Familjerådgivare i Pargas: ”Om du är rädd för att bli våldsam – sök hjälp”

Antalet barnskyddsanmälningar har ökat kraftigt i Pargas under det här året. I slutet av augusti hade det gjorts över 200 barnskyddsanmälningar, och anmälningarna har bara fortsatt strömma in.

År 2016 kom det in totalt 204 anmälningar på hela året.
Nu räknar man med en ökning på kring 50 procent jämfört med i fjol. Resurserna är knappa inom barnskyddet i Pargas och det har lett till att det förebyggande arbetet blivit lidande.

Petra Zilliacus jobbar som psykolog på Åbolands familjerådgivning med förebyggande vård. Där hjälper hon familjer som ännu inte hamnat i riktigt svåra situationer.

- Vi försöker hjälpa så många familjer som möjligt med problem som fortfarande är hanterbara.

Hur viktig är den förbyggande vården?

- Jag ser den som helt avgörande, både för att minska lidandet för familjerna och för att spara pengar. Under flera års tid har det gått väldigt mycket pengar till specialvården. Att minska på de förebyggande resurserna betalar sig inte i längden.

Just nu är det Zilliacus och en socialarbetare som jobbar med den förebyggande familjevården i Pargas. Hon tycker att man lyckas nå familjerna med problem.

- Vi har fullt upp, så på det sättet kan vi säga att vi lyckats bra. Däremot är det möjligt att vi också skulle ha det om vi var fler som jobbade här. Då betyder det att vi inte lyckas så bra.

Fler öppna för familjerådgivning

Zilliacus upplever ändå att tröskeln att söka hjälp har blivit lägre under de år hon jobbat på familjerådgivningen.

- Folk är motiverade och har hört att inte är så svårt att hoppa över vår lilla tröskel. Tidigare upplevde många att man måste ha jättestora problem för att söka hjälp.

När ska man ta kontakt med er som jobbar med det förebyggande familjearbetet?

- Då man märker att ens egen stressnivå är väldigt hög under långa perioder och man har svårt att reglera den. Det leder ofta till att man skriker och bråkar om ganska små saker där hemma. Det kan vara ett tecken på att man inte har tillräckligt bra kontakt med varandra.

Däremot kan man inte förvänta sig att alltid vara sams och ha det jätteroligt i familjen, enligt Zilliacus. Men om det inte varit roligt på länge och om man blivit rädd för sina egna våldsamma impulser, då är det dags att söka hjälp.

- Om man är rädd för att börja slå, eller för att själv snart bli slagen, då är det viktigt att söka hjälp innan det händer. Eller om det redan hänt ska man ta tag i det så fort om möjligt.

Många av familjerna som söker hjälp är skilsmässofamiljer och nyfamiljskonstellationer. Zilliacus önskar att fler skulle söka hjälp under just de här tunga perioderna i livet.

- Om vi skulle hjälpa folk att skilja sig på ett bättre sätt tror jag att vi kunde göra en jätteinsats för barns hälsa generellt. Vi ser ofta att barnen blir spelbrickor när föräldrar tar ut sina besvikelser gentemot varandra.

Barnens lojalitet ett hinder för att upptäcka trakasserier

I och med kampanjen #dammenbrister offentliggjordes 800vittnesmål av finlandssvenska kvinnor om sexuella trakasserier de blivit utsatta för. Bland vittnesmålen finns flera som berättar om övergrepp de varit med om som barn.

Zilliacus säger att det är svårt att upptäcka trakasserier mot barn eftersom barn ofta är väldigt lojala.

- De vet att deras överlevnad hänger på dem som är närmast och då vill de inte skapa trubbel.

Samtidigt betonar Zilliacus att det är både föräldrars och speciellt professionella omsorgsgivares uppgift att hålla ögonen öppna och vara lyhörda för andra sätt barn kan berätta om trakasserier.

- Det behöver inte handla om att pappa drog ner byxorna på mig i går, eller något liknande.

Inte skapa rädsla

Zilliacus menar att benägenheten att tala om trakasserier varierar stort från familj till familj.

- Det lönar sig att fundera på hur mycket det är vettigt att prata om med barnen. Vi vill ju inte skrämma upp dem eller skapa en värld där barnen går runt och är jätterädda för alla farbröder.

- Det som hjälper barn är att de dels får en känsla av att det de tycker och tänker är viktigt, och att de respekterar sig själva. Dessutom är det viktigt att de kan lyssna och höra hur det är för andra.

Zillacus menar att bakgrunden till problemen med trakasserier bland annat handlar om hurudana modeller för beteende som barn i Finland erbjuds av vuxna.

- Man uppmuntrar flickor att vara lyhörda och ta hand om relationer på bekostnad av de egna behoven, medan pojkar uppmuntras att ta för sig.

#dammenbrister ett uppvaknande för många

Zilliacus ser ändå att det skett en attitydförändring.

- Det vi ser hända med #dammenbrister är att samhällsnormen anpassar sig till den attitydförändring som redan hållit på en längre tid.

- När många säger att de inte är vi förvånade över uppropet är det ett bra tecken. Då har man känt på sig att något snart måste hända.

Zilliacus tror att många, som inte uppfattat de här normera tidigare, nu fått ett uppvaknande.

- Nu kommer det att diskuteras i kafferummet och vid sidan av fotbollsplanen bland föräldrarna.

- Jag tror att man som enskild individ kan påverka mycket. Man kan säga ifrån och öppna diskussionen då de dåliga skämten dyker upp.

- Om vi har en ny generation pojkar som har uppfostrats enligt det här, då tror jag att vi kommer se en förändring.