Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Plugga vid ÅA: Offentlig förvaltning

Från 2017
Uppdaterad 20.12.2017 15:17.
Linnéa Henriksson och Mats Ekebom.
Bildtext Linnéa Henriksson och Mats Ekebom från ämnet Offentlig förvaltning
Bild: YLE/ Niclas Lundqvist

Plugga vid ÅA: Offentlig förvaltning. Inom ämnet offentlig förvaltning kollas särskilt samspelet mellan politik och förvaltning

Ett välfungerande samhälle behöver en välskriven lagstiftning, kloka beslutsfattare och noggranna ekonomer. Det behöver också en förvaltning som tolkar lagstiftningen, tar fram alternativ att besluta om, verkställer beslut och organiserar service som ryms inom de ekonomiska ramarna. Offentlig förvaltning handlar om hur politiska beslut bereds, verkställs och uppföljs.

Ämnet offentlig förvaltning vid Åbo Akademi är särskilt inriktat på samspelet mellan politisk och förvaltning, på den offentliga förvaltningen på alla nivåer. Ämnet håller sig nära den nordiska statsvetenskapliga traditionen.

Mer jordnära än många andra ämnen

Universitetslärare Linnéa Henriksson forskar i kommunala beslutsfattare och kommunal serviceproduktion. Hon är allt mer intresserad av kommuner som språkmiljöer, om hur kommunen och dess politik påverkas av att den är tvåspråkig.

Ämnet offentlig förvaltning är mer jordnära och praktiskt än exempelvis filosofi, hävdar Linnéa Henriksson. Man kan inte sitta och teoretisera ovan molnen.

- Man måste åtminstone ta verkligheten i beaktande. Och konstatera att verkligheten kanske inte är så renodlad som man i teorier gärna vill låta påskina.

Tidigt samhällsintresserad

Mats Ekebom är sjätte årets student inom ämnet offentlig förvaltning. Han blev ursprungligen intresserad av samhällslära redan i gymnasiet och fick reda på att det fanns statsvetenskap att studera vid Åbo Akademi.

- Då var det speciellt statskunskap jag fick reda på.

Efter armén började Mats Ekebom studera statskunskap men uppfattade den som väldigt akademisk och teoretisk.

- Det var inte riktigt som jag hade tänkt att det skulle vara och började sedan istället med offentlig förvaltning.

Pappersbuntar men också teorier

Det var den påtagliga praktiskheten som gjorde intryck på Mats Ekebom. Är det alltså protokoll och budgetar och andra konkreta tjocka buntar av papper man hanterar?

- Det också, men inte enbart det. I många fall använder sig offentlig förvaltning och statskunskap av samma teorier. Men fokus blir mer jordnära för att det ofta handlar om institutioner som människor själva kan ha erfarenhet av.

Ämnet "vinner i längden"

Offentlig förvaltning lär också vara ett ämne som ”vinner i längden”, säger Linnéa Henriksson.

- Det är väldigt sällan nittonåringar kommer till Åbo Akademi och säger att dom har planerat att studera offentliga förvaltning. De flesta har inte ens vetat om ämnets existens innan de kommer till universitetet.

Däremot är det äldre studenter som söker sig till ämnet. Det finns också en magisterlinje, där man kan avlägga det mesta på distans. Det kan handla om människor med helt andra examina eller som har en kandidatexamen som de vill bygga på med en magisterexamen.

Ofta märker folk i arbetslivet att det är just den typ av kunskap som offentlig förvaltning ger som behövs i deras verksamhet.

- Vi strävar till att uppmuntra studenterna att använda de kunskaper de har från annat håll.

Studenter med väldigt olika bakgrund

Och de som kommer för att studera offentlig förvaltning har mycket olika bakgrund och kunskaper. I vissa fall kan förvaltning då verka väldigt abstrakt. Det finns, säger Linnéa Henriksson, studenter som aldrig har skött ärenden själva.

- Nog finns det nittonåringar som kommer direkt efter gymnasiet och aldrig har funderat på hur systemen fungerar. Det finns också sådana som kommer och helt enkelt tycker att det är dötrist.

Kommunerna är väldigt olika

Ämnet studerar alltså kommunala och politiska processer och hur de förverkligas. Hur olika är de då i kommunerna, i till exempel Åbo och Pargas?

- De har samma skyldigheter, men är av hemskt olika storlek. När man exempelvis organiserar undervisning kan man konstatera att det behövs lika många lärare per barn i Åbo som i Pargas.

Men i övrigt skiljer det sig när det gäller skolresor och inköp av produkter och placeringen av barn i olika skolor. Man ska dra gränserna mellan olika skoldistrikt och organisera rätt sorts specialundervisning och ha tillräckligt många barn för att samla enhetliga tjänster och anställa rätt typ av personal.

Linnéa Henriksson ger många exempel på hur olika villkor kommunerna har när det gäller att kunna anställa personer med specialkompetenser. I en större kommun kan man ha särskilda tjänster medan en mindre kommun får kombinera en viss specialkunskap med någon annan tjänst.

- I en liten kommun borde man alltså vara väldigt bra på allting. Och i väldigt många kommuner finns det väldigt duktiga människor.

Outsourcing under lupp

Mats Ekebom förstår de kommunala processerna väldigt bra vid det här laget.

- Det har skett en utveckling under de här åren och jag förstår ganska bra de här grejerna med processer, resursutnyttjande och personalledning.

Mats Ekebom har i sin pågående pro gradu-avhandling satt sig in i vad det handlar om med outsourcing, privatisering och risker med det.

Det är något som just nu kommer till stor användning, inte minst genom den stora social- och hälsovårdsreform som just nu är på gång. Och det är inte lätt att hänga med i svängarna när det gäller den, konstaterar Linnéa Henriksson.

- Förslagen förändras relativt ofta. Reformen uppfyller inte riktigt kraven på god förvaltning. En god uppbyggnad av förvaltningen är också en begriplig uppbyggnad. Och de konstruktioner man nu har planerat uppfyller inte till alla delar begripligheten.

Det finns alltså mycket som kan anses oroväckande med vårdreformen, menar Mats Ekebom som i sin kommande pro gradu-avhandling har undersökt outsourcing som ju den kommande reformen i högsta grad ger många exempel på.

- Det är de här riskerna jag har blivit medveten om. Kan det här verkligen lyckas på tilltänkt sätt, och kommer man faktiskt att spara på det?

Plugga vid ÅA

Mikko Hupa

Vad studerar man vid Åbo Akademi om 100 år?

Viktigast lära unga att tänka kritiskt och kunna diskutera.

Elina Pirjatanniemi, Patrik Schubert och Jasmine Grönblad

Plugga vid ÅA: Folkrätt

Många ÅA-alumner har valt en diplomatbana efter studierna.

Linnéa Henriksson och Mats Ekebom.

Plugga vid ÅA: Offentlig förvaltning

De följer makthavarnas beslut och hur de förverkligas.

En man och två flickor

Plugga vid ÅA: Miljö- och marinbiologi

De dyker och fiskar efter sanningen om havet.

En man och en kvinna

Plugga vid ÅA: Psykologi

Arbetsmöjligheterna för psykologer är goda och mångsidiga.

en man med långt hår och en mörkhårig kvinna

Plugga vid ÅA: Informationsvetenskap

De blir proffs på att hantera informationsöverflödet.

Rebecka Mattbäck och Mia Österlund

Plugga vid ÅA: Var beredd på att läsa mycket

De som läst litteraturvetenskap får lätt jobb.

Linda Javén, Holger Weiss och Tommi Kippola

Plugga vid ÅA: allmän historia

Allt du behöver veta om ämnet historia.

Professor i biokemi J. Peter Slotte och studerande Linus Lindholm.

Plugga vid ÅA: Biokemi

Undersöker molekylers struktur och funktion i organismer.

Studerande Malin Lindblom och professor Christophet Schmidt

Plugga vid ÅA: Tyska språket är bara toppen av isberget

Kunskaper i tyska är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Kaisa Korpinen och professor Tuija Virtanen-Ulfhielm.

Plugga vid ÅA: Engelska språket och litteraturen

Vid ÅA:s engelska krävs stor aktivitet av studenterna.

Henrik Saxén och Ella Pirttikangas

Plugga vid ÅA - värmeteknik

En bred utbildning med goda jobbutsikter.

Johan Werkelin och Jonne Niemi

Plugga vid ÅA: Oorganisk kemi

Förbränning och materialkemi inom hållbara ramar.

Markku Suksi och Linda Lindholm

Plugga vid ÅA: Offentlig rätt

Om din och min relation till myndigheter.

Peter Nynäs och Vaula Meisalmi

Plugga vid ÅA: Religionsvetenskap undersöker religioner, kulturer och samhället

Ämnet undersöker olika former och definitioner av religion.

Professor Eva Österbacka och studerande Ronja Hilli

Plugga vid ÅA: "Det går att rädda världen med nationalekonomi"

Ämnet lockar världsförbättrare och företagsintresserade.

Lektor Johan Lindén och studerande Benjamin Granroth

Plugga vid ÅA: fysik

Man blir en problemlösare då man studerar fysik.

Urpo Nikanne och Johanna Wide

Finska - inte svårare än navajo eller japanska

Finskan är ett av sex språk man kan studera vid Åbo akademi.

Anna Sell, Amanda Hannuksela och Roland Engström

Plugga vid ÅA: informationssystem

Gränsöverskridande utbildning vid Hanken i Åbo.

Lukas Brenner, Cecilia Alameri och Mikael Lindfelt

Familjär stämning vid "Teologiska"

Teologi näst ut i Yle Åbolands serie Plugga vid ÅA.

Emma Othman och Mikko Lagerspetz

Sociologin behövs för att avslöja falska nyheter

Sociologin vill hjälpa folk att avslöja fuskmedier.

Martina Björklund och Meja Wallenius

Plugga vid ÅA: ryska

Ryska språket en bra grund på jobbfronten.

Wilhelm Barner-Rasmussen är professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi.

Plugga vid ÅA: Internationell marknadsföring

Etiken viktig i internationell marknadsföring vid Åbohanken.

Tjocktarmscancer immunohistokemiskt färgade för lamin och keratin.

Plugga vid ÅA: cellbiologi

Cellbiologi vid Åbo Akademi är ett ämne inom biovetenskaper.

Charlotta Rosenberg och Lena Marander-Eklund

Folkloristik: Kombinera rätt så finns det nog jobb

Folkloristik analyserar människors värderingar.

Diskussion om artikeln