Sex finlandssvenska författare slår ihop krafterna i Sagor från en ö

Tjugofyra sagor har skrivits av sex finlandssvenska författare för projektet Sagor från en ö. Här berättar författarna om hur arbetet med sagorna gick till!

Författarna Henrika Andersson, Karin Erlandsson, Malin Kivelä, Malin Klingenberg, Annika Sandelin och Monica Vikström-Jokela har skrivit 24 sagor som ingår i årets julkalender.

– Vi blev alla kontaktade under våren och jag tyckte att det lät väldigt spännande och jag gillade verkligen idén, säger Annika Sandelin som bland annat skrivit rimmande dikter och bilderböcker.

Ett unikt samarbetsprojekt

Projektet förde sex finlandssvenska författare samman. Henrika Andersson som skrivit Nagu-Nalle-serien och trilogin Emma Gloria tyckte att det var trevligt att jobba med andra författare.

– Vi är ju alla bekanta med varandras sagovärldar och vi samarbetade bra tillsammans, säger Andersson.

Det som också gör projektet annorlunda är den stora mängden berättelser och att sagorna läses i samband med årets julkalender.

– Det är ett ett väldigt unikt projekt. Jag hade aldrig skrivit sagor för TV tidigare så jag tackade ja för en kul erfarenhet, säger Malin Klingenberg som både sysslar med kapitelböcker och läroböcker.

Karaktärerna väcks till liv

Författarna fick en beställning på fyra sagor var som skulle handla om de tre karaktärerna älgen Emil, fiskmåsen Tova och Bubba kanin.

– Jag gillade de strama ramarna – att personerna, det vill säga djuren, och längden på varje saga var så tydligt definierade. Dessutom gillade jag att det var ett slags stafettförfattande, att man skrev omlott med andra, säger Malin Kivelä som främst är romanförfattare.

Författarna fick också utgå från ett visst föremål som skulle ingå i varje sagoberättelse, till exempel en födelsedagstårta, en kamel eller en flytväst.

– Dessa föremål är sedan avbildade i adventskalendern, berättar Monica Vikström-Jokela som bland annat är känd för Ellen Annorlunda-böckerna.

Planeringen kring en saga

Hur skriver man en saga egentligen?

– En unik sagoidé kommer man på genom att fundera, skriva, och så fundera medan man skriver. Jag skriver väldigt intuitivt och snabbt den första råversionen och efter det går jag tillbaka och rättar och redigerar, säger Karin Erlandsson som skrivit både vuxenromaner och barnböcker.

– Det gäller att locka fram det inre barnet i sig själv, tillägger Vikström-Jokela.

De flesta av projektets författare berättar att de kommer på de bästa idéerna medan de håller på med något annat. Anteckningar görs sedan i diverse anteckningsblock, eller till och med på baksidan av ett kvitto.

– Idéerna kan komma lite när som helst. Jag har en massa små lappar som jag skriver ner idéerna på och om ingenting annat finns till hands skriver jag ner dem på ett kvitto, säger Sandelin.

Skrivandet av sagorna

Att skriva en saga tar olika lång tid för alla. Malin Klingenberg skriver precis som Karin Erlandsson ganska intuitivt och hon berättar att tiden man tillbringar med en saga alltid varierar.

– Ibland filar man längre på en saga, ibland mindre. Nu när vi hade en hel del begränsningar så tog det kanske inte lika länge i och med att vi inte kunde väva alltför många nya idéer, säger Klingenberg.

Somliga berättelser i projektet gick snabbare att skriva och andra krävde mera tid.

– Jag kan inte säga en exakt tid för hur lång tid det tog att skriva varje saga. Den första sagan jag skrev, sagan för kalenderlucka 18, klämde jag nog ur mig på bara några timmar. Vissa var något svårare och jag fick fila på dem på nätterna när alla andra sov, säger Kivelä.

Inspiration från alla håll och kanter

Vad inspirerade er i skrivandet av sagorna?

– Föremålen som skulle ingå i berättelserna fungerade som inspiration. I övrigt är inspiration något överskattat – deadline är den bästa inspirationen, säger Erlandsson.

Andra författare kan också inspirera, både utomstående och de som var involverade i projektet.

– Det var kul att bolla idéer med de andra författarna. Annika (Sandelin) och jag läste varandras sagor och gav respons. Det är bra att få någon annans input på saken, säger Klingenberg.

– Andra författare kan vara bra inspiration, men det hela handlar mest om att göra en unik tillämpning av en klassisk idé, tillägger Vikström-Jokela.

Kombination av kvalitet och kvantitet

Monica Vikström-Jokela är noga med att poängtera hur stolt hon är över projektet och alla sagors kvalitet. Andersson håller med.

– Jag tycker att det bästa med projektet är resultatet av det hela: de många nyskrivna sagorna, säger Andersson.

Sagor skrivna av finlandssvenska författare kan uttrycka saker som bara finlandssvenskar förstår.

― Karin Erlandsson

Annika Sandelin tycker också att det var roligt att se och höra Oskar Pöysti läsa sagorna.

– Jag tycker dessutom väldigt mycket om barn, och barnböcker är så öppna att skriva jämfört med romaner, säger Sandelin.

Sagor med finlandssvensk koppling

Det är inte varje dag som det görs så här många finlandssvenska sagor.

– Finlandssvenska sagor är förstås generellt varken bättre eller sämre än sagor från andra regioner och länder. Däremot kan sagor skrivna av finlandssvenska författare uttrycka saker som bara finlandssvenskar förstår, och för finlandssvenska barn är det viktigt att få berättelser som uttrycker deras närmiljö och verklighet, säger Erlandsson.

Malin Klingenberg nämner dessutom att hon tror att finlandssvenska författare vågar ta ut svängarna mera eftersom den ekonomiska aspekten väger lättare. Malin Kivelä håller med.

– Vi har en situation i Svenskfinland där en bok egentligen inte kan sälja så mycket hur man än gör. Marknaden är så liten. Det betyder att vi författare egentligen kan strunta i de kommersiella aspekterna och skriva precis som vi har lust. Då blir resultatet ofta intressant, säger Kivelä.

24 sagor som alla borde ta del av

Sagorna förmedlas på ett lite annorlunda sätt i och med att de är en del av julkalendern, samt att de publiceras både som video och ljud på Yle Arenan.

Sagorna får barnen att tänka själva och jag tror att alla, oavsett ålder, kan njuta av dem.

― Annika Sandelin

– Det är bra övning och det här kan vara en inkörsport för de som inte får ta del av högläsning så ofta, säger Malin Klingenberg.

– Fiktion i alla former kan vara bättre än verkligheten. Fiktionen är magisk och kan ta en vart som helst, till exempel till en liten ö med egensinniga karaktärer, tillägger Karin Erlandsson.

Sagorna handlar också om tolerans och förmedlar ett budskap kring det.

– Sagorna får barnen att tänka själva och jag tror att alla, oavsett ålder, kan njuta av sagorna, säger Annika Sandelin.

Projektet Sagor från en ö är till för hela familjen.

– Sagorna är inte bara för barn. De ska också tilltala vuxna, säger Henrika Andersson.

– Projektet är en nyttig och god möjlighet för alla att bara stanna upp och lyssna, avslutar Monica Vikström-Jokela.