Rättsexperter: Finland på efterkälken gällande öppenhet kring underrättelseverksamhet

Att öppet berätta om underrättelseverksamhetens prioriteringar och budget borde inte vara ett hot för landets säkerhet, säger professor Olli Mäenpää.

- Helt allmänt tycker jag det är en av kärnfrågorna för underrättelseverksamhetens legitimitet och trovärdighet att man får information om vad som görs, säger professor Olli Mäenpää, expert på offentlighet.

- Där tycker jag att Finland igen är på efterkälke jämfört med till exempel England och Sverige där man redan har en annan kultur. Där anser man att det är viktigt att folk vet åtminstone de allmänna uppgifterna om underrättelseverksamhetens prioriteringar, betoningar och budget.

Professor Olli Mäenpää tycker att underrättelseverksamheten också i Finland kunde öppnas upp mer för medborgarna. I till exempel Sverige ges det regelbundet ut årsberättelser från både Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet SIUN och den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST.

När man nu i Finland bereder nya lagar om underrättelseverksamheten är det Justitieministeriet som har funderat på hur den ska övervakas. Utkastet kom för ett par veckor sedan och förslaget är att det behöver inrättas en särskild underrättelseombudsman. Denne ska lämna över årsrapporter om sin verksamhet till bland annat riksdagen.

Det står i utkastet att årsrapporten ska delas upp i en offentlig del och en hemligstämplad.

- Allmänt taget tycker jag inte att det skulle vara allt för svårt att göra rapporter där hemliga uppgifter inte kommer fram men som ändå innehåller tillräckligt med information om viktiga saker, säger Mäenpää.

Naturligtvis måste rapporten innehålla uppgifter av allmän natur, men även det skulle vara bättre än situationen nu när vi ingenting vet om vad som pågår inom underrättelsetjänsten

Olli Mäenpää

- Naturligtvis måste rapporten vara ganska allmänt hållen och innehålla uppgifter av allmän natur, men även det skulle vara bättre än situationen nu när vi ingenting vet om vad som pågår inom underrättelsetjänsten.

Uppgifter om underrättelseverksamhetens prioriteringar och budget borde man kunna berätta utan att äventyra landets säkerhet, anser Mäenpää.

Och hur mycket ska medborgarna veta?

Mikael Hidén, professor emeritus i författningsrätt, är en av de experter som Justitieministeriets arbetsgrupp har hört under lagberedningsarbetet.

Han säger att det är en svår fråga vad som ska vara öppet för allmänheten och att den förslagna ombudsmannens jobb blir utmanande.

- Det är ett mycket svårt uppdrag att bevaka sådant där det finns många sådana saker som inte är officiella eller inte öppna för allmän granskning, säger Hidén.

En annan fråga är hur mycket medborgarna själva ska få veta om de blivit föremål för underrättelsegranskningar. Utgångspunkten ska ändå vara att de får veta, säger Hidén.

- Principiellt vore det viktigt att jag själv vet vad myndigheten vet om mig och mitt liv. Men det är klart det också finns situationer där man inte öppet kan berätta.

- Det är kanske oundvikligt att det finns sådana uppgifter som det kontrollerande organet måste veta men som publiken inte måste veta, och då kan man inte öppet redogöra för riksdagen om allt.

Luddiga kriterier, massövervakning och tortyr - här är farorna med de nya underrättelselagarna

Alla vill ha lagarna, men djävulen finns i detaljerna.