Jutta Zilliacus minns: "När tv-kamerorna kom in på slottet 1967 började alla vinka och ha sig"
Att republiken i år firar 100 år har väl ingen kunnat missa. Men samtidigt firas den 6 december i år ett annat, betydligt mera anspråklöst, jubileum.
Det har nämligen gått exakt femtio år sedan den första tv-sända slottsbalen år 1967.
Den här artikeln är ursprungligen publicerad 2017 när Finland firade 100 år som självständigt land.
Kaffekalas för 150 gäster
Presidentens självständighetsmottagning har förändrats en hel del sedan den första bjudningen år 1919.
Då bjöd K.J.Ståhlberg och dottern Aino in cirka 150 gäster på kaffe i gothiska salen. Tillställning pågick bara i någon timme.
Första gången det dansades på slottet var 1922, men den som ville ha en alkoholhaltig dryck fick vänta ända till 1934.
Pressen släpptes in först 1949. Att rapportera från en så högtidlig fest med militära inslag var givetvis ett uppdrag för en manlig reporter, ansåg man.
Men både Rundradion och tidningspressen noterade i ett tidigt skede att det fanns ett intresse för vad gästerna hade på sig. Det hade de manliga reportrarna minsann ingen kännedom om.
Journalisten, politikern och mångsysslaren Jutta Zillliacus har hunnit uppleva ett flertal slottsbaler, både som gäst och i arbetets tecken. Första gången besökte hon balen i egenskap av reporter.
- Min man Benedict Zilliacus var reporter på Hufvudstadsbladet och hade intervjuat Paasikivi. Presidenten tyckte det var en trevlig intervju och Benedict hamnade på balen också. Och då fick jag uppdraget att hålla ett öga på gästernas kläder, för det förstod sig inte herrarna på tidningen på alls.
Zilliacus har alltså hunnit uppleva självständighetsmottagningar redan före tv-kamerornas intåg på slottet.
- På den tiden var det nog en väldigt värdig tillställning. Det fanns inga kameror att flörta med, på sin höjd kanske man kom på bild i tidningen.
Senare kom Jutta Zilliacus att anlitas som konferencier för radio. Uppdraget var roligt men inte speciellt glamouröst eftersom kommentatorerna fick sitta i en bil utanför slottet.
- Erkki Raatikainen som sedermera blev chef för Yle, satt med. Han kände till alla militärer och officerare och jag kände till damer, finlandssvenskar och diplomater. Det var ganska lustigt att sitta där ute i bilen.
Vägra vara bara "maka"
Uppdraget som kommentator har Jutta Zilliacus haft flera gånger, men även varit inbjuden som gäst under de år hon satt i riksdagen.
- Fast där fick jag bråka lite. Hem till oss kom en inbjudan till "Benedict Zilliacus med maka". Jag var ingen maka, jag hade både namn och yrke. Då fick jag en egen inbjudan, adresserad till ”riksdagsledamot Jutta Zilliacus”.
Också vad klädseln beträffar har Zilliacus kunnat iaktta stora förändringar med tiden.
- Efter kriget var det svårt att få tag på vackra klänningar. Första gången jag gick på bal hade jag på min brudklänning! Den syddes om så den blev en balklänning med tyllkjol och sidenturnyr. Jag tyckte mycket om den fast tyllen fastnade överallt.
Dansa framför kameran
Då tv-kamerorna blev en del av tillvaron förändrades också dynamiken på slottet.
- Folk blev så medvetna om kamerorna, på dansgolvet försökte alla dansa in i bild och vinka till kameran. Mest av alla vinkade min vän Pertti Salolainen.
Även då Jutta Zilliacus besökt slottet som gäst har hon intresserat sig för damernas klädsel.
- Maria Melin var ju alltid lika vacker. Och en som klädde sig på spännande sätt var Birgitta Ulfsson! En gång hade hon någon sorts randig grej som fick henne att se ut som en vaktstolpe vid gränsen. En annan gång i kom hon i frack.
Med tiden tycker Jutta Zilliacus att det har blivit allt mera spektakel av det hela.
- Folk ville synas och tar till alla möjliga knep, som glittriga gymnastikskor och läderfrackar.
Innovativt måhända, men inte i Zilliacus smak.
- Det är ovärdigt, självständigheten ska man högakta, det är ingen maskerad
Det är inte bara med sin klädstil och sina smidiga rörelser på dansgolvet man kan dra åt sig uppmärksamhet på slottet.
Det har också funnits gäster som hamnat i händelsernas centrum eftersom de förivrat sig vid bardisken.
- I början var folk inte riktigt vana vid bålen på slottet, minns Zilliacus. Receptet är i denna dag hemligt men den är väldigt stark fast den smakar ungefär som mjöd. I tiderna hände det att riktigt berusade gäster fick bäras ut av vaktmästarna. Men till all lycka verkar inte det ha hänt på sistone.
Varför inte ladda upp för årets Fest på slottet genom att njuta av den allra första tv-sända slottsbalen från 1967? För det finska referatet stod Jukka Rusi, Kyllikki Stenros (sedermera Virolainen) och Juhani Lehtola.
