Analys: Med sin kandidatur skriver Paavo Väyrynen ett stycke historia – men hurdant blir hans politiska arv?

I finländsk politik ska man inte räkna ut Paavo Väyrynen. Den långvariga tidigare ministern och partiordföranden och numera europarlamentarikern har en i finländska mått oförliknelig förmåga att ta plats i politikens centrum.

I dag, tisdag, meddelade Väyrynen att han lyckats samla ihop de 20 000 anhängarkort som krävs för att kandidera i presidentvalet.

Om Helsingfors valkretsnämnd godkänner valmansföreningens ansökan innebär det att Väyrynen blir den åttonde kandidaten att ställa upp i presidentvalet.

Väyrynen blir vid sidan om sittande presidenten Sauli Niinistö den andra kandidaten som ställer upp för en valmansförening.

Men till skillnad från Niinistö backas Väyrynen inte upp av sitt tidigare parti. Tvärtom.

Över 500 000 röster i det senaste presidentvalet

Jämför man med det senaste presidentvalet är skillnaden påtaglig. Då ställde Väyrynen upp som Centerns officiella kandidat.

Väyrynen gjorde en bra kampanj och var med ett stöd på 17,5 procent en hårsmån från att ta sig till presidentvalets andra omgång.

I valrörelsen 2012 blev Väyrynen något av en räddning för Centern som lidit en brakförlust i föregående års riksdagsval.

Sedan dess har relationen mellan Centern och Väyrynen ändå utvecklats till det sämre.

Frostiga relationer med Centern

Väyrynens beslut att grunda ett nytt parti, Medborgarpartiet, år 2016 var droppen som fick centerledningens bägare att rinna över.

Sedan dess har Väyrynen bland annat blivit vald till fullmäktigledamot i Helsingfors från kristdemokraternas lista.

Samtidigt fortsätter Väyrynen att vara en del av Centerns grupp i Europaparlamentet.

Det säger sig självt att relationen mellan hedersordföranden Väyrynen och den nuvarande partiledningen varit frostiga på sistone.

Partiordföranden Juha Sipilä har i offentligheten krävt att Väyrynen lämnar partiet självmant, med hänvisning till partiets stadgar. Väyrynen har tillsvidare vänt dövörat till de här kraven.

Vilka är då Väyrynens chanser i valet?

Frågan är vilka Väyrynens utsikter är i det instundande presidentvalet. Har han chanser att utmana sina motkandidater?

I tidigare valrörelser har det personliga väljarstödet på fältet varit Väyrynens trumfkort.

Oberoende av politiska konjunkturer har Väyrynen lyckats mobilisera sina egna väljare då det kommit till kritan.

I valet 2012 fick Väyrynen drygt 500 000 personliga röster. År 1994 röstade fler än 600 000 finländare på Väyrynen.

Den stora frågan är hur Väyrynen ska klara sig utan uppbackning från Centern.

Insamlingen av anhängarkort torde ha gett försmak om utmaningarna med att ställa upp för en valmansförening.

Å andra sidan har Väyrynen politisk erfarenhet som få andra i finländsk politik. På presskonferensen i dag sade Väyrynen att debatterna inför presidentvalet fokuserat på sekundära frågor.

Väyrynen vill lyfta fram EU:s försvarspolitiska integration till diskussion. Han vill inte att unionen blir en försvarsallians.

Skriver politisk historia

I och med kandidaturen kommer Paavo Väyrynen att skriva en bit politisk historia. Aldrig förr har en kandidat ställt upp fyra gånger i presidentvalet, utan att ha blivit vald till president.

Närmast Väyrynen kommer socialdemokraternas Väinö Tanner och landsbygdspartiets Veikko Vennamo. Bägge var uppställda i presidentvalet tre gånger.

Det är med andra ord klart att Väyrynen skrivit sitt namn i historieböckerna. Men det följande bladet i berättelsen om Paavo Väyrynen är fortfarande oskrivet.