Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ryssland, EU och Trumps USA – utrikespolitiken dominerade Yles stora valdebatt

Från 2017
bild på presidentvalskandidaterna i Yles tv-studio
Bild: Lehtikuva

Utrikes- och säkerhetspolitiken satte tonen för Yles presidentvalsdebatt på torsdag. Vi sammanfattar debatten i tre punkter!

1. Är Ryssland på väg in i en kris?

Ryssland var ett givet tema i torsdagen valdebatt som kretsade kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Kandidaterna blev bland annat ombedda att analysera utvecklingen i Ryssland och de eventuella konsekvenserna för Finland.

Centerns Matti Vanhanen räknade upp några utmaningar som Ryssland står inför under de närmaste åren.

- Befolkningen minskar och infrastrukturen håller på att falla ihop. I värsta fall kan det här leda till en legitimitetskris och att det sociala trycket i samhället ökar.

Landet har väldiga naturresurser och kommer att bli en maktfaktor inom jordbruket och livsmedelsproduktionen.

Paavo Väyrynen

Pekka Haavisto (Gröna) lyfte fram frågetecknen kring ett eventuellt maktskifte i landet.

- Jag hoppas att Ryssland utvecklas i demokratisk riktning. Men vi kan inte med säkerhet veta hur maktskiftet efter Putin kommer att se ut, sade Haavisto.

Nils Torvalds, Tuula Haatainen, Paavo Väyrynen och Pekka Haavisto medverkade i Yles valdebatt.
Bildtext Kandidaterna Torvalds, Haatainen, Väyrynen och Haavisto.
Bild: Lehtikuva

Paavo Väyrynen (Valmansförening) efterlyste en mer nyanserad bild av utvecklingen i Ryssland.

- Nu ger man nog en alltför dyster bild av Rysslands framtid. Landet har väldiga naturresurser och kommer att bli en maktfaktor inom jordbruket och livsmedelsproduktionen.

Enligt Väyrynen kommer EU:s sanktioner att leda till att Ryssland intensifierar sitt samarbete med Kina.

- Den kinesiska teknologin och de ryska naturresurserna kommer att bli en kombination som stärker Rysslands ekonomi.

2. Vad gör Donald Trumps USA?

Efter Ryssland kom diskussionen in på den politiska utvecklingen i USA.

I Europa har man förfärats över president Donald Trumps isolationistiska politik och beslutet att dra sig ur det internationella klimatavtalet.

Enligt Sauli Niinistö är det ändå viktigt att se igenom Trumps retorik, som främst är riktad till de egna väljarna.

- Med Trump förde vi en intressant diskussion om att minska på utsläppen, sade Niinistö som besökte Vita huset i slutet av sommaren.

- Han är beredd att gå i rätt riktning om han får en chans.

Kandidaterna Merja Kyllönen, Sauli Niinistö, Laura Huhtasaari och Matti Vanhanen.
Bildtext Kandidaterna Kyllönen, Niinistö, Huhtasaari och Vanhanen.
Bild: Lehtikuva

Laura Huhtasaari (Sannf) gick ett steg längre genom att ta Trumps politik i försvar.

- Ledare i alla länder borde i första hand värna om det egna folket, sade Huhtasaari.

3. Hur borde EU utvecklas?

Presidentvalsdebatten avrundades med en diskussion om EU:s framtidsutsikter.

Nils Torvalds (SFP) påpekade att Finland kan råka illa ut om sammanhållningen inom unionen minskar ytterligare.

- Vi kan hamna i en situation där de nordiska länderna, också de som inte är medlemmar i EU, måste bära ansvar tillsammans med Tyskland och Frankrike. Det är allvarlig utmaning för ett litet exportberoende land som Finland.

Vi måste fundera på hur det här kunde bli en människornas union.

Merja Kyllönen

Ojämlikheten är ett problem som man också måste tackla på EU-nivå, konstaterade Tuula Haatainen (SDP).

- EU kan på många sätt förstärka den sociala dimensionen till exempel genom att skapa mekanismer för att stävja ungdomsarbetslösheten. Det finns mycket vi kan göra bättre.

Merja Kyllönen uppmanade EU att återvända till sina rötter. De pengar som man planerar att lägga på att förstärka EU:s gemensamma försvar kunde riktas till bättre ändamål, ansåg Kyllönen.

- Vi måste fundera på hur det här kunde bli en människornas union. Det måste bli ett slut på den sociala dumpningen och utnyttjandet av människor.

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln