"Kan du skicka en kopia av ditt pass?" - Så reagerade kommunerna när vi bad dem om offentliga uppgifter

Vi testade hur landets alla kommuner klarade av att svara på en formell informationsbegäran. Inte ens hälften av kommunerna följde offentlighetslagen till punkt och pricka.

Offentlighetslagen förutsätter att myndigheter lämnar ut offentliga uppgifter om man ber om dem. Som journalister stöter vi ofta på myndigheter som väljer att tolka lagen mer restriktivt och vägrar att lämna ut uppgifter som borde vara offentliga.

Offentlighetsprincipen är en av grundstenarna för att kunna granska makthavare kritiskt. Den innebär att information som hanteras av myndigheter ska vara tillgänglig för allmänheten.

Under hösten har vi samlat in uppgifter om kommunernas ledningsgrupper. Samtidigt passade vi på att testa kommunernas förmåga att följa offentlighetslagen.

Myndighetshandlingar är offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag

― Offentlighetslagen § 1

Alla kommuner fick ett skolvitsord

Under veckan som gått har Svenska Yle publicerat en rad artiklar om kommunernas ledningsgrupper. Vi har tittat på kommunledningens könsfördelning, åldersstruktur och löneskillnader.

Vi samlade in den här informationen genom att skicka en formell förfrågan med hänvisning till offentlighetslagen på svenska och finska till landets alla kommuner. Enligt lagen måste kommunerna lämna ut de uppgifter vi bett om utan dröjsmål, senast inom två veckor.

Om vår förfrågan hade gällt information som är svår att ta fram eller om materialet hade varit omfattande tillåter lagen en svarstid på fyra veckor.

Uppgifterna vi bad om var offentliga och lättillgängliga så kommunerna kunde inte vänta med att svara eller ta betalt för informationen genom att hänvisa till att det är besvärligt att gräva fram uppgifterna.

När kommunerna svarade, förde vi bok över hur väl svaren motsvarade lagens krav. Vi noterade svarstid, eventuella frågor och om de lämnade in alla de uppgifter vi hade bett om. Utgående från hur och när kommunerna svarade fick de sedan ett skolvitsord.

Färre än hälften fick med beröm godkänt

Lumparland på Åland meddelade att de inte har en ledningsgrupp för tillfället så de fick värdet 0

Mindre än hälften (43 procent) av kommunerna svarade på vår förfrågan inom två veckor och lämnade in alla de uppgifter vi bad om inom utsatt tid, de fick vitsordet 10.

En fjärdedel svarade inom två veckor men utelämnade en del av den information vi hade bett om. I många fall var det frågan om födelsedatum som vi ville ha för att kunna ta kommande pensioneringar i beaktande. Många kommuner ville inte lämna ut födelsedatumen för de kan tolkas som personuppgifter. Som journalister har vi ändå rätt att ta del också av sådana uppgifter.

Andra kommuner lämnade helt kallt bort viktigare information som löner, personliga tillägg eller namnen på personerna i ledningsgruppen.

Till exempel Helsingfors utelämnade uppgifterna om ledningsgruppens resultatbonus. Den informationen fick journalisten Christoffer Gröhn som jobbade med bonusarna i Huvudstadsregionen gräva fram själv.

Det fanns också en rädsla för att vi skulle publicera uppgifterna i sin helhet som kanske gjorde att en del inte ville svara. Vissa kommuner meddelade att de inte vill hjälpa nyfikna journalister.

Urjala kommun skickar den information ni har bett om. Vi hoppas att en sådan här elektronisk insamling av uppgifter, vars syfte vi inte förstår, tillfredställer er nyfikenhet. I Kommunerna väcker den främst irritation. Med irriterade hälsningar

― Urjalas kommundirektör

Forskaren Aleksi Koski som har varit med om projektet har gjort liknande test och kommit fram till en del intressanta resultat.

- Ett problem som kommunerna har är att de inte kan skilja formella förfrågningar som de måste svara på från andra, säger Koski.

I vårt fall fanns det inget utrymme för andra tolkningar än att uppgifterna är offentliga och lagen föreskriver att de ska lämna ut dem men ändå var det många som ifrågasatte vår förfrågan.

Tillsammans med Koski författade vi ett påminnelsebrev där vi benade ut lagen för de kommuner som inte svarat inom två veckor och då fick vi in en hel del svar.

Hemliga meddelanden och Malins pass

Trots att de flesta kommuner till sist lämnade in nästan alla uppgifter som vi bad om har processen tagit sig en del absurda uttryck. På många håll ville man inte tro att förfrågan kom från en legitim avsändare, trots att vi sände förfrågan från en yle.fi-epost och undertecknande med våra namn.

Många ringde för att försäkra sig om att vi fanns, några vände sig till Yles kundtjänst för att fråga om oss, en kommun bad om att få en kopia av Malins pass och en annan skickade en blankett som de ville att vi skulle fylla i före de kunde ta ställning till vår förfrågan.

När svaren sedan började droppa in kom de, förutom som epost och bifogade filer, också som krypterade meddelanden som var synliga bara en viss tid, som fysiska brev och som fragment i skilda epost-meddelanden.

Alla de uppgifter vi bad om är offentliga och skulle användas i journalistiskt syfte så det här hemlighetsmakeriet tedde sig en smula överdrivet, men är inte på något sätt mot lagen. På finskt håll känner man kanske inte till att Yle har en Svensk enhet, så det kan vara en av orsak till misstänksamheten.

Halva Åland fick underkänt

Tio procent av kommunerna sade antingen rakt ut att de inte tänker svara på förfrågan eller så ignorerade de både vår förfrågan och den påminnelse vi skickade ut när två veckor hade löpt ut. Vi informerade tydligt kommunerna om vad lagen förutsätter men ändå fanns det de som ansåg att de kan göra sin egen tolkning av lagen.

Många Åländska kommuner ansåg att de inte behövde svara på frågan eftersom Åland har en egen landskapslag. Tillsammans med Ålands vikarierande lagberedningschef Hans Selander författade vi ett klargörande för Åland om att offentlighetsprincipen också gäller på Åland. Trots det har många åländska kommuner valt att inte svara på vår förfrågan.

Om en myndighet vägrar att svara på en förfrågan kan man överklaga kommunens beslut genom att lämna in ett besvär till förvaltningsdomstolen. Processerna är dessvärre långa och det finns inga egentliga straff förutom att domstolen gör ett förvaltningsbeslut ifall den bedömer att uppgifterna är offentliga.

Klicka på kartan och se hur din kommun klarade testet

Mer om offentlighetslagstiftningen:
Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet
Jyväskylä Universitets sida om offentlighetslagen (på finska)

Inget fast pris på kommunchefer - i Vanda tjänar en chef nästan 5000 euro mer än i Korsholm

Kolla kommunchefernas löner i din kommun.