Du som har små barn kan spara en tusenlapp om året - så här märks de nya dagisavgifterna i din vardag

I januari sjunker dagisavgifterna för tusentals familjer. Vi tog reda på hur förändringen påverkar dig som har barn på dagis!

1. Dagisavgifterna sänks, men berör det mig?

Sänkningen av dagvårdens klientavgifter berör i första hand familjer med små och medelstora inkomster.

Mest sjunker avgifterna för familjer som har fler än ett barn i kommunal dagvård. Det här beror på syskonrabatten som ökar till 50 procent för det andra barnet.

För tillfället är den högsta avgiften för det andra barnet 261 euro. Från och med nästa år sjunker det maximala beloppet till 145 euro.

Samtidigt kommer avgifterna att slopas i sin helhet för ungefär 6 700 familjer.

För familjer med en försörjare minskar avgifterna också i många fall.

2. Varför sänks avgifterna?

Finländska barn deltar i småbarnsfostran i mindre utsträckning än barn i många andra europeiska länder.

Tillgången på tjänster och klientavgifternas storlek har en stor inverkan på familjernas möjligheter att delta i dagvården.

Sänkningen av dagvårdsavgifterna förbättrar ekonomiskt utsatta familjers möjligheter att ta del av småbarnspedagogiken.

Samtidigt ökar de disponibla inkomsterna för de flesta familjer som har barn i kommunal dagvård.

Hittills har familjer med två vårdnadshavare och två barn betalat i genomsnitt 3 000 euro per år för den kommunala dagvården.

Som högst har avgifterna för dagvården för två syskon uppgått till 6 000 euro per år.

För många familjer minskar dagvårdsavgifterna med mer än 1 000 euro per år.

Man räknar även med betydande sysselsättande effekter då småbarnsföräldrars möjligheter att ta emot arbete ökar.

Regeringen uppskattar att över 4 000 arbetstillfällen skapas som ett resultat av de sänkta avgifterna.

3. Sänks avgifterna automatiskt, eller måste man ansöka om det?

De nya avgifterna träder i kraft från och med årsskiftet. Tidtabellen för förändringen är stram, vilket kan leda till att besluten om de nya avgifterna skickas till familjerna med en viss fördröjning.

De nya avgiftskategorierna gäller automatiskt, om familjernas inkomster inte ändrat. Man måste alltså inte göra en särskild ansökan för att få sina klientavgifter justerade.

Det kan ändå vara bra att kolla att dagisräkningen är i linje med de nya klientavgifterna.

Speciellt gäller det här familjer som hittills betalat de högsta avgifterna, men som i fortsättningen kan vara berättigade till att få sina avgifter sänkta.

Kommunerna skickar ännu ut närmare information om de nya avgifterna till dagvårdens klienter.

4. Vårt barn går på privat dagis, sjunker våra avgifter också?

Utgångspunkten är att de privata serviceproducenterna fattar sina egna beslut om avgifternas storlek.

Sänkningen av de kommunala klientavgifterna har med andra ord ingen direkt inverkan på de privata daghemmens priser.

Ett undantag är om kommunen köper tjänster av privata serviceproducenter. I det fallet räknas de privata tjänsterna som en del av den kommunala dagvården, och då gäller samma avgifter som inom den kommunala dagvården.

I ett femtiotal kommuner har familjerna möjlighet att få en servicesedel för att köpa dagvårdstjänster. Familjerna kan även få stöd för privat dagvård via FPA.

Kommunerna kan självmant höja på värdet på servicesedlarna och beloppet av kommuntillägget för privat dagvård. Det här är ändå inget som förutsätts i den nya lagen om klientavgifter.

I många kommuner diskuterar man som bäst hur stödet till den privata dagvården borde utformas i framtiden.

Kommunerna måste förbereda sig på en ökad efterfrågan på småbarnspedagogik då klientavgifterna sjunker.

På motsvarande sätt kan efterfrågan på privata tjänster minska, om stöden till de privata producenterna inte justeras uppåt.

5. Hur påverkas kommunerna av de nya dagisavgifterna?

Sänkningen av klientavgifterna minskar på kommunernas intäkter med 71 miljoner euro per år.

Inkomstbortfallet kompenseras via högre fastighetsskatter och statsandelar. Kommunerna får också en större andel av intäkterna från samfundsskatten.

Vidare räknar man med att småbarnsföräldrarnas förbättrade arbetsmöjligheter ska ge klirr i kommunernas kassa.

Samtidigt måste kommunerna investera i nya lokaler och mer personal, då mängden barn i kommunal dagvård ökar. Det här kan åtminstone på kort sikt öka på kommunernas utgifter.

I en del kommuner befarar man att statens åtgärder inte räcker till för att kompensera för utgiftsökningen.

Man räknar med att andelen barn som deltar i småbarnspedagogik ökar med 6 000 under de närmaste åren som en följd av de sänkta avgifterna.

Riksdagen godkände de nya klientavgifterna igår, fredag. Avgifterna träder i kraft den 1 januari 2018.

Kommunerna får stå för kostnaderna då dagvården blir billigare

Kommunernas utgifter ökar med 30 miljoner per år.