Akut brist på preventivmedel i krisens Venezuela - antalet hiv-smittade och oönskade graviditeter ökar

I Venezuela har den ekonomiska krisen, som redan har pågått i flera år, lett till att det är brist på det mesta. Hyllorna i matbutikerna gapar tomma och också mediciner är svåra att få tag på. Bristen på preventivmedel börjar få allvarliga konsekvenser för venezolanerna.

Kondomer, p-piller och andra preventivmedel har blivit sällsynta och läkare rapporterar nu att antalet oönskade graviditeter och personer som har smittats av könssjukdomar, som hiv, ökar.

- Bristen på kondomer och andra preventivmedel har förvärrats under de tre senaste åren. Och nu är bristen värre än någonsin, säger Jhonatan Rodriguez.

Han leder den venezolanska medborgarorganisationen Stop VIH, som jobbar för att sätta stopp på spridningen av hiv.

Och bristen på preventivmedel är verkligen akut.

Mängden kondomer och andra preventivmedel i landet har minskat med 85 procent jämfört med för några år sedan.

- Det är olyckligt eftersom det är frågan om någonting så känsligt som hälsa, säger Anyuli Simancas som är föreståndare för ett litet apotek i Venezuelas huvudstad Caracas.

- Det är brist i alla apotek. När människor kommer hit berättar de att de redan har varit till flera andra apotek, men ingen har vad de behöver, säger hon.

Ett kondompaket kan kosta 700 dollar

Mycket få apotek har alltså kondomer i sina hyllor och de som har dem säljer dem till skyhöga priser.

Ett paket kondomer kan kosta kring 700 dollar.

När den årliga minimilönen i Venezuela är bara 1 800 dollar kan man tänka sig att kondomer inte är det första man spenderar sina pengar på.

Samtidigt florerar handeln och byteshandeln med preventivmedel på sociala medier.

Också där till skyhöga priser.

Venezolanerna har slutat ha säker sex

Men bristen på preventivmedel har inte fått venezolanerna att sluta ha sex, de har bara slutat ha säker sex.

Det finns ännu inga officiella siffror, men läkarna i Venezuela rapporterar allmänt om att allt fler smittas av könssjukdomar.

Till exempel bara vid Universitetssjukhuset i Caracas har antalet hiv-patienter ökat med nästan 3 000 under de senaste tre åren.

Också gonorré, syfilis och herpes är på frammarsch.

Och i vissa fattiga områden har graviditeterna ökat med 50 procent.

- Venezuela hörde sedan tidigare till de länder i Sydamerika som har det högsta antalet hiv-smittade och flest tonårsgraviditeter, säger Jhonatan Rodriguez vid medborgarorganisationen Stop VIH.

Sjunkande oljepriser fick ekonomin att störtdyka

Det var efter att oljepriserna började rasa år 2014 som Venezuelas ekonomi störtdök.

De sjunkande priserna tillsammans med nästan två årtionden av socialism utlöste en allvarlig lågkonjunktur.

Venezuela sitter på världens största oljereserver men är också extremt beroende av sin oljeexport.

95 procent av landets exportintänkter kommer från oljan. Och efter att oljepriserna nästan halverades har landet begravts i utlandsskulder på uppskattningsvis 150 miljarder dollar.

Och nu gapar butikshyllorna tomma och människor måste köa i timtal för att kunna köpa lite bröd.

Bristen på preventivmedel kan öka mödra- och spädbarnsdödligheten

Under många år delades kondomer och p-piller ut gratis vid många statliga sjukhus i Venezuela.

Men i takt med att krisen har fördjupats har regeringen satt stopp för det.

Och nu importeras just inga preventivmedel längre.

- Bristen på preventivmedel hotar allt förebyggande arbete som vi har gjort, säger Jhonatan Rodriguez.

- Det kan också leda till att spädbarns- och mödradödligheten ökar.

Och Julia Schalk, sexualpolitiskt sakkunnig vid Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU i Sverige håller med.

- Preventivmedel räddar liv. Det finns en stark koppling mellan bristen på preventivmedel och mödradödlighet. Om alla kvinnor i världen som inte vill bli gravida skulle ha tillgång till preventivmedel så skulle vi kunna minska mödradödligheten med en tredjedel.

Eftersom abort är förbjudet i Venezuela om inte moderns liv är i fara, har allt fler kvinnor som har blivit ofrivilligt gravida börjat ta till farliga metoder för att avsluta graviditeter.

En kvinna hade tvingat in persilja och tvättmedel i sin livmoder. Det slutade med att kvinnan fick ett missfall och en infektion som ledde till att hennes livmoder måste opereras bort.

Allt fler kvinnor i Venezuela har också börjat sterilisera sig för att inte bli gravida.

Desperata kvinnor ger bort sina barn

Många kvinnor som har blivit ofrivilligt gravida har i desperation börjat ge bort sina barn för att de inte har tillräckligt med mat.

Myndigheter och välgörenhetsorganisationer rapporterar om en ökning i barn som lämnas över till staten, olika välgörenhetsorganisationer eller vänner.

Zulay Pulgar och hennes sju barn lever på sex dollar per månad. Hon gav bort sin sexåriga dotter till en grannfamilj.

- Jag gav henne till den familjen för att vi emellanåt inte åt på två dagar. Jag kan stå ut med det men det kan inte barnen.

Zulay Pulgar tänker ändå hämta hem sin dotter när läget blir bättre.

Fembarnsmamman Katerine Jones har tillfälligt placerat två av sina barn i ett skyddshem.

- Min son var illa däran. Han var undernärd och min tio månader gamla dotter fick bara bröstmjölk för jag hade inget annat att ge henne.

- De kommer att bo på skyddshemmet tills jag har rett ut mitt liv.

Preventivmedel lika viktigt som vatten och mat

I ett land i kris är tillgången till preventivmedel lika viktig som tillgången till vatten och mat.

Preventivmedel motverkar fattigdom, säger Julia Schalk vid RFSU i Sverige.

- Det finns en stark koppling till fattigdom. Kvinnor som har möjlighet att utbilda sig, att gå kvar i skolan genom att välja hur många barn de faktiskt vill ha har så klart en möjlighet att jobba och bidra till sin egen försörjning.

Det här verkar ändå inte Venezuelas regering ha insett.

- De måste investera i preventivmedel för att garantera rätten till liv och hälsa, säger Jhonatan Rodriguez vid den venezolanska medborgarorganisationen Stop VIH.

Men det är inte bara Venezuelas regering som borde bättra sig när det gäller preventivmedel.

Det gäller också biståndsorganisationer, menar Julia Schalk vid Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, i Sverige.

- När man tittar just på bistånd eller externa aktörer så ser vi ju också generellt att de ökar till exempel mödra- och barnhälsovården och det är väldigt bra. Men uttryckligen preventivmedel saknas fortfarande. Man ser inte det här som en del av de insatser som behövs.