Den finska sisun lever – den är fortfarande en kraftkälla för finländarna

Sisun kan vara till nytta också för Finlands ekonomi, det säger Tommi Lehtonen, professor i tillämpad filosofi från Vasa universitet. Att ständigt visa sisu, att kämpa och slita, kan samtidigt tära på krafterna.

Tommi Lehtonen vänder fundersamt blicken mot väggen i sitt arbetsrum och funderar på när han själv har haft riktigt mycket sisu. Ett leende bryter fram i hans ansikte.

Sisu har ju förstås behövts i skidspåret som barn.

- Min pappa var en riktig skidåkare och som ung pojke försökte jag envist hänga på, säger Lehtonen.

Ja sisu, Den finländska kombinationen av uthållighet, envishet och oförmåga att ge upp, som genom åren har gett bland annat har gett oss bland annat många idrottsmedaljer.

Sisun kombinerar vinterkriget, långdistanslopp, träsk, gräftan och Jussi. Det är en väsentlig del av finländarnas egen berättelse om vem vi är.

Och bra så, anser professorn i tillämpad filosofi Tommi Lehtonen vid Vasa universitet.

- Jag ser inget problem med att sisun präglar berättelserna om finländarna. Det ger en mycket positivare bild än den att vi har tunghäfta eller är så blyga att det är helt onödigt att skicka oss utomlands för att göra affärer.

Sisun är inte död

Lehtonen anser att man i dagens Finland ser på sisun ur två synvinklar. Många anser att sisun är värd att lyfta fram i positiva tecken under Finlands jubileumsår. Andra tycker att man borde göra sig av med sisun som med det finska folkets envishet är satt på en piedestal.

Lehtonen själv talar om sisun med värme. Den är enligt honom en positiv källa till kraft och något som man kan lära sig. Han anser att sisun är något som Finlands som nation kan ha nytta av.

- Om vi tänker att vi lever i ett kvartalssamhälle och företagen fokuserar på kortsiktiga resultat, som vi ska nå med envishet och uthållighet. Vi förstår att envishet har ett värde fastän man inte kan se det genast.

Enligt Lehtonens erfarenhet är sisun långtifrån död.

- Människor är intresserade av sisu. Jag tror att det beror på att de vill erkänna en av nationens grundstenar.

"Finländarna kan vara sisuns förespråkare"

Lehtonen har undersökt etik inom ledarskap och ansvarsfulla investeringar ur en filosofisk synvinkel. Han upptäckte att finländare anser att en bra ledare ska ha en passlig mängd sisu.

Lehtonens intresse för den finländska sisun väcktes förra sommaren på Lappu filosofidagar och hans första text om sisun publicerades det här året i tidningen Kanava.

Den ständiga oförmågan att ge upp kan bli ett fängelse för människor. Enligt Lehtonen har sisun som begrepp fått sitt ursprung från tre håll. Det första är de finländska långdistans löparna under Hannes Kolehmainens ledning. Sedan kom vinterkriget och de finländska soldaterna som överlevde vid fronten mot den överlägsna Sovjetiska armén.

Sisun cementerade sin ställning när man talade om den lilla jordbruksnationen från karga och kalla förhållanden.

Inte mer sisu än andra

Trots det finska ordet sisu tycker inte Lehtonen att finländarna har mer sisu än andra nationaliteter. Också i andra kulturer finns begrepp som påminner om sisu.

- Det finns ingen särskild finländsk "sisugen". I stället kan man tänka att vem som helst kan lära sig sisu. Finländarna kan vara sisuns förespråkare.

Tog sisun avkopplingen från finländarna?

Sisun är ändå inte bara en positiv energi. En oförmåga att ge upp kan vara skadlig för människan.

- Ett mått av avslappning och obryddhet har kanske hamnat åt sidan i den finska folksjälen. Också den mest sisurika människan kan dra nytta av den gamla visdomen om att en vis person kan ge upp i tid, säger Lehtonen.

Lehtonen medger också att många kan ta illa upp om man påstår att sisun inte bara är en finsk egenskap.

- Det kan vara att vissa tycker att deras kultur har vissa baselement som man inte ska rucka på. I vissa sällskap i Finland har man kanske tänkt att sisun är en sådan finländsk grundsten.

Ett barn kan lära sig uthållighet

Sisun fungerar enligt Lehtonen bäst när den används enligt en gyllene mellanväg. Den ger en uthållighet i vad man gör, men den sliter inte ner en människa.

Som ett exempel kan en grundskolelärare lära ut sisu åt en elev genom att uppmuntra eleven till att inte ge upp, även om någon matematikuppgift skulle kännas svåt. På det sättet kan barnet på ett bra sätt få ett mått av sisu.

Text: Jarmo Panula / Yle Pohjanmaa
Översättning och bearbetning: Anna Ruda / Yle Österbotten