Mycket prat om nolltolerans mot sextrakasserier, få konkreta åtgärdsförslag - #dammenbrister hyllades i riksdagen

Attitydförändring, nolltolerans och varje medborgares ansvar lyftes fram i riksdagen när frågan om sexuella trakasserier debatterades i dag. Men väldigt få konkreta åtgärdsförslag fördes fram.

Riksdagens debatt om sexuella trakasserier pågick i omkring 90 minuter.

Alla ledamöter som tog till orda underströk hur viktig diskussionen är, och många underströk att det råder nolltolerans mot sexuella trakasserier i Finland.

55 anföranden hölls, men väldigt få ledamöter förde fram konkreta förslag om till exempel lagändringar.

Många talade om vikten av att det görs jämställdhetsarbete på arbetsplatserna och i skolorna. Men hur det här ska uppmuntras eller till exempel understödas ekonomiskt fanns det inte många tankar om.

Haatainen tackade kampanjen #dammenbrister

Diskussionen var SDP:s debattinitiativ, och därför var det SDP:s Tuula Haatainen som höll inledningsanförandet.

I sitt anförande på finska och svenska kallade presidentkandidaten diskussionen för "historisk" och tackade kampanjerna kring #metoo och #dammenbrister för att de lyft upp frågan så starkt:

- Jag vill tacka kampanjen #dammenbrister och alla modiga kvinnor som bröt tystnadens kultur. Jag har ett budskap till er i dag: Du gjorde helt rätt när du berättade. Du har inte gjort någonting fel. Du har rätt till din egen kropp. Du har rätt att leva utan trakasserier.

Jag vill tacka kampanjen #dammenbrister och alla modiga kvinnor som bröt tystnadens kultur

― Tuula Haatainen (SDP)

Haatainen efterlyste i sitt anförande åtgärder i skolor, på studie- och arbetsplatser, i form av kampanjer och handledning. Hon nämnde också Yles nyhet om att anställda i riksdagen också blir trakasserade.

Väldigt få konkreta åtgärdsförslag

Under diskussionen i riksdagen var det många ledamöter som inledde med att tacka Haatainen för hennes initiativ och understryka hur viktig frågan är.

Men både i Haatainens inledningsanförande och i resten av diskussionen var det alltså väldigt lite fokus på konkreta åtgärdsförslag för att motarbeta sexuella trakasserier.

Tvärtom var det många ledamöter som underströk att det är fråga om attitydförändringar som måste ske hos var och en - och att ansvaret alltså ligger hos varje medborgare.

- Vi behöver en attitydförändring kring sexuella trakasserier. Vi kan lösa det här problemet tillsammans, sade Haatainen i sitt anförande.

Oro för barn och ungdomar - men också oro för att peka ut misstänkta

Flera av diskussionsinläggen lyfte upp oron för barn som far illa, för ungdomar som trakasseras i skolan och i till exempel idrottssammanhang.

Vikten av att lyfta fram särskilt utsatta grupper som till exempel de med funktionsnedsättning lyftes fram av bland annat Leena Meri (Sannf).

Ville Tavio (Sannf) och Ritva Elomaa (Sannf) såg diskussionen som en chans att lyfta fram invandrarfrågor i form av oro för utsatta invandrarkvinnor.

Flera gånger under diskussionen nämndes att det nu gäller att vara försiktig med att namnge misstänkta förövare. Den oron lyftes fram av åtminstone Antti Häkkänen (Saml), Markus Mustajärvi (VF) och Jari Lindström (Blå).

Diskussion med arbetsmarknadsorganisationerna

Omsorgsminister Annika Saarikko (C) och arbetsminister Jari Lindström (Blå) lyfte fram att de har kallat arbetsmarknadsorganisationerna till diskussion kring temat.

På måndag ska de diskutera hur de kunde motarbeta sexuella trakasserier. Det fick de mycket tack för av andra ledamöter.

Kvinnliga ledamöter från flera partier lyfter samtyckeslagen

Konkreta förslag om åtgärder i lagstiftningen lyftes fram av enskilda kvinnor under diskussionen.

Att strafflagen borde definiera våldtäkt enligt brist på samtycke i stället för utgående från våld fördes fram av främst kvinnliga ledamöter men också enstaka män.

Bland förespråkarna av en ny tolkning fanns Sanna Marin (SDP), Li Andersson (VF), Olli-Poika Parviainen (Gröna), Hanna Sarkkinen (VF) och Satu Hassi (Gröna).

Tytti Tuppurainen (SDP) föreslog att också verbalt trakasseri borde förbjudas i lag, eftersom lagen i dag bara skyddar mot fysiskt trakasseri och tafsande.

Många andra ledamöter lyfte däremot fram att det inte är fel på lagarna.

Vi har lagar om jämställdhet, om arbetarskydd, och om sexualbrott. Men nu handlar det om att ändra attityderna i skolor, på studie- och arbetsplatser. Hur det ska gå till förblev aningen oklart.

I Finland definieras våldtäkt utgående från våld - behöver vi också en samtyckeslag?

De finska sexbrottslagarna borde ses över, säger experter.