Visuell data hjälper Yle att förstå de som använder innehållet

I takt med att Yles webbinnehåll ökat i betydelse och popularitet har det uppstått ett behov av att förstå de människor som använder innehållet. Det behövs data för att Yle ska kunna ge bättre public service till finländarna och speciellt till dem som sällan använder Yles tjänster.

Tv-tittarna och radiolyssnarna har beskrivits med exakt data redan länge, medan publiken på webben mest har uppfattats som anonyma webbläsare. Yle tog tag i det här genom att via så kallade agila utvecklingsprocesser (agil=lättrörlig) skapa en modell för användardata. Yles samarbetspartners i arbetet var Futurice och Reaktor.

Resultatet var en helt ny och unik metod för prognoser av webbanvändarnas ålder och kön. Modellen ger tillförlitlig data om både populära innehåll och program som inte har så en så stor publik. Den har också utvecklats så att man nu kan följa såväl tittande och lyssnande på Arenan som publik som läser artiklar på Yles webbsidor. Data om demografier visas i form av figurer och visualiseringar.

Resultaten och visualiseringen av dem var avsedda att ge svar på följande två frågor:

• På vilket sätt kan Yle ge bättre service till dem som endast sällan använder Yles webbinnehåll?

• På vilket sätt går det att få ut sådan data om webbanvändarna som varje Yle-medarbetare bättre kan använda i sitt arbete?

Modellen använder sig av all interaktion på Yles webbsidor, men den påverkar inte användaren på något sätt, varken till användargränssnitten eller användarupplevelsen. Det är fråga om ett verktyg som hjälper Yle att förstå vilka innehåll olika personer använder.

Resultatet av en agil kultur för utveckling

”I det vardagliga arbetet får redaktörerna genom modellen en djupare förståelse för hur ett program eller en artikel går hem hos en viss publik och vi kan följa med det praktiskt taget i realtid”, säger Eija Moisala som leder Yles team för smarta data och kundrelationer.

Modellen har också väckt intresse hos mediehus runtom i Europa. BBC och de nordiska rundradiobolagen har önskat få höra mer om den dataarkitektur som modellen bygger på.

”Förutom ålder och kön kan modellen ta fasta på exempelvis olika motiv och kontexter för medieanvändning. Utvecklingsarbetet på de här områdena är redan igång”, säger Eija Moisala.

"Förutom ålder och kön kan modellen ta fasta på olika motiv och kontexter för medieanvändning.

Eija Moisala, som leder teamet för smarta data och kundrelationer, och publikanalytiker Anne Hyvärilä

Högkvalitativ data lägger grunden för bättre innehåll

Tack vare datamodellen för publikdemografier har Yle placerat sig bland de främsta branschutvecklarna då det gäller att förstå olika sorters publik. Modellen har också fört med sig ändringar i de interna rutinerna. Nu kan alla på Yle – från redaktörerna till verkställande direktören – använda informationen som stöd för sitt arbete. Det går också att snabbt få fram data för olika visualiseringar.

”Den stora allmänheten har helt tydligt fått upp ögonen för tv-tittandet på webben och ökningen är nu enorm. Enskilda avsnitt av Soffpotatisarna har under hösten slagit nya rekord med att ha spelats upp över 120 000 gånger", säger Arttu Nurmi som är beställare av kultur och underhållningsprogram på Yle.

”Det nya sättet att skapa modeller som beskriver publiken på webben ger oss realtidsdata om tittarnas profiler. Samtidigt kan vi ge tittarna bättre service både när det gäller innehåll och utbud.”

"“Enskilda avsnitt av Soffpotatisarna har under hösten slagit nya rekord med att ha spelats upp över 120 000 gånger.

beställare av kultur och underhållningsprogram Arttu Nurmi

Den data som används blir allt bättre och exaktare. Samtidigt får Yle en bättre bild av olika användares preferenser. Ju djupare förståelse Yle har av de individuella behoven, desto bättre tjänster betyder det för finländarna.