Extra fuktmätningar på byggen i Åbo

Man måste vara noggrann då man bygger nytt i Finland, så att inte regn och fukt kommer in i konstruktionerna. I Åbo gör byggföretag extra fuktmätningar för att försäkra sig om att de nya husen inte har för mycket fukt i konstruktionerna.

Vid Slottsfältet i Åbo byggs en hel trästad upp, och byggföretaget NCC beslutade från första början att bygga ett stort tält över de hus man bygger.

– Tältet reses högre ju högre byggnaden blir. Alla element och allt material som behövs kan sedan köras in i tältet och lastas av där, säger Esa Lehmusvuori, som är NCC:s regiondirektör i Åbo.

På det viset kan man garantera att torrkedjan inte bryts, det vill säga att allt byggnadsmaterial hålls torrt under hela byggtiden. Det är grundpelaren inom bygge.

Fukthantering under hela byggtiden

Numera krävs också att beställaren av byggnadsprojektet gör upp en utredning av fukthanteringen, som ska gälla under hela byggnadsprojektet. Det rekommenderas att verksamhetsmodellen Kuivaketju10 används i utredningen.

– Sedan oktober borde man i Åbo följa verksamhetsmodellen Kuivaketju10 eller något annat system för fuktbehandling. Inget material ska vara oskyddat på en byggarbetsplats, säger Reima Ojala, direktör för byggnadsinspektionen vid Åbo stad.

Den här hösten har varit problematisk, då det har regnat mycket i Åboregionen. Under första halvan av december har det redan regnat betydligt mera (>80 mm) än det långvariga medeltalet (65 mm) för hela månaden.

– Om det regnar nästan varje dag är det svårt att kontrollera fukten. Men det är ändå möjligt att göra det och om vi får information om att någon bygger utan att skydda sitt material tar vi kontakt med den som bygger. Då ber vi om en förklaring på hur de ska förbättra situationen. Det här sker ett par gånger per år, säger Ojala.

Torrkedjan måste hållas obruten

Eftersom det är viktigt att torrkedjan är obruten, har byggföretagen allt mer gått in för att använda byggtält både vid trähusbyggen och vid betongbyggen.

– Tältet på Slottsfältet har hållit vatten bra, också då det regnat vågrätt, säger Esa Lehmusvuori.

På Busholmen i Helsingfors har man prövat att bygga höghus i trä utan att skydda bygget, men där har det uppstått fuktproblem som man under bygget varit tvungen att åtgärda.

Trähusprojektet Wood City ska ändå ge erfarenheter för hur man i framtiden kan bygga.

Vatten tränger inte in i stenull

Vid byggfirman Lundéns bygge på Smedsgatan i Åbo har en del förundrat sig över att isolering på huset och på marken ligger öppet för regn och snö.

Byggchefen Timo Laakso intygar ändå att stenullen inte påverkas av det regniga vädret.

– Stenullen kan bli fuktig cirka 2-3 millimeter på ytan, men det mesta av vattnet rinner direkt av. Och den våta isoleringen torkar snabbt då regnet upphör, poängterar Laakso.

Utvecklingsingenjör Hannu-Petteri Mattila vid Paroc talar också för vikten att ha en obruten torrkedja. Men han förklarar att stenull är vattenavstötande, så trots häftiga regn tränger vatten inte in i stenullen.

Fukten och värmen måste röra sig åt rätt håll

– Då man bygger med stenull och rappningsisolering måste man bara säkerställa att fukten torkar utåt, att fukten och värmen rör sig åt rätt håll. På det viset torkar både isoleringen och fasaden, fastän man skulle använda stenull med fuktig yta, säger Mattila.

Samma metod har exempelvis använts vid Finlandiahuset och vid polisstationen i Jyväskylä.

Det viktiga är att man ser till att det är tillräckligt torrt i bygget innan man börjar med inomhusarbeten och inredning. Annars kan huset drabbas av fukt- och mögelproblem.

– Vi har våra egna fuktmätningar, men dessutom har vi beställt en utomstående fuktmätning från Åbo universitet, för att vara säkra på att det inte blir några fuktproblem senare heller, säger Timo Laakso från byggfirman Lundén.

Också NCC använder både egna och utomstående fuktexperter för att kontrollera fukten.

– Det är inte svårt att bygga hus i Finland, men det kräver kunnande, noggrannhet och bra planering, säger Esa Lehmusvuori.

Inte bara fukten som är farlig

Tuula Putus, professor i arbetshälsa och miljöbiologi vid Åbo universitet har i trettio år forskat i de hälsoproblem som dålig inomhusluft kan orsaka. Hon är glad att man i dag verkar vara mer medveten om torrkedjans betydelse under byggen.

- Det har sakteligen blivit lite bättre, men så gott som varje vecka hör man ändå om fall där byggnadsmaterialen blivit blöta under byggtiden eller att man slarvar under renoveringar och måste renovera på nytt.

Putus säger att det finns inga genvägar då man bygger.

- Samma gäller med byggandet, som med skor. Man ska inte ta det billigaste alternativet. Man måste betala för kvaliteten. Men det blir inte dyrare att bygga bra. Och det blir inte dyrare att hålla materialen torra.

Putus påpekar också att det inte bara är fukten som kan bli ett problem om det kommer in i husväggarna och det är tråkigt att attityderna inte verkar ändra trots att man länge talat om faran med att låta byggmaterial bli blött.

- Man glömmer att regnvatten och uteluft också innehåller mögelsporer. Det räcker med att det en gång blir kontaminerat och får lite vatten, trots att det skulle bli torrt däremellan.

Det är alltså inte rätt att säga att det inte skulle vara farligt att byggmaterialen blir blöta.

- Mögelsporerna vaknar på nytt till liv då de får lite till vatten. De dör inte av torka. De bara somnar för en tid. Och det är därför viktigt att man ska ha rena material och hålla dem torra hela byggnadens livstid.

Radio Vega Åboland

21:46