Centralkriminalpolisen varnar för investering i virtualvalutor - Svenska Yle rapporterade om motsvarande bluffar ifjol

Centralkriminalpolisen varnar för bedragare som har lurat flera finländska privatpersoner att investera i virtualvalutor, som till exempel Bitcoin. Bedrägerierna börjar ofta med ett telefonsamtal där en person på engelska föreslår en affär. Det handlar om internationell brottslighet och förlusterna uppgår enligt polisen till hundratusentals euro bara i Finland.

Svenska Yle uppmärksammade motsvarande bedrägerier redan för ett år sedan.

Viveca Stenius blev nyfiken på mejlen hon fick hela tiden. De fick henne att framstå som en medlem av en utvald grupp som fått en unik chans att bli rik. Hon klickade på en länk och fyllde i sina kontaktuppgifter.

Efter det började bombardemanget.

Stefan, Steve, Stefano eller Eetu

Stefan Holmquist - som kallade sig ”din vän” - skrev om miljonintäkter. Stefan Holmquists namn varierar, ibland heter han Steve McKay, Stefano Savarese eller Eetu Haanpää, beroende på hemsidans språk.

– Samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka, varför just jag. Tror de att jag är så gaggig att jag går på allt, säger Viveca Stenius hemma i Borgå.

Hon säger att det mesta hon läste verkade vansinnigt, men samtidigt var det någonting fascinerande.

– Allmänt taget hade löftena varken huvud eller fötter, men en ung bekant sade att det kan ligga någonting i det här. Men jag fick nog inga detaljer över hur det går till, berättar hon.

Kontoret som inte finns är öppet mellan 9.30–17.30

Mejlen fortsatte välla in från en brokig skara avsändare.

Ett mejl upplyste henne om att hon hade ett bitcoin-konto värt över 16 000 euro som snart skulle stängas. Nu gällde för Viveca Stenius att handla snabbt, men hon valde att stå över.

– Med sådana falska konton försöker de få en att tro att man har pengar. Jag har ingen aning om vad jag gjort för att förtjäna denna uppvaktning, säger hon.

Ett av mejlen, som kom från ett danskt mejlkonto, var undertecknat med ett finskt namn. Där stod att ett kontor var öppet mellan kl.9.30 och 17.30.

Någon adress till kontoret fanns inte. Inte heller några uppgifter om i vilket land det kunde finnas.

Även telefonen ringde minst fyra gånger om dagen och aggressiva försäljare försökte övertala henne att satsa pengar.

Många har drabbats

Viveca Stenius är inte den enda som har fått de här mejlen och samtalen. När Svenska Yle efterlyste erfarenheter från publiken fick vi tiotals mejl och samtal med likartat innehåll. Så här säger en.

En artig man, som talade perfekt engelska, undrade hur bra jag känner till bitcoin som investeringsobjekt. När jag sade att jag inte var intresserad, ändrade tonen. Han började kräva förklaringar av mig, varför jag inte var intresserad – jag avslutade samtalet.

Man, Nyland

Mejl som lockar med förmögenheter kan verka harmlösa.

Men människor har olika beredskap att sålla bland falska budskap. Det gör att den här typen av mejl trots alla fungerar. Och finländare har också tidigare gått på blåsningar.

10 000 gick på Wincapita-bluffen

Ville Rantala är forskare i finansiering vid University of Miami och följer med ekonomiska bedrägerier.

Han har tidigare forskat i Wincapita, som lockade cirka 10 000 människor att placera 100 miljoner euro i någonting som visade sig vara ett pyramidspel. Huvudmannen dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri.

Att folk blir lurade har hänt förr och det kan hända igen.

Kastar bort mejlen men de bara fortsätter att komma. Jag undrar om de är skadliga och hur skall jag slippa dem?

Kvinna, Österbotten

Bitcoins värdeökning år 2017 gav en bra grund för historier om möjligheter till snabba pengar på virtuella valutor.

– Nya bedrägerier sker säkert så länge boomen håller i sig, skrev Ville Rantala för ett år sedan i en mejlintervju till Svenska Yle.

I Miami till exempel har det marknadsförts en virtuell valuta som lovade en avkastning på fyra procent om dagen.

– Att en avkastning är hög och regelbunden tyder på att det är en bluff. De virtuella valutornas värde varierar och det finns ingen säker och jämn avkastning på någonting.

Nu har Bitcoins värde sjunkit kraftigt och Centralkriminalpolisen berättar att brottslingarna erbjuder bland annat en möjlighet att investera i ett utländsk bolag och hävdar att vinstmöjligheterna är stora.

Varningsklockorna borde ringa

– Varningsklockorna ska egentligen ringa genast någon tar kontakt via e-post eller telefon och försöker sälja bitcoin eller andra placeringar i virtuella valutor.

Bedragarna låter förstå att det är bråttom och dessutom vill de gärna att man ska locka med sina bekanta i investeringen. Helst ska betalningen ske i bitcoin eller någon annan virtuell valuta som är svår att spåra.

Också företagen som betalningen går till förblir okänd.

– Det brukar inte finnas några trovärdiga uppgifter om bolaget eller personerna bakom det när bedragare är i farten, konstaterar Ville Rantala.

Fritt fram för alla

Virtuella valutor lockar bedragare eftersom det inte finns någon egentlig reglering. Dessutom övervakas inte handeln med virtuella valutor på samma sätt som exempelvis handeln med aktier.

Allmänheten har väldigt liten kunskap om virtuella valutor och hur deras värde uppstår. Därför är det lätt att lura folk när det gäller virtuella valutor.

Polisen utreder sitt första fall

Svenska Yle kunde redan för ett år sedan berätta att polisen utredde ett fall där en äldre kvinna misstänkts ha förlorat tiotusentals euro.

Även i Sverige och Norge har fall med bitcoinbedragare uppmärksammats.

Att inse att man har blivit lurad kan vara svårt för vissa personer. Vissa människor kan ha svårt att inse att de blivit lurade. Istället väljer de att gå med i nästa bluff.

– Ibland vill personer inte medge att de har blivit lurade även när det är klart att de har förlorat pengarna. Istället ger de sig in i nya motsvarande bluffar i hopp om att äntligen göra vinster, konstaterar Rantala.

Tar pengarna och springer

Det finns många olika former av bedrägerier.

I de enklaste fallen påstår sig någon sälja bitcoin eller en annan virtuell valuta, och försvinner sedan med pengarna. De här bluffarna är lätta att genomföra med massutskickningar av e-post eller telefonsamtal.

Jag vet ju att det är bara bluff men de lockar med tusentals euro som jag har fått för att de sålt min bitcoin (som jag aldrig har haft).

Kvinna, Nyland

Andra är pyramidspel där ett företag säger sig placera i bitcoin, men egentligen finns ingen placeringsverksamhet. Pengarna som kommer in betalas ut till medlemmar som gått med i nätverket tidigare.

När inga nya investerare kommer med upphör verksamheten.

Det är ovanligt att någon ställs till svars för bedrägerier som har att göra med virtuella valutor.

– Det är svårt att reda ut vem som ligger bakom de bedrägerier som finns på nätet. Det handlar ofta om internationella nätverk med många olika off-shorebolag eller bolag registrerade i skatteparadis.

Myndigheter varnar

På senare tid har myndigheter varnat för risker med virtuella valutor så väl i USA som i Europa.

Enligt Rantala är det bra att myndigheter varnar och manar till eftertanke.

– Men det är osannolikt att varningarna når samma människor som bluffmakarna. Det är möjligt att varningar glöms bort när anekdoter om människor som blivit stormrika är i omlopp, skriver Rantala.

Förhoppningsvis når myndigheternas budskap i varje fall de professionella placerarna som kan känna igen skumma aktörer.

Frestande anbud

Viveca Stenius fick också samtal av försäljare som ville sälja bitcoin. I något skede kändes det som om hon bombarderades av dem. Och det höll på att ge resultat.

– I ett skede var jag riktigt frestad att slå till. Jag tänkte, varför inte? De kan ju inte hålla på så här om det inte fungerar, säger Stenius.

Men efter en stunds eftertanke vaknade misstankarna till liv.

– Så jag ändrade mig i sista stund.

Telefonen ringde hos Viveca Stenius på nytt. Nu ville en man veta varför hon inte går med.

– En karl ringde upp mig och ville veta varför jag fegat ut. Jag vill nog bli rik, sa jag till honom. Men hellre lottar jag, svarade hon.

Vad göra med skräpposten

Många har bett om råd hur man ska få stopp på skräpposten. Det kan vara lättare sagt än gjort.

Enligt datasäkerhetsexperten Mikael Albrecht finns inga enkla recept. Men det lönar sig att inte ge ut sin adress till höger och vänster.

– De flesta e-postsystem har inbyggt filter. Vad man själv kan göra är att vara försiktig med vem man lämnar ut sin adress till. Men inte ens det är ett hundraprocentigt skydd, säger Mikael Albrecht.

Även om en stor mängd mejl kan vara irriterande är den här typen av bedrägerier inte farliga för datorn.

– Huvudsaken är att man inte följer de instruktioner som mejlet innehåller. Man ska helt enkelt inte bry sig om dem, säger Albrecht.