Slaget efter tolv – "Mixad idrott skulle skapa större förståelse könen emellan"

Sexuella trakasserier, mobbning och övergrepp av andra slag förekommer tyvärr också inom idrotten. Den stora frågan är hur man inom idrotten ska tackla problemen.

Såväl chefstränaren för damlandslaget i fotboll, Anna Signeul, som generalsekreteraren för Finlands svenska idrottsförbund Christel Björkstrand och idrottsrådet Kerstin Ehnbom ansåg att ett nytänk krävs för att kunna gå vidare.

Signeul slängde fram tanken om ett mixat ledarskap på alla nivåer inom idrottsverksamheten.

– För det första behövs det utbildade ledare som kan sin sak, annars är det bättre att inte ha någon ledare alls, säger Signeul. Det jag verkligen skulle vilja se är ett mixat ledarskap. Det tror jag att skulle vara väldigt positivt.

– Det skulle skapa bättre kommunikation könen emellan och främja jämställdheten. Varje förbund borde agera för ett mixat ledarskap och det kunde skapa något väldigt positivt.

Signeul får medhåll av Christel Björkstrand. Kerstin Ehnholm skulle gå ännu längre.

– Jag tycker att man även skulle kunna skapa mixade idrottsgrenar. Det finns redan en del men varför kunde man inte utöka grenutbudet i mixad idrott? Till exempel i simningen kunde man ha mixade lag.

– Varför måste idrotten indelas i kvinnlig och manlig idrott? Mixad idrott skulle skapa större förståelse könen emellan.

Vi har otaliga bra ledare

Björkstrand vill poängtera att det absolut inte kommer att handla om att sålla bort en massa ledare och tränare från idrottsverksamheten.

– Vi har i dagens läge oerhört många verkligt duktiga tränare och jag tror att det ännu mer bör handla om att kunna stöda dessa frivilliga individer.

– Ledarna måste få bättre verktyg för att effektivare kunna hantera eventuella problem. Jag riktar ett stort tack till alla som jobbar gratis men nu behövs även ett nytänk för att kunna gallra bort de problem som finns.

Sociala medier är en av de stora utmaningarna – också för idrotten

Nytänk efterlyses och då världen förändras är det självklart att nya utmaningar uppstår. Signeul för fram ett i Sverige uppmärksammat fall som på många sätt är problematiskt.

– Det är skrämmande med sociala medier där det hela tiden kommer fram uppgifter om sexuella trakasserier. Inom svenska fotbollsförbundet fick en högt uppsatt dam så kallade ”dickpicks”, bilder skickade till sig av många olika spelare.

– Hon är chef för en avdelning inom det svenska fotbollsförbundet. Hur ska man bestraffa de som skickade bilderna? En svår fråga men ett straff måste det bli.

Samtliga panelmedlemmar var överens om att övergrepp som kan klassas som olagliga bör anmälas till polisen.

– En förening kan inte och ska inte döma någon. Det har föreningarna inte befogenhet till men i stället kan föreningen stöda sen drabbade individen och hjälpa den i att åtgärda övergreppet på bästa möjliga sätt, anser Ehnholm.

– Då ett brott sker är det polis eller barnskyddsmyndigheter som ska kopplas in, hävdar Björkstrand. Föreningen har i lindrigare fall av övergrepp en skyldighet att ta tag i saken och tvinga fram en dialog om vad som kan och bör göras. Gränserna måste vara mycket tydliga!

Alla måste få idrotta i en trygg miljö

En trygg miljö är ett måste inom idrotten. Nu bör en bred diskussion på alla fronter föras och alla gränser måste klargöras. Det krävs en ständigt pågående dialog och nya tankar om hur en trygg idrott kan skapas.

Alla barn och alla vuxna som deltar i idrottsverksamheten måste delta i dialogen. Regelverket och riktlinjerna måste vara i skick.

Alla som är i maktposition står nu i nyckelrollen. Allt måste ledas högst uppifrån men i slutändan handlar det om att lära sig att behandla alla på ett mänskligt sätt!