Så här har #metoo påverkat Sverige - 5 effekter av uppropen

Efter flera veckor av branschvisa upprop mot sexuella trakasserier börjar man nu se vilka konsekvenser #metoo har fått i Sverige. Vi listar fem saker som har förändrats.

1. Medvetenheten om sexuella trakasserier har ökat

#Metoo-kampanjen har varit så omfattande i Sverige och medierna har rapporterat om den dagligen i över en månads tid, att den inte har kunnat undgå någon. Alla har blivit medvetna om att sexuella trakasserier är vanliga och att de förekommer inom alla branscher och på många arbetsplatser.

Frågan om sexuella trakasserier har engagerat ända upp till regeringsnivå. Bostadsminister Peter Eriksson mötte i veckan olika aktörer från byggbranschen.

- Jag vill att vi gemensamt agerar för att ingen kvinna ska utsättas för kränkningar och övergrepp, sa Eriksson i ett pressmeddelande.

Det har funnits en kritik mot att de misstänkta personerna har avgått väldigt snabbt.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke sammankallade cheferna för de statligt finansierade teatrarna för att diskutera hur man kan få slut på trakasserierna inom branschen.

2. Misstänka förövare har avgått

I offentligheten har det blivit känt att omkring tio personer som misstänks för sexuella trakasserier har fått sparken, självmant har avgått eller har tagit timeout. Eventuellt har flera avgått, utan att det har nått offentligheten.

Först var det flera programledare som anklagades för sexuella trakasserier som fick lämna sina jobb. De senaste veckorna har en handfull politiker lämnat sina uppdrag.

Det har funnits en kritik mot att de misstänkta personerna har avgått väldigt snabbt. Företagen och organisationerna har gjort egna utredningar, men fallen har inte prövats i domstol.

I veckan lämnade till exempel en av Miljöpartiets riksdagsmän partiet och blev politisk vilde.

- De uppgifter som har framkommit är av sådan karaktär att han inte längre kan verka som förtroendevald för Miljöpartiet, sa partisekreteraren Amanda Lind till Dagens Nyheter.

Trots de många vittnesmålen om sexuella trakasserier har DO inte fått ta emot flera anmälningar än vanligt.

#Metoo har också lett till en skandal inom ärevördiga Svenska Akademien. Samarbetet med en kulturprofil med nära kopplingar till Akademien har avbrutits och mannen är inte välkommen på Nobelfesten.

3. Diskrimineringsombudsmannen har intensifierat övervakningen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) granskar att 40 företag och organisationer inom media, kultur och juridik följer diskrimineringslagen. Redan tidigare hade DO granskat kommuner och landsting.

- Mot bakgrund av metoo såg vi att vi måste intensifiera den här tillsynen. Dels för att se hur det ligger till, men också för att ge stöd till kvinnorna och visa att det finns något som krävs av arbetsgivarna idag, säger diskrimineringsombudsman Agneta Broberg till Svenska Yle.

Broberg säger att sexuella trakasserier är en form av diskriminering. Trots de många vittnesmålen om sexuella trakasserier har DO ändå inte fått ta emot flera anmälningar än vanligt.

- Det finns inte en arbetsgivare i Sverige i dag som med gott samvete kan säga att “jag behöver inte undersöka risken för diskriminering på min arbetsplats”, säger Broberg.

4. Arbetsplatser försöker förändra kulturen

Det finns flera exempel på arbetsgivare som nu försöker ta tag i arbetsplatskulturen för att få ett slut på vardagssexismen och trakasserierna.

Kajsa Hessel, vd på konsultföretaget Projektgaranti, har redan under en längre tid jobbat med attityderna inom byggnadsbranschen.

- Man blir så frustrerad över att vi inte kommer tillrätta med de här problemen. I ett konsultbolag kommer det hela tiden in nya mänskor som vi måste inkludera i vår kultur. Det handlar om att ha tydliga värderingar, så att mänskor känner att “det där du sa nu, det är inte okej”. Inte bara för mig, men det är inte så vi talar med varandra här på bolaget, säger Hessel.

Det har gått lite ironi i det här, det är knappt man vågar ta någon på axeln eller morsa, att det kan uppfattas... Då kanske man säger “metoo” för att vara ironisk.

På kvällstidningen Aftonbladet har man också försökt gå vidare och fem kvinnor har samlat ihop kollegernas erfarenheter av sexuella trakasserier på redaktionen. Ett liknande Dokument skrevs 1978 och nu var det meningen att Dokument 2.0 skulle publiceras i Aftonbladet.

I onsdags drogs ändå dokumentet tillbaka efter oenigheter mellan redaktörerna och chefredaktören hur materialet skulle användas.

- Hur ärligt vi än skulle bearbeta och presentera materialet, kommer det uppfattas som att vi mörkar något på ledningens uppmaning, sa Aftonbladets redaktör Åsa Linderborg till Dagens Nyheter.

5. Rädsla för vad man vågar säga

Både kvinnor och män har deltagit i debatten om #metoo. Den absoluta majoriteten har varit upprörd över att de sexuella trakasserierna är så vanliga och i vissa fall väldigt grova.

En krönika i Aftonbladet kritiserade starkt #metoo och jämförde den med häxbränningar.

Men det finns också de som anser att debatten om #metoo har tagit för mycket plats. Den här kritiken är mera dämpad, eventuellt för att det inte anses vara politiskt korrekt att uttrycka den.

Speciellt på sociala medier diskuteras vad man egentligen vågar säga utan att någon ska uppfatta det som trakasserier.

Produktionschefen Mikael Ahl har jobbat över trettio år inom byggnadsbranschen och han tycker att attityderna har blivit bättre. Han tycker också att det är bra att #metoo diskuteras, men att uttrycket också används ironiskt nu.

- Det har gått lite ironi i det här, det är knappt man vågar ta någon på axeln eller morsa, att det kan uppfattas... Då kanske man säger “metoo” för att vara ironisk, säger Ahl.

En krönika i Aftonbladet kritiserade starkt #metoo och jämförde den med häxbränningar. Krönikan väckte mycket anstöt och Aftonbladet sade upp kontraktet med krönikören.

I kölvattnet av det här har det börjat diskuteras om ifall alla verkligen får komma till tals i debatten, eller endast de som har de rätta åsikterna.