Laura Huhtasaari vill vara en stark president med goda relationer till USA

Sannfinländarnas Laura Huhtasaari vill skydda den finländska nationalstaten mot EU och politisk islam. På en höger-vänsterskala placerar hon sig snäppet vänster om mittlinjen.

I Yles valkompass sticker Huhtasaari ut med sin skarpa kritik mot EU. Hon uppger att hon skulle rösta mot ett finländskt EU-medlemskap om man ordnade en folkomröstning i frågan.

Huhtasaari motsätter sig också ett finländskt Nato-medlemskap, samtidigt som hon uttrycker sitt stöd för USA:s president Donald Trump.

"Trump tar USA i rätt riktning"

Enligt Huhtasaari utsätts president Trump för svartmålning. Hon säger att amerikanerna fattat ett demokratiskt beslut, som måste respekteras.

- Jag kommer inte på en annan ledare för en stormakt, eller ledare över huvud taget, som skulle bli lika förlöjligad och svartmålad som Trump.

- Det krävs inte en gemensam värdegrund för att kunna samarbeta med sina grannar

― Laura Huhtasaari

Huhtasaari räknar upp sysselsättningen, energipolitiken och försvarspolitiken som områden där Trump lyckats stärka USA:s ställning.

Det är inget konstigt med att en president driver sitt lands intressen, anser Huhtasaari.

- Nu framställs allt han gör i en dålig dager. När han verkställer sina vallöften tolkas det som ett tecken på att han är oberäknelig, populistiskt och farlig.

Utbytesår i USA gav mersmak

Överlag har Huhtasaari mycket positivt att säga om USA. De goda erfarenheterna bottnar i ett utbytesår i landet.

- För 20 år sedan skrev jag studenten i USA, efter att ha varit utbytesstuderande i landet. Min relation till USA och dess skolsystem går med andra ord långt tillbaka.

Sedermera har Huhtasaari bekantat sig med USA:s skolsystem i egenskap av frivilligarbetare vid en amerikansk skola i Mikronesien.

- Där lärde jag små barn läsa och skriva. Jag har alltså jobbat med amerikaner och gått i skola med amerikaner. Jag har också många goda vänner i USA.

Stöder folkomröstning om Nato

Trots att Huhtasaari talar varmt för USA, så ställer hon sig ändå kritisk till ett finländskt Nato-medlemskap. Hon ser inte frågan som ett ställningstagande för eller emot väst.

- Finland är en del av väst. Det krävs ingen militär allians för att vara en del av väst. Nato är också en politisk union, inte enbart en militärallians. Jag vill inte att Finland ska vara med i allt det som Nato har för sig.

Svenska ska även i fortsättningen läras ut i skolan, men det ska ske på frivillig basis

― Laura Huhtasaari

Om det blir aktuellt att ta ställning till ett medlemskap borde det ordnas en folkomröstning i ärendet, säger Huhtasaari.

- Det är signal till Nato om att vi är förbundna vid beslutet. Om vi väljer att stå utanför Nato så måste det beslutet respekteras. För tillfället verkar folket inte vara villigt att gå med i Nato.

Viktigt att komma överens med Ryssland

Relationen till Ryssland hör till presidentens mest centrala uppgifter. Att komma överens med det östra grannlandet är viktigt under alla omständigheter, anser Huhtasaari.

- Det krävs inte en gemensam värdegrund för att kunna samarbeta med sina grannar. Det finns inget alternativt till att komma överens med Ryssland, och det här har också våra tidigare statsmän lyckats med.

Enligt Huhtasaari är det viktigt att framhäva de frågor som förenar Finland och Ryssland. Handeln och kulturutbytet är exempel på områden där det går att samarbeta med Ryssland och dess ledning.

- Finländska politiker har kommit väl överens med Putin. Jag hoppas att hans efterföljare också omfattar tanken om att Finland är och förblir ett självständigt land.

Svenska på frivillig basis

Huhtasaaris parti Sannfinländarna har profilerat sig som motståndare till den obligatoriska skolsvenskan. Huhtasaari delar partiets åsikt i frågan.

- Jag motsätter mig den obligatoriska svenskundervisningen. Svenska ska även i fortsättningen läras ut i skolan, men det ska ske på frivillig basis.

På sikt kunde man enligt Huhtasaari överväga att göra svenskan till ett minoritetsspråk istället för ett nationalspråk. Frågan om språkundervisningen är ändå mer brådskande, anser hon.

- Nu borde man koncentrera sig på att införa fritt språkval i skolorna.