Unga ryskspråkiga vill ställa upp för Estland: "Fler och fler inser att Sovjetunionen inte längre finns"

Majoriteten av de etniska ryssarna i Estland skulle lämna landet ifall det blir en väpnad konflikt med Ryssland, enligt preliminära uppgifter från en undersökning som Yle Nyheter tagit del av. Men det finns också de som skulle stanna och slåss.

Relationerna mellan Estland och Ryssland är inte goda. En del opinionsbildare och politiska påverkare i Moskva har aldrig accepterat att Estland lyckades lösgöra sig från det ryskledda imperiet Sovjetunionen.

Kontakterna på hög nivå är mycket få. Ländernas presidenter och premiärministrar har inte hållit officiella möten sedan 1994, då president Lennart Meri besökte sin ryska kollega Boris Jeltsin i Moskva, enligt det estniska utrikesministeriet.

Dessutom har Ryssland vägrat ratificera ett avtal som slutgiltigt skulle slå fast gränsen mellan länderna.

Estland: Ryssland respekterar inte neutralitet

Relationerna försämrades dramatiskt efter upploppen i Tallinn 2007 kring det sovjetiska krigsmonumentet Bronssoldaten och den påföljande cyberattacken som nästan fick de estniska samhällsfunktionerna på knä.

Estland misstänkte att Ryssland stod bakom bägge händelser trots att det inte gick att uppbåda konkreta bevis.

Spänningen steg under kriget mellan Georgien och Ryssland ett år senare.

Ryssland hade före kriget försett stora delar av den ryska befolkningen i Abchazien och Sydossetien med ryska pass och anförde försvar av de här personerna som orsak till att ingripa mot Georgien.

Det orsakade en hel del oro i Tallinn då regeringen oroade sig för om samma manöver kunde utföras i Estland.

Efter den ryska annekteringen av Krim 2014 och det ryska stödet till rebellerna i östra Ukraina försämrades relationerna ytterligare.

Samtidigt stationerade Nato trupper i Estland för att göra en markering mot Ryssland.

En central fråga för Estlands ledning har hela den moderna självständighetstiden varit hur landets ryska befolkning ska förhålla sig ifall Ryssland ingriper på något sätt.

Därför är de etniska ryssarna den mest undersökta folkgruppen i landet.

Den senaste undersökningen är gjord bland 2 800 rysktalande i åldern 15-35 år av tankesmedjan ICDS och är inte publicerad ännu, men enligt förhandsuppgifter till Yle Nyheter visar den bland annat:

• Cirka 43 procent anser att det är Ukraina självt som bär mest ansvar för den rysk-ukrainska konflikten.
• Cirka 12 procent anser att det mesta ansvaret ligger hos Ryssland.
• Cirka 46 procent godkänner inte Natos upptrappade militära närvaro i Estland.
• Cirka 57 procent skulle lämna Estland så fort som möjligt ifall det blir en väpnad konflikt med Ryssland.

Folkgrupperna lever i olika verkligheter

Uppfattningarna om Ukraina och Nato avviker klart från uppfattningarna hos esterna, som överlag har liknande syn på de här frågorna som folk i västländerna i allmänhet.

En klar orsak är att många ryskspråkiga mest konsumerar Kreml-kontrollerade medier. Det ryska medieutbudet i Estland är litet.

Den ryska folkgruppen är i en annan informationsbubbla än esterna, säger forskaren Riina Kaljurand som undersökt hur ryska medier påverkar de rysktalande i Estland.

- De ryskspråkiga tittar på rysk tv och till och med på ryskspråkig tv från Israel. Nyheter från Tallinn betraktas som provinsiella.

De enda estniska nyheter som uppskattas är lokala nyheter som handlar om praktiska ting, enligt Kaljurand.

Enligt henne är de ryskspråkiga inte vana att bedöma och analysera information i lika hög grad som esterna.

Esterna är immuna mot den ryska propagandan, men jag är
orolig för hur de ryskspråkiga påverkas

Riina Kaljurand

Två unga ryska män som jag träffar i den inofficiella estlandsryska huvudstaden Narva säger sig i alla fall inte gå på den ryska propagandan.

Den 36-åriga Dmitri Djakov och den 30-åriga Ivan Sergejev säger båda att de visserligen konsumerar ryska nyheter, men att de anlitar det estniska rundradiobolaget ERR, brittiska BBC och amerikanska CNN för att få en bredare bild.

- Här i Narva tror vi inte på någonting, säger Sergevej skämtsamt.

Djakov och Sergejev arbetar som stadens tjänstemän. Sergejev är Narvas stadsarkitekt, har studerat i USA och har amerikansk hustru.

- Esterna har fördomar om oss. Det kan ta en halv timme innan de inser att vi är ryssar. Vår estniska är så bra, säger han.

- För oss yngre är det lätt att lära sig estniska. Det är mycket svårare för våra föräldrar.

Ockupant? Nej tack

En del estniska ärkenationalister betraktar ryssarna som ockupanter och vill kasta ut dem från Estland. Det berör inte Djakov och Sergejev.

- Jag är lojal mot Estland. Jag är född här, säger Djakov.

- Jag blir inte kränkt av ockupantsnacket. Jag tycker bara synd om dem som kör med det, säger Sergejev som liksom sin kamrat försäkrar att han aldrig upplevt någon diskriminering.

Nästan inga besök i Ryssland

Trots den kulturella och geografiska närheten till Ryssland har Djakov och Sergejev besökt Ryssland bara någon enstaka gång.

- Jag var senast i Ryssland då jag var 15 år, säger den 36-åriga Djakov.

Två andra unga ryska män som jag träffar i Narva har inte heller varit mer än ett par gånger i Ryssland. En gång på klassresa med skolan och en gång för att besöka släktingar.

Den 17-åriga Edward Timoska och den 20-åriga Vladislav Eglet är frivilliga i det det paramilitära estniska hemvärnet Kaitseliit.

- Vi vill göra något för vårt land på vår fritid, säger Eglet.

Timoska instämmer och påpekar dessutom att det frivilliga försvarsarbetet varit ett bra sätt att lära sig estniska. Han bor i Sillamäe en halv timmes bussresa från Narva.

Sillamäe är liksom Narva en nästan helt rysktalande stad och har byggts upp under sovjettiden.

Den estniska du lär dig i de ryska skolorna är inte tillräcklig

Edward Timoska

De unga männen vill inte diskutera politik och ett eventuellt hot från Ryssland, men har förstås markerat stark lojalitet mot Estland genom att gå med i hemvärnet.

- Det finns stereotyper mot hemvärnet bland den ryska befolkningen. En del kallar Kaitseliit fascister, påpekar Eglet.

Timoska kan förstå att äldre ryskspråkiga har fördomar och motstånd mot det nya Estland som uppstått efter Sovjetunionens fall.

- Men fler och fler människor inser att Sovjetunionen inte längre finns och att vi nu är med i EU och Nato.

Även om de unga ryssar jag träffar i Narva är klart lojala mot det moderna Estland, finns det människor som på samma sätt är klart på den andra sidan av barrikaden.

- Ungefär 7-8 procent av den rysktalande befolkningen i Estland stöder Kreml och är anti-Estland. De skulle vara lätta att manipulera, säger vd Dmitri Teperik på tankesmedjan ICDS, som analyserar säkerhetsläget i och omkring Estland.

De skulle vara krutet och tändstickorna om Moskva försökte ingripa

Dmitri Teperik

Teperik är själv av rysk börd och född i nordöstra Estland.

Ett möjligt pessimistiskt scenario skulle enligt Teperik vara att det kommer över en liten grupp anonyma ryska spetsnazsoldater vid gränsbron mellan Ivangorod och Narva och gör något provokativt i Narva.

Det kunde exempelvis ske på segerdagen i maj som är starkt laddad med rysk-sovjetisk nationalism.

- De skulle bara behöva 30 minuter och sedan ta sig tillbaka till Ryssland innan gränsvakterna hinner reagera.

En sådan aktion skulle orsaka en massa oro och uppståndelse, men det skulle naturligtvis inte gå att bevisa att Ryssland ligger bakom den, säger Teperik ironiskt.

Han vill inte säga att en sådan aktion skulle vara trolig, men framhåller att den är möjlig.

- Rysslands verktygsback är mycket diversifierad, påpekar Teperik. Han räknar upp spionage, cyberattacker, utpressning med energi och handel, kulturpåverkan och vägran att ratificera gränsavtalet med Estland.

Vladimir Putins regim håller kontinuerligt reda på var det finns möjligheter

Dmitri Teperik

Medan analytikerna oroar sig för vad som eventuellt kan hända i Narva går livet sin gilla gång i staden.

Föräldrar traskar omkring med barnvagn, pensionärer rastar sina hundar, ungdomar sitter på café upptagna av sina mobiler.

Det enda som gör gatubilden speciell är gränsövergången och de ryska turister som kommit för att handla.

Speciellt estniska livsmedel som ost och korv verkar vara populära inköp.

Esterna var i majoritet i Narva före kriget, men efter krigsslutet då Estland igen var ockuperat av Sovjetunionen fick ursprungsbefolkningen inte återvända till den sönderbombade staden.

I stället flyttade eller flyttades ryskspråkiga dit från olika håll i Sovjetunionen och i dag bor där endast fyra procent ester.

Tiotusentals av främst de äldre ryskspråkiga har inte velat ansöka om medborgarskap, har inte klarat provet eller har förvägrats medborgarskap av olika andra orsaker.

De är statslösa med begränsade rättigheter och har ofta svårt att förstå varför de ska lära sig estniska, som är en förutsättning för medborgarskap.

- Vi borde acceptera att de som är äldre än 55-60 år aldrig kommer att lära sig estniska, säger forskaren Riina Kaljurand.

Det här problemet kommer småningom att försvinna, men Kaljurand tycker att Estland kunde bevilja de här människorna medborgarskap, som en gest.

- Vi borde tala om de ryskspråkiga som en del av samhället och inte som objekt.