Ambulansen hamnade på fel sida om järnvägen – Räddningsverket har gamla kartor

Ambulansen körde vilse på väg till Niklas Weckman i Mjölbolsta. Orsaken var att räddningsverkets kartor inte stämde överens med verkligheten.

Det var på självständighetsaftonen som Niklas Weckman ringde 112 då en familjemedlem blev dålig. På nödcentralen meddelade man att ambulansen skulle anlända inom kort.

Men efter en halv timme hade det fortfarande inte kommit någon ambulans.

- Jag ringde på nytt till nödcentralen och de sade att bilen tvinnar på 200 meter från vårt hus. Då var den på den gamla vägen på andra sidan järnvägsspåret, säger Weckman.

Fyra plankorsningar har försvunnit

Niklas Weckman bor på Mangårdsvägen i Mjölbolstaområdet i Raseborg.

För omkring två år sedan gjordes där omfattande vägarbeten för att få bort fyra stycken plankorsningar. Det innebar att det byggdes en ny väg under järnvägen och flera vägar drogs om.

Men de här vägarna finns inte på de kartor som räddningsverket använder. Därför befann sig ambulansen på självständighetsaftonen på fel sida om järnvägen vid en plankorsning som inte längre existerar.

Till sist körde ambulansen en lång omväg på små isiga vägar via byn Sannäs, i stället för att ta den nybyggda Mangårdsvägen som går under järnvägen några hundra meter bort.

Oroväckande att adresserna inte stämmer

Femtio minuter efter Niklas Weckmans samtal till alarmcentralen anlände ambulansen till rätt adress. Som tur var tillståndet för hans familjemedlem inte så akut att det uppstod någon fara.

- Men det är klart att man blir orolig. Här bor omkring 300 mänskor i byn och om våra adresser inte stämmer hinner det hända mycket allvarligt innan vi får hjälp till platsen. Och tänk om det hände en storolycka, säger Niklas Weckman.

Kartan visar fel

För några veckor sedan brann en maskinhall på Pusesvägen i närheten av Niklas Weckmans hem. Pusesvägen är en av de vägar som har dragits om då den nya Mangårdsvägen byggdes.

Den gången hittade brandkåren snabbt fram, bland annat för att manskapet kände till området.

Yle träffar brandförman Mikko Routala då han är på väg till brandplatsen på en eftergranskning. Brandbilen befinner sig där Mangårdsvägen och Pusesvägen i dag korsas.

Han tar fram en skärm med kartor och visar var brandbilen befinner sig. Den är en svart prick på kartan omgiven av ett vitt område.

- Här borde finnas en anmärkning om att plankorsningen är stängd, men det finns det inte. Enligt kartsystemet befinner vi oss mitt i skogen, säger brandförman Mikko Routala.

Obegripligt att kartorna inte är uppdaterade

Själv känner Mikko Routala till området eftersom han är hemma från Karis och brukar jogga här.

Men för någon som inte är härifrån är det inte alls lika självklart att man känner till hur de nya vägarna är dragna, fortsätter han.

Hur det är möjligt att kartorna fortfarande inte är uppdaterade kan han inte svara på.

- Det är en mycket bra fråga. Det är helt obegripligt att de inte är uppdaterade.

Raseborg har skickat informationen vidare

Räddningsverkets ledningssystem använder det kartmaterial som kommunerna skickar till Lantmäteriverket.

På Raseborgs stad meddelar man att staden har skickat e-post om de nya vägarna i Mjölbolsta både till Lantmäteriverket och direkt till räddningsverket.

- Vi skickade informationen också direkt till räddningsverket eftersom de har bett att vi ska göra det, säger Roger Nyberg som är mätningschef på Raseborgs stad.

E-posten är skickad den 23 november 2016. Det har alltså gått ett år sedan informationen borde ha nått räddningsverket.

Ovanligt att det sker

Brandförman Mikko Routala säger att det är en klar miss från räddningsverkets sida att ambulanspersonalen inte hade rätt kartor.

- Det borde aldrig ske. Men man kan nog säga att kartorna alltid stämmer. Men i det här fallet måste man nog förundra sig över varför de inte har uppdaterats i vårt system.

Långsam uppdatering

Enligt brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk uppdateras räddningsverkets kartor för långsamt.

- Uppdateringsperioden är för lång. Det gör att utryckningsfordonen kan ha föråldrat material att gå efter.

Den information som bland annat kommunen tar fram sammanställs av företaget Haltek. Polis och räddningsverk granskar sedan informationen innan den tas i bruk men uppdateringen måste skötas manuellt.

Mängden information är så stor att det inte går att göra uppdateringen automatiskt. Det är istället en montör som uppdaterar systemet i alla fordon och enheter.

Intervallen i uppdateringen borde vara kortare.

Stig Granström, brandchef

De kartor som tas i bruk från och med årsskiftet baseras på uppgifter från 2016 och släpar efter med ett år.

- Vi litar ändå på det material vi har och den utrustning som vi har. Men vi kunde gärna ha material från 2017 att utgå ifrån. Intervallen i uppdateringen borde vara kortare, säger Granström.

Det kartmaterial räddningsverket har att tillgå är beroende av den information olika instanser producerar, när uppgifterna levereras och hur man får in dem i systemet.

Västra Nylands räddningsverk har 8 000 utryckningar på räddningssidan varje år och 35 000 utryckningar med ambulans.

Det är bara undantagsvis som man har svårt att hitta fram, försäkrar Stig Granström.

- Vi har flera källor att gå efter. Om ett kartsystem av någon anledning slås ut så ska vi ändå kunna ta oss fram. Tyvärr sker det ibland misstag. Vi försöker lära ta lärdom av dem.

Backar in och laddar

Det finns annat material som uppdateras automatiskt då bilarna backar in på stationen. Det är mindre och tar inte så lång tid att ladda ner.

Uppdateringen av kartorna tar flera timmar och då måste bilen stå stilla på stationen.

- Då bilen backar in kan vi inte garantera att den står stilla någon längre stund. Det kan hända att det blir en ny utryckning inom 10 minuter och då avbryts uppdateringen, förklarar Stig Granström.

För att man ska kunna garantera att uppdateringen görs i bilarna utförs den manuellt av en montör som reser runt till olika stationer. Samma system används på alla räddningsverk i hela landet.

Nya hus på kartan

Snabbt framväxande bostadsområden och nybyggen erbjuder också utmaningar för kartritare och räddningsmanskap.

En ny byggnad märks ut på kartan först då den är slutgranskad. Processen kan variera i längd mellan 2 och 3 år, beroende på kommun.

- Det här leder automatiskt till fördröjningar innan vi får reda på att en fastighet är färdig och den har en adress och ett nummer längs gatan. Det här är såna saker som vi inte kan påverka överhuvudtaget.

Stig Granström understryker att räddningsverket strävar till att förbättra processen för att kunna erbjuda så god kundservice som möjligt.

Artikeln uppdaterades 27.12.2017 klockan 8:40. Ordet alarmcentralen ersattes med nödcentralen.