Ryssland lånar Turkiet pengar för köp av ryska luftvärnsmissiler

Ryssland kommer att låna Turkiet en del av pengarna som landet behöver för att köpa ryska luftvärnsmissiler. Affären väcker stor irritation inom Nato.

Ryssland kommer att låna Turkiet pengar för att köpa ryska luftvärnsmissiler, bekräftar en av president Vladimir Putins medarbetare.

Turkiet har redan länge varit i färd med att modernisera sitt luftvärn med moderna missiler, men har det senaste året förhandlat med ryska tillverkare och den ryska staten.

Att Turkiet köper de ryska missilerna blev klart i november, men detaljerna kring affären uppges inte ännu ha varit spikade då.

Rysslands president Vladimir Putin besökte sin turkiska kollega Recep Tayyip Erdoğan igår.

Även om ledarna nämnde affären i måndags talade de inte då om något lånearrangemang.

Först under tisdag blev det klart att en del av köpesumman kommer att finansieras med ett lån från det ryska finansministeriet, bekräftar Vladimir Kozhin vid Putins stab.

- Ja, delvis men inte hela summan, säger Kozhin till nyhetsbyrån Interfax.

Irriterar Turkiets Nato-allierade

Köpet av ryska missiler, Turkiets största vapenaffär med ett icke Nato-land, har väckt både irritation och oro bland de övriga Nato-länderna.

Köpet har setts som en avsiktlig skymf av flera regeringar väst, som har grälat med den turkiska regeringen över dess allt mer auktoritära maktanvändning.

Det anses också vara en säkerhetsrisk eftersom de ryska vapensystemen inte är kompatibla med alliansens övriga system.

Bland annat USA:s försvarsministerium har sagt att det i allmänhet är bra om Nato-länder skulle köpa moderna vapensystem som är kompatibla med andra Nato-länders system.

Fjärmar sig från Nato, närmar sig Ryssland

Köpet kommer mitt i en allvarlig diplomatisk kris mellan Turkiet och USA, samtidigt som de turkisk-ryska relationerna blir allt varmare.

Turkiet och Ryssland rök ihop diplomatiskt efter att Turkiet sköt ner ett ryskt plan vid gränsen mot Syrien för över ett år sedan.

Ländernas ledare har ändå snabbt funnit varandra efter krisen, bland annat i och med att båda ländernas regeringar har allt sämre relationer västerut.