Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

"Det 100-åriga Finland glömmer kvinnorna"

Från 2017
Uppdaterad 08.12.2017 17:06.
En lotta vid en korsu under fortsättningskriget.
Bild: SA-kuva/ Heikki Roivainen

- Okänd soldat har man redan filmatiserat flera gånger. Men den berättar bara halva historien. Kvinnors upplevelser och livsperspektiv skuffas ut i marginalen, säger docenterna Maarit Leskelä-Kärki och Tiina Mahlamäki.

De säger att historia skrivs och publiceras till en del ensidigt och män får mycket mer utrymme än kvinnor.

Bokhyllorna i de stora bokhandlarna domineras av litteratur om män, påpekar Mahlamäki och Leskelä-Kärki. Dels handlar det om vems liv som skildras, men det är också en publiceringspolitisk fråga.

Vems liv är värda att berättas?

Ann-Catrin Östman som är forskare i historia menar att man sedan 1970-talet har haft en ganska stark genushistoria där man tar kön i beaktande för hur historia skrivs. Tidigare har man skildrat män som könsneutrala aktörer, man noterar inte att de är män och fungerar i samhället i egenskap av män. Kvinnor däremot har antingen varit osynliga eller så har deras könstillhörighet markerats särskilt.

- Finlands historia berättas mycket genom biografier, säger Östman.

kvinna sitter på sitt arbetsrum
Bildtext Ann-Catrin Östman
Bild: Nana Blomqvist / Yle

- Trots att en del viktiga biografier över kvinnor givits ut i år beskriver man ändå det 100-åriga Finlands historia genom berättelser om män. Jubileet till ära kunde man ha gjort en film baserat till exempel Sirpa Kähkönens eller Katja Kettus romaner, påpekar Leskelä-Kärki och Mahlamäki.

Leskelä-Kärki och Mahlamäki menar att man pratar mycket om till exempel hur männen hade mardrömmar på nätterna då de återvände från fronten, men vad kvinnorna har varit tvungna att utstå skildrar man inte.

- Kvinnors öden och aktiva samhällsroller förblir i det dolda i tysthet även om de i praktiken har varit och är aktiva samhällsaktörer, säger Leskelä-Kärki.

två kvinnnor står framför en bokhylla
Bildtext Från vänster: Maarit Leskelä-Kärki och Tiina Mahlamäki
Bild: Nana Blomqvist / Yle

Båda docenterna påpekar att det skrivs och publiceras mycket biografier, en hel del av dem är politikers memoarer eller idrottares biografier. De är inte alltid baserade på forskning och kvinnorna blir marginaliserade, trots att mycket viktig biografiforskning getts ut om kvinnor under det här året.

- Vems liv är värda att berättas?

Den frågan ställer Leskelä-Kärki, Mahlamäki och Kati Launis som ordnar ett diskussionstillfälle och bokutgivningstillfälle fredagen den 8 december klockan 18 på Pieni Kirjapuoti på Universitetsgatan 28 i Åbo.

Diskussion om artikeln