Första me too-demonstrationen: "Det måste bli en ändring och den sker nu"

Tiotals, enligt arrangörerna upp till 110 personer, trotsade regnet och deltog i me too-demonstrationen på salutorget i Åbo på torsdagskvällen. Demonstranterna tände gravljus och lyssnade på tal och vittnesmål både på svenska och finska.

En av de som deltog var Jenni Hedman-Libäck, som deltog i demonstrationen tillsammans med sin familj.

- Det här är viktigt för mig. Jag vill visa att det inte är okej med sexuella trakasserier. Det måste bli en förändring och den måste börja någonstans. Den förändringen börjar nu, 2017, säger Hedman-Libäck.

Hon bär på plakat med slagorden "stopp min kropp" i ena handen och ett gravljus i den andra.

- Jag hoppas att daghem, skolor, gymnasier och arbetsplatser är säkra för flickor och kvinnor i framtiden. Jag har min tvååriga dotter med mig på demonstrationen och vi lär henne och hennes bror om "stopp min kropp" och om att deras kroppar ska respekteras. Lagstiftningen för sexuella trakasserier ska också ändra så att de som förövar sig på kvinnor ska få strängare straff, anser Hedman-Libäck.

"Inte tillräckligt med reaktioner på me too i Finland"

På plats på demonstrationen var också Rose-Marie Wilson, Annina Forsblom och Patricia Torvalds. De stod med var sitt ljus i handen och ville visa sitt stöd för me too.

- Jag tycker att det är viktigt att visa sitt stöd för alla som någon gång råkat ut för sexuella trakasserier, säger Wilson.

Hon får medhåll av Forsblom och Torvalds.

- Jag tycker att det är viktigt att vi uppmärksammar det här också i Finland, man har inte reagerat tillräckligt här tycker jag. Därför är jag gärna med och stöder, säger Patricia Torvalds.

- Det är jättesynd, för det är ju också ett stort problem i Finland, ändå talas det inte lika mycket om det, fortsätter Annina Forsblom.

"Alla finlandssvenskor är mina systrar"

I slutet av november publicerades det finlandssvenska uppropet #dammenbrister med drygt 6 000 underskrifter och 800 vittnesmål.

Alla deltagare som Yle Åboland pratat med säger att vittnesmålen varit skakande, men samtidigt ser man en stor styrka i uppropet.

- Det kändes som ett otroligt systerskap och alla peppade varandra i den stora Facebookgruppen. Det var något som jag aldrig har upplevt tidigare. Jag kände att alla finlandssvenskor är mina systrar, säger Jenni Hedman-Libäck.