Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

THL om valfrihetskompromissen: Ett steg i rätt riktning men frågetecknen för många

Från 2017
Uppdaterad 21.12.2017 16:34.
En läkares händer ligger på ett bord. I förgrunden ligger ett stetoskop och ekg-utskrifter.
Bild: Mostphotos.

Generaldirektören för Institutet för hälsa och välfärd THL, Juhani Eskola, anser att regeringens kompromiss om valfriheten i social- och hälsovårdstjänster är ett steg i rätt riktning.

Regeringen har enligt honom helt tydligt lyssnat på kritiken och de viktigaste frågorna har man kunnat kompromissa om.

Men regeringens pressmeddelande lämnar fortfarande så många öppna frågor att Eskola inte kan säga något slutgiltigt om vare sig förändringarna är tillräckliga eller inte och deras praktiska följder förrän han ser paragraferna.

Juhani Eskola, generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd THL.
Bildtext Juhani Eskola
Bild: Lehtikuva

Regeringen kom bland annat överens om att skyldigheten att erbjuda kundsedlar inte längre ska gälla den specialiserade sjukvården.

En kundsedel ska ändå erbjudas om patienten inte kan få specialisttjänster hos landskapets affärsverk inom den tidsfrist som gäller enligt vårdgarantin.

Eskola anser att det här är en bra förändring som i hög utsträckning motsvarar den nuvarande lagstiftningen,

- Kommunerna kan ju också nu köpa tjänster om de inte klarar av vårdgarantins förpliktelser. Det som blir annorlunda är att landskapen förpliktas att erbjuda en kundsedel för att säkerställa vårdgarantin.

Medicinska specialiteter väcker frågor

Regeringen är också i färd med att ge landskapen större prövningsrätt i fråga om vilka medicinska specialiteter som ska inkluderas som stöd för primärhälsovården.

Statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Euroapaminister Sampo Terho (NA) vid riksdagens plenum den 19 juni 2017.
Bildtext Sampo Terho, Petteri Orpo och Juha Sipilä.
Bild: All Over Press

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) sade på onsdagen att det enda som lagen förpliktar till är att det ska finnas tjänster inom två medicinska specialiteter vid varje social- och hälsovårdscentral.

Landskapet får ändå bestämma vilken specialistvård som behövs beroende på behoven hos invånarna i området.

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C).
Bildtext Annika Saarikko, familje- och omsorgsminister.

Eskola funderar på hur mycket det här belastar den specialiserade sjukvården.

- Har vi tillräckligt många specialister om det behövs läkare för konsultationer inom de medicinska specialiteterna på det sätt som avses i regeringens linje? I hur små enheter ska de placeras och kommer det anvisningar om konsultationsmängderna?

Eskola: Detaljer måste ses över

Eskola tror att det ännu finns många detaljer i reformens paragrafer som nu måste gås igenom och som onsdagens lösning ännu inte tar ställning till.

- En sak som gör mig särskilt fundersam är kundplanens roll. Man har tänkt att den ska lösa samordningen av de tjänster kunden behöver. Jag har ändå svårt att se hur den kan fungera i praktiken och hur stark den på riktigt är som styrmedel.

- Jag befarar att den inte på länge kommer att kunna garantera en integration av serviceprocesserna, redan för att informationssystemen inte är tillräckligt utvecklade.

FNB

Diskussion om artikeln