Svenskspråkiga Helsingforsbarn börjar läsa finska redan i ettan

Från och med nästa läsår kommer eleverna i Helsingfors skolor att läsa finska redan från första klass. Beslutet kommer bara ett år efter att undervisningen flyttade ner till årskurs två.

Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors beslöt på måndagen att godkänna en ändring i språkprogrammet för de svenska skolorna.

Förändringen innebär att undervisningen i finska flyttas till årskurs ett. Beslutet motiveras med att Helsingforsbornas språkkunskaper ska göras mångsidigare och att det är pedagogiskt motiverat.

Undervisningen i finska tidigarelades så sent som i fjol, då man flyttade starten från tredje till andra klass.

Hoplaxskolans rektor Mia Förars-Pöytäniemi säger att förändringen är väntad.

– Jag tror att det är det enda rätta. Vi gissade faktiskt att det fortsätter på det här sättet, så småningom blir det kanske i förskolan eller till och med på dagis.

Vid Hoplaxskolan medför det ingen större förändring i undervisningen. Redan innan undervisningen flyttades till andra klass ordnades lek-finska för de enspråkigt svenska barnen.

Undervisningen kommer att fortsätta på den nivån.

– Det är oavsett mycket lek på ettan och tvåan, och det är kommunikationen som är det viktiga. Det är inte alltid ens nödvändigt att ordna skilda lektioner i finska utan man kan till exempel sköta gymnastiken på finska. Lärarna har fått mycket friheter i hur det bygger upp helheten, säger Förars-Pöytäniemi.

Mer valfrihet för finska elever

På sociala medier väcker frågan känslor bland de anhöriga till elever i svenskspråkiga skolor i Helsingfors.

En morfar förundrar sig över varför svenskspråkiga elever påtvingas finska, medan finskspråkiga elever får välja bland en palett av olika språk.

– Vi kan inte förbise att när man växer upp och ska jobba eller studera i Helsingfors behöver man en god finska. Därför tycker jag att det är välgrundat och pedagogiskt förankrat att börja med finskan i årskurs ett, säger Karin Palmén (SFP) medlem av Svenska sektionen i utbildningsnämnden.

Palmén tycker att det i framtiden borde finnas mer flexibilitet i språkundervisningen.

- A2-språket, det första främmande, borde tidigareläggas till årskurs tre, ifall det är möjligt. Här tycker jag att man kunde vara flexibel med minimiantalet på tolv elever i en grupp och komma ihåg att det behövs särlösningar på svenskt håll.

Frågan kommer att diskuteras under våren, berättar Hildur Boldt (SDP), även hon medlem i svenska sektionen.

- Vi har även funderat på språkduschar och –klubbar, för att eleverna ska bli bekanta med de valfira språken som kommer senare.

Rektor Mia Förars-Pöytäniemi tycker ändå att det faller sig mest naturligt att finskan konsekvent är första nya språket de svenskspråkiga eleverna lär sig.

– När vi nu är en minoritet så tycker jag att det är helt okej att det är just finskan som betonas. Sen kan man ju fundera om det är logiskt att de finskspråkiga eleverna börjar läsa svenska först på sexan. Det kunde finnas skäl att tidigarelägga det.