Oskyldiga stämplas för sexuella trakasserier i Sverige - finska forum städas upp i efterhand
I början av veckan publicerade Dagens Nyheter en nyhet om att en svensk riksdagsledamot gjort sig skyldig till sexuella trakasserier. Politikerns namn publicerades inte - till en början.
Tidningens chefredaktör Peter Wolodarski berättar att tidningen först inte publicerade ledamotens namn.
När nyheten spred sig började gissningsleken på nätforum. I diskussionerna anklagades fel riksdagsledamot.
- En person med utländsk bakgrund utpekades och diskussionen hade toner av rasism. Man kan inte alltid lite på rykten på nätet. Här gäller det för alla att ta sitt ansvar - man måste inte göra sig skyldig till ärekränkning bara för att det går att skriva på nätet.
I verkligheten var det en annan ledamot som anklagats. Ledamoten i fråga lämnade sitt uppdrag senare i veckan och då publicerade Dagens Nyheter personens namn.
Det har förekommit motsvarande fall i Sverige. Bland annat mediepersonligheter och chefer har anklagats.
Peter Wolodarski anser att det är viktigt att dra en gräns mellan att berätta de trakasserade kvinnornas historia och att göra sig skyldig till häxjakt.
- Det här är en kraftfull rörelse. Jag minns inte när samhället senast har mobiliserat sig på samma sätt.
Lagen den samma för nätskriverier som för medier
Att publicera personlig information som namn och bild regleras av lagen och de etiska journalistiska principerna.
Päivi Korpisaari, professor i kommunikationsrätt på Helsingfors universitet, berättar att samma strafflag gäller för diskussionsforum och sociala medier som för traditionella medier som radio och tidningar.
- I praktiken är nätdiskussionen öppnare och avsändare är svårare att spåra. Medier är bundna till god journalistisk sed vilket gör att de måste vara noggranna med namnskydd.
Korpisaari räknar upp faktorer som påverkar om en persons identitet publiceras: bevisens styrka, personens samhälleliga status, hur lång tid det gått och hur många personer som påverkas.
Detaljer kan röja identiteten
I Sverige har det förekommit situationer där läsare listat ut den anklagades identitet på basis av detaljerna i artikeln.
Så var fallet med "kulturprofilen" med kopplingar till Svenska Akademien som anklagats. Personliga detaljer som att personen var gift med en akademimedlem publicerades av Dagens Nyheter. Endast namnet uteblev.
Finska diskussionsforum städas i efterhand
Tidningen Vauva modererar nätforumen vauva.fi och Suomi24. De hör till Finlands mest besökta nätforum.
Vauvas chefredaktör Maija Koski berättar att sidorna modereras för att undvika övertramp.
Diskussioner som lätt spårar ur handlar om ämnen som invandring och könsroller.
- Osakliga notiser, förolämpande meddelanden, namnspekulationer och felaktiga anklagelser tas bort.
Koski vill inte förutspå om diskussionerna skulle kunna leda till falska anklagelser och stämpling av oskyldiga som i Sverige.
- Vi måste se till att såna här meddelanden tas bort så fort som möjligt.
Koski påminner också om att skriverierna lämnar spår efter sig även om de skrivs anonymt och raderas.
- Om någon skickar hotfulla meddelanden överlämnar vi dem till polisen.
Professor Päivi Korpisaari anser att det är problematiskt hur snabbt falska påståenden sprider sig även om de raderas.
- Vi är rätt så försvarslösa mot masspublicering av någons identitet.
"Fel människa kan stämplas"
Också forumet Suomi24 modereras i efterhand. Olagliga och osakliga meddelanden raderas.
Kaisa Heinämäki arbetar på Aller Media som äger Suomi24. Hon berättar att de inte tillåter brottsanklagelser mot någon som inte har dömts.
- Vi tar bort anklagelser. Vi har ingen förhandscensur och det kan leda till att fel personer anklagas.
Alla anklagelser tas ändå inte bort. Om någon berättar om att en politiker eller kändis på krogen smällt till hen på rumpan får kommentaren stanna, berättar Heinämäki.
Texten kan tas bort om den anklagade anmäler kommentaren för ärekränkning.