Fler illegala vapen har gjort skottlossning vanligare bland kriminella i Sverige

I Sverige har antalet skottlossningar mellan kriminella gäng ökat de senaste fem åren. Det hänger bland annat ihop med fler illegala vapen och en större konkurrens på narkotikamarknaden.

De senaste åren har ungefär 30 personer varje år dött i skottlossningar och ännu fler har skadats. Skjutningarna sker främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, de är kopplade till kriminella gäng och ofta är narkotika inblandat.

Man har hamnat i en fejd med varandra och man behöver antingen få en fiende ur vägen eller visa omvärlden att man inte backar undan.

Skjutningarna är välplanerade och kan ha ekonomiska motiv. En orsak till att skjutningarna har ökat är att det finns flera illegala vapen i Sverige än tidigare.

- Det har skett en småskalig smuggling de senaste 20 åren som har byggt upp ett lager av illegala skjutvapen inom de kriminella miljöerna. Nu används vapnen alltmer, säger Sven Granath, analytiker på polisen i Stockholm.

Granath har tidigare jobbat vid Brottsförebyggande rådet och han har forskat i kriminella gäng. En annan orsak till att skottlossningarna ökar är att narkotikamarknaden växer.

- Framför allt yngre män försöker ta sig in i verksamheten och tjäna pengar. Där blir det stundtals ganska våldsam konkurrens och sättet de löser konflikterna är med våld. De ser till att beväpna sig, av rädsla för andra men också för att stå på sig själva, säger Granath.

Snygga jackor och bilar kan locka unga till de kriminella gängen

Husby i nordvästra Stockholm är ett av de områden där kriminella har avfyrat skott på öppen gata. Ifjol sköts två personer till döds i en av restaurangerna.

De lokala poliserna i området samarbetar med socialen, stadsdelsråden och föräldrarna för att hindra att ungdomar lockas med i de kriminella gängen.

- Det handlar om att fånga upp de ungdomar som är på glid. Att socialtjänsten kan hjälpa dem, att föräldrarna kan stöda och att avhopparverksamheten fungerar, säger polisen Stephan Kiernan.

Kiernan har lång erfarenhet av att jobba i området och han menar att ungdomarna ofta kan se de kriminella i lokalsamhället som förebilder.

- Man kan tycka att de kriminella har lyckats, med attribut som jackor och bilar. För ungdomar som står och väger kan de kriminella fungera som riktiga magneter, och därför är det viktigt att polisen får bort de här förebilderna.

Man vill ju att personer ska delta i rättsprocesser och man vill att de som ser saker ska höra av sig till polisen och berätta.

Även om Kiernan jobbar med mänskor som är grovt kriminella kan han tycka att den mediala bilden av de utsatta områdena inte stämmer.

- Det är tudelat. Man får bilden av att det bara är kriminalitet, men här finns så mycket som är bra också. Husby är ett område med enormt engagemang och här finns många som tar ett stort ansvar.

Polisen får fast endast var tredje gärningsperson

Men polisen har svårt att komma åt de kriminella gängen och därför är det endast ungefär 30 procent av skottlossningarna som blir uppklarade.

I Finland, där det sker betydligt färre skjutningar, får man tag på gärningspersonen i 90 procent av fallen.

- Det är bland de grövre kriminella det skjuts och de vill inte samarbeta med polisen. Personer runt dem vill inte heller samarbeta med polisen, säger Kiernan.

Kiernan menar att en av utmaningarna för polisen är att arbeta med förtroendet för polisen.

- Man vill ju att personer ska delta i rättsprocesser och man vill att de som ser saker ska höra av sig till polisen och berätta. I vissa fall fungerar det och i vissa fall inte.

Motiven kan handla om personliga konflikter, svartsjuka och skulder eller att någon har känt sig kränkt eller hotad.

Om polisen klarade upp flera av fallen med skottlossningar skulle det också kunna vända trenden med fler skjutvapenbrott, anser Sven Granath.

- Det är viktigt att klara upp dödsskjutningarna, det kan ha ganska stor effekt. Annars följer lätt nya hämndaktioner om man ser att man kommer undan med det här, och då fortsätter våldsspiralen och fler beväpnar sig, av rädsla helt enkelt, säger Granath.

Skottlossning ett sätt att stärka sitt varumärke

Sven Granath har forskat i skillnaderna i dödligt våld mellan Finland och Sverige.

I Finland är det vanligast med spontana alkoholrelaterade mord med kniv eller andra tillhyggen, medan det i Sverige uttryckligen är planerade skjutningar som är vanligast.

- I viss mån används också skjutvapen i Finland, men då är det oftast lagliga jaktvapen. I Sverige är det illegala skjutvapen som används, säger Granath.

Motiven till skottlossningarna är väldigt varierande. Det kan handla om personliga konflikter, svartsjuka och skulder eller att någon har känt sig kränkt eller hotad.

- Men det handlar också om att stärka sitt eget varumärke. Man har hamnat i en fejd med varandra och man behöver antingen få en fiende ur vägen eller visa omvärlden att man inte backar undan, säger Granath.

Många riksdagspolitiker har förfasat sig över att skottlossningarna i storstäderna ökar. Därför skärps straffet för grova vapenbrott från och med årsskiftet.

Tullverket har också meddelat att de vill ha större befogenheter för att kunna beslagta illegala vapen. Det är valår i Sverige och många politiker kräver att polisen får mera resurser för att bekämpa just gängkriminaliteten.