminnesstatus. En status som har getts exempelvis Finska hushållningssällskapets arkiv (1797-1917). Johan Gadolins far Jakob Gadolin var en av dem som startade Finska hushållningssällskapet.

Huset har byggts ut i samband med att det under senare år fungerade som sjukhus och barnhem men mer än 2/3 delar av huset består av Johan Gadolins gamla laboratorium.

Lyssna också på intervju om Johan Gadolins unika boksamling:

Radio Vega Åboland

Programmet är inte längre tillgängligt

Radio Vega Åboland

Programmet är inte längre tillgängligt

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/09/19/arkeologiska-utredningar-fordrojer-beslut-om-hoghus-pa-klostergatan-i-abo;standard;]