Hjärnflykt eller internationalisering? Allt fler forskare lämnar Finland

Kring femhundra forskarutbildade flyttade utomlands i fjol. Bara några hundra kom däremot till Finland för att jobba.

Allt fler högt utbildade människor lämnar Finland för att jobba utomlands.

2011 flyttade 274 personer med forskarutbildning, alltså i praktiken doktorer, utomlands. I fjol var motsvarande siffra 495 personer. Det här visar uppgifter från Statistikcentralen.

Till Finland flyttade däremot i fjol bara några hundra personer med motsvarande utbildning. Det finländska vetenskapsfältets dragkraft är alltså inget att skryta med.

I tidsskriften Acatiimi funderar man på varför antalet högutbildade som kommer till Finland är lägre än antalet som flyttar bort. Man har inte lyckats hejda hjärnflykten, trots att man varit medveten om fenomenet redan länge.

I tidningen föreslår undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) flera olika sätt att åtgärda situationen.

Bland annat högklassig utbildning och forskning, internationalitet, öppenhet och goda förutsättningar för arbete skulle kunna göra Finland mer lockande för forskare.

På grund av snuttjobb och nedskärningar har verkligheten i de finländska universiteten ändå blivit den motsatta.

Flera orsaker bakom hjärnflykten

Det finns flera orsaker till att högt utbildade lämnar Finland.

Under de senaste tjugo åren har man utbildat allt flera doktorer. Varje år utexamineras tusen nya doktorer som sällan får jobb inom näringslivet. Konkurrensen om forskarplatser är hård.

Man har också redan länge uppmuntrat unga doktorer att efter sin avhandling åka utomlands för att skaffa erfarenhet.

Enligt Migrationsinstitutets vd, docent Tuomas Martikainen, är försvagade arbetsmöjligheter den största orsaken till forskarflykten. Det gäller speciellt för humanister, samhällsvetare och delvis också naturvetare.

I bakgrunden finns också pressen på internationalisering.

- Undervisningsministeriet har sedan 2000-talet systematiskt strävat efter att öka både studerandes och forskares internationella rörlighet, säger Martikainen.

I grund och botten förhåller sig Martikainen positivt till internationaliseringen, eftersom den innebär nytt kunnande.

En del av de som flyttar utomlands kommer tillbaka och främjar vetenskapen och näringslivet i Finland.

- Men om vi permanent blir ett exportland för högt utbildade så är det inte bra. Det betyder att omständigheterna i Finland inte ses som tillräckligt lockande. Det här igen innebär att de bästa oftast sticker, säger Martikainen.

Varför lockar inte Finland?

Med undantag av några företag och enheter är Finland inte speciellt lockande ur ett globalt perspektiv, bedömer Martikainen.

- Visserligen har till exempel mängden utländska studerande ökat, men det är ett internationellt fenomen.

Vårt klimat och geografiskt avlägsna läge är begränsande faktorer. Också universitetens resurser är knappa om man jämför med världens toppenheter och karriärutsikterna de erbjuder.

Orsakerna till att man flyttar till Finland är ofta familjerelaterade.

- Den typiska orsaken är en finsk partner. När man funderar på var man ska leva tillsammans är Finland ett lockande alternativ. Vi har säkerhet, miljön är i skick och levnadsstandarden är bra, säger Martikainen.

Totalt är det ändå fler som immigrerar till än emigrerar från Finland. Enligt statistikcentralen var inflyttningsöverskottet i fjol nästan 17 000 personer.

- Invandringsströmmarna är tudelade. I gruppen finns högutbildade som kommer hit på grund av familjeskäl. Å andra sidan finns det personer vars förutsättningar att hitta arbete är svaga, säger Martikainen.

Text: Markku Sandell
Översättning: Sandra Anttila

Hjärnflykten från Svenskfinland – Penny flyttade till Stockholm för att få forska som hon vill

Hela Svenskfinland lider när forskare flyttar utomlands.