En lam pinne och kvasiintellektuellt ankdammsdravel eller nyanserad och högstående? Såhär tycker ni om kritiken i Svenskfinland idag

På tio år har det skett en märkbar nedgång i antalet recensioner framför allt i våra dagstidningar, men betyder detta också att läsarna är mindre intresserade av att läsa kritik?

Under jul- och nyårshelgen kommer vi här på Svenska Yle att ta en närmare titt på kulturbevakningen i våra finlandssvenska medier idag med fokus på kritiken.

I den flerdelade serien ”Vem bryr sig om kritiken?” får vi träffa såväl recensenter som utövande konstnärer som bland annat funderar över vilken roll kritiken intar i den allmänna diskussionen idag, hur de själva förhåller sig till kritik och varthän de tror att dagskritiken är på väg.

Vi frågade och såhär svarade ni

I november publicerade vi en enkät på Svenska Yles webb där läsarna/lyssnarna fick säga sitt om kritiken i de finlandssvenska massmedierna, tidskrifterna och webbplattformarna.

Inom utsatt tid svarade drygt 200 personer på enkäten: 134 kvinnor, 63 män, 3 definierade sig som annat och 9 ville inte ange kön, och åldersmässigt fördelade sig respondenterna mycket jämt över hela skalan från 20 år till över 60 år.

Merparten (dvs. ungefär häften) av de som svarade är bosatta i huvudstadsregionen, följt av Österbotten, Åboland, övriga Nyland, Åland och övriga Finland. En del som svarade på enkäten är bosatta utomlands.

Incitamentet till att vi ville höra läsarnas/lyssnarnas åsikter om recensioner och kritik var den debatt som förts på olika håll i Svenskfinland under höstens lopp om såväl banala och refererande litteraturrecensioner som över alltför skarp och negativ teaterkritik.

Vi ville helt enkelt veta hur angelägen läsarna/lyssnarna anser att kritiken är för dem: läser man recensioner, är det viktigt med recensioner, vad kännetecknar en bra recension och hur ser man på recensionerna i finlandssvenska tidningar, tidskrifter, etermedier och webbplattformer idag?

Enligt färska kartläggningar som gjorts av antalet recensioner i dagspressen både i Norge och i Danmark har antalet anmälningar av olika konstformer sjunkit radikalt under de senaste tio åren.

Nedgången i antalet recensioner har skett över hela linjen, men den största nedgången har skett inom kritik av bildkonst och musik samt spelrecensioner och recensioner av radio & tv-utbudet.

Samma tendens kan vi se här hos oss, vilket framgår ur den här artikeln.

Det är viktigt med kritik

I takt med att antalet recensioner minskat i framför allt dagspressen har det skett en ökning av allmänna kulturartiklar, intervjuer, reportage och personporträtt.

På frågan är om läsarna/lyssnarna hellre läser allmänna kulturartiklar och intervjuer med kulturpersoner än recensioner svarade 13 % ja, 18 % nej, medan 64 % svarade att de läser båda i lika hög grad, resten kunde inte säga.

Av de drygt 200 som besvarade vår enkät var merparten uppenbart intresserade av kritik, vilket också avspeglar sig i svaren på frågan om hur viktigt man anser att det är med kritik: på en skala från 1-5 med 1 som inte alls och 5 som jätteviktigt:

Att de som svarare på enkäten i det stora hela är stora vänner av kritik bekräftades av svaren vi fick på frågan om hur ofta man läser kritik: 35 % läser recensioner dagligen, 41 % någon gång i veckan, 16 % någon gång per månad och 8 % mer sällan.

Det fanns också en glädjande bredd bland respondenterna vad beträffar inom vilka genrer man läser kritik och recensioner, vilket framgår av följande grafiska bild:

Recensionen informations- och inspirationskälla

Enkäten innehöll också fyra frågor där respondenterna fick uttrycka sig fritt, och glädjande många tog sig tid att ge utförliga svar på vad man får ut av att läsa kritik, vad som kännetecknar bra kritik och vad man anser om kritiken i dagens finlandssvenska massmedier, tidskrifter och etermedier.

Många läser kritik för att hålla sig uppdaterade, för att ha koll på vad folk snackar om och veta vad som är på gång inom konst- och kulturfältet.

Man hinner inte nödvändigtvis själv ta del av verket ifråga, men tack vare recensioner håller man sig ajour och på kartan.

Ett kulturliv utan recensioner och kritik är som att spela teater i ett akustikfritt rum eller sminka sig utan spegel.

svar ur enkäten

Man läser också recensioner som en form av vägledning och konsumentupplysning: är det värt att lägga ut pengar på en viss produkt eller investera i en biljett till en viss föreställning eller inte.

För många är recensionerna en form av bollplank – man vill få bekräftelse på den egna upplevelsen, en fördjupad förståelse eller ett bredare perspektiv genom att läsa en anmälan av något man själv tagit del av.

En del läser också kritik för att upptäcka sådant som man inte känt till innan. Eller som någon uttryckte det: ”Kritik fungerar som ett tittskåp in till något nytt.”

Recensionen fungerar med andra ord både som informationskälla och som inspirationskälla.

”God kritik är en egen litterär genre”

Vilken roll spelar dagskritiken idag, eller har den rentav spelat ut sin roll?

I Svenska Dagbladet den 16.11.2017 skrev författaren Josefin Holmström en krönika där hon frågar sig om kritikens allt mer undanskymda plats och trängda position egentligen handlar om vår allt större oförmåga eller ovilja att läsa långa, avancerade och invecklade texter.

Dagens rastlösa läsare vill ha korta och kärnfulla texter, och då är det kanske snarare vår bristande läsförmåga än kritiken vi ska oroa oss för, skriver Johanna Holmström.

Om man får tro de drygt 200 som svarare på Svenska Yles enkät om kritiken skrivs det alltför lite kritik i våra massmedier idag, man efterlyser ofta längre och mer djuplodande recensioner.

De flesta som besvarade enkäten är rörande eniga om att man vill ha recensioner som kan sätta in ett verk i en bredare kontext och ett större sammanhang både samhälleligt, historiskt, teoretiskt, kulturellt och konstnärligt.

Man uppskattar kritik som lär en att se nya samband, som utmanar läsare/lyssnaren och får en att ompröva egna fördomar och föreställningar.

Bra kritik ger också rum för att kritikern kan bli överrumplad, förbannad, berörd – låter sig beröras och har förmågan att levandegöra sin egen konstupplevelse.

svar ur enkäten

För många är motiveringen lika viktig som omdömet: ”det viktiga är att vi vet vad kritikern grundar sitt omdöme på. Att förstå den andras argument berikar konstupplevelsen – också när vi inte är överens”, skrev t.ex. en som svarare på enkäten.

”God kritik är en egen litterär genre” skrev en annan respondent, och många höll med om att innehållet i en recension givetvis skall hålla god kvalitet, men det är också viktigt med en personligt hållen, underhållande och språkligt kreativ text.

Motsatsen till bra kritik är givetvis dålig kritik, och en del lyfte också fram sådant som fungerar mindre bra i en recension, som att lägga fram subjektiva åsikter och upplevelser som är irrelevanta (exempelvis obekväma stolar eller dåligt väder under en sommarteaterföreställning). Elaka påhopp betackar man sig också för.

Många ondgjorde sig också över recensioner med alltför omfattande innehållsreferat och alltför lite resonemang och analys av verkets idé och utförande.

Kontext, analys och stil – det är en bra recension uppbyggd av.

Dagstidningarna och Svenska Yle populära kultursajter

För att få pejling på vart läsarna/lyssnarna vänder sig för att ta del av recensioner och kulturartiklar överlag ställde vi en fråga om folks huvudsakliga källor beträffande kulturmaterial, både printmedier, kulturtidskrifter och olika webbplattformar.

Den huvudsakliga källan bland respondenterna är finlandssvenska dagstidningar (79 %) tätt följt av Svenska Yles webbplats (76 %). Finlandssvenska kulturtidskrifter kvalar in på tredje plats (47 %) och svenska dagstidningar återfinns på fjärde plats (45 %).

Vad beträffar de finlandssvenska kulturtidskrifterna svarar många att de regelbundet läser Ny Tid (ca hälften av de som svarade), Astra (ca en fjärdedel av de som svarade) följt av Nya Argus, Horisont, Finsk Tidskrift eller någon annan tidskrift.

Fler recensioner av bildkonst och musik efterlyses

Av de som svarade på enkäten är flera medvetna om att kritiken och recensionerna i de finlandssvenska medierna befinner sig i en utsatt position. Många uttrycker också en uttalad oro över frilanskritikernas arbetssituation och över den låga nivån på de arvoden som recensenterna får för sitt arbete.

Många respondenter ställer sig likaså förstående till att arbetstakten och villkoren för recensenterna kan vara ohemula och att det inte alltid finns tid eller utrymme för att utveckla och fördjupa tankar och resonemang inom ramen för en recensionstext.

Anmärkningsvärt många påtalar också risken för vänskapskorruption eller jäv inom den trånga finlandssvenska kulturkretsen, och man frågar sig om det inte finns en fara för att recensenterna är alltför snälla och hellre stryker medhårs än tar risken att bli persona non grata i finlandssvenska konstkretsar och ”stöta sig med etablissemanget” som någon uttryckte det.

Lösningen på detta kunde till exempel vara att i högre grad ta in kritiker utifrån för att recensera finlandssvenska verk.

Såsom framgår ur den statistiska jämförelse som vi på Svenska Yle gjorde beträffande recensioner av olika kulturgenrer under september 2007 och september 2017 får vissa kulturformer betydligt mindre utrymme i massmedierna idag i form av recensioner, bl.a. bildkonsten som tappat med 72 % och musiken som gått ner med 48 % på det hela taget.

Detta har inte skett obemärkt, och flera av dem som besvarade vår enkät efterlyser också ett aktivare grepp från massmediernas sida för att utöka antalet recensioner av bildkonst och musik, och då framför allt nyutkomna skivor.

En del efterlyste också recensioner av konstformer som oftast inte får en kritisk bedömning i våra medier idag, såsom arkitektur, stadsplanering, retorik, podcaster och vod-serier.

Om jag skulle försöka sammanfatta läsarnas/lyssnarnas syn på kritiken i de finlandssvenska medierna pendlar den från allt mellan ”tunn”, ”lam”, ”ytlig”, ”svag”, ”neutral”, ”snuttifierad”, ”ojämn”, ”likriktad”, ”elitistisk”, ”feg” och ”bristfällig” till ”varierande”, ”hyfsad”, ”en aning tråkig”, ”högkvalitativ”, ”läsvärd”, ”mångsidig”, ”förnämlig”, ”sakkunnig”, ”pålitlig” och ”bra på det hela taget”.

Recensioner väcker känslor, både hos läsarna/konsumenterna och hos konstutövarna/producenterna.

Många som svarade på enkäten önskade sig också mer kulturdebatt på de finlandssvenska kultursidorna – och nu undrar jag: vad vill ni att vi ska debattera? Skriv gärna en kommentar i kommentarsfältet!