I Ungern finns knappt några fria medier kvar - men en lokaltidning står upp mot makten: De vill göra vårt jobb omöjligt
I Ungern har medierna det svårt på grund av de tuffa medielagar den auktoritära regeringen stiftade för sex år sedan. De flesta självständiga medier har stängts ner eller köpts upp. Men en ny webbtidning bryter trenden.
Staden Pécs är Ungerns femte största stad, som Jyväskylä ungefär, men känns mindre än så.
Det är här vi träffar Attila Babos, chefredaktör på den ungerska regionala nättidningen Szabad Pécs, Fria Pécs på svenska.
Babos bildade sin egen webbtidning i våras för att den lokaltidning han jobbade på inte enligt honom fyllde sitt uppdrag.
- Jag klagade alltid på att redaktionsledningen var för mesig mot makthavarna.
Jag visste redan för länge sen att jag ville starta Szabad Pécs, Fria Pécs. När ryktena började gå hos oss var det tid att gå vidare.
Attila Babos
- Det började gå rykten om att affärsmän som står regeringen nära höll på att köpa upp tidningen. Då förstod jag att det var tid att gå vidare.
Affärsmännen hade ett klart syfte med att ta över tidningen.
- Deras planer var att vi inte mera skulle bevaka lokala frågor objektivt. I stället skulle den helt sluta med att ta upp negativa nyheter, säger Babos.
Regeringens vänner äger alla medier utanför Budapest
På den ungerska landsbygden och i mindre städer som Pécs finns det inte egentligen några fria medier alls kvar. Åtminstone inte några som på ett kritiskt sätt granskar makthavarna.
De flesta ungrare som bor utanför Budapest har väldigt begränsade möjligheter att följa med vad som pågår i samhället.
Huvudsakligen får de sina nyheter från det ungerska rundradiobolaget Magyar televísiós kvällsnyheter, vilka är helt under regeringens kontroll.
Sedan regeringen stiftade nya medialagar för sex år sedan har så gott som alla lokal- och regionaltidningar lagts ner eller köpts upp av affärsmän som står det nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz nära.
Tillgången till internet är dålig i stora delar av landet och språkkunskaperna dåliga.
Ungrare på landsbygden är i praktiken informationsmässigt isolerade från resten av Europa.
För Babos och den bara tre personer starka Szabad Pécs-redaktionen är jobbet konstant i motvind. De lokala makthavarna gör allt för att frysa ut dem.
- Om jag ställer en fråga på en av deras presskonferenser bara tiger de, de svarar inte någonting. Dessutom har de nu slutat att bjuda in oss på presskonferenserna, säger Babos.
Ändå lyckas Szabad Pécs gång på gång rapportera om sådant som de regeringslojala konkurrenterna inte nämner med ett ord.
- Vi får många tips från olika håll. Det handlar ofta om personer som vill vara anonyma, menar Babos.
Babos och jag har förflyttat oss från torget i Pécs gamla stad till det stora köpcentret Árkád, som dominerar stadens sociala liv under den kalla årstiden.
Där träffar vi hans kollega Ferenc Nimmerfroh, som har varit med på Szabad Pécs från början.
Vi möts på ett café eftersom tidningen inte har ett eget kontor.
- Efter att vi avslöjade att staden Pécs budget är i kris och att staden har många obetalda räkningar har vi frusits ut nästan helt, säger de båda.
Det här är något jag helt konkret fick uppleva bara en halv timme tidigare.
På gatan kom en man emot Babos och mig. Babos sade hej, men mannen svarade inte utan gick förbi. Enligt Babos har det här blivit allt vanligare.
- När vi startade före sommaren var vi ännu välkomna överallt, säger Nimmerfroh.
Trots att Szabad Pécs har en trogen läsarskara på nätet och tidningen har uppmärksammats i Budapest så är det klart att en stor del av befolkningen är nöjd med de regeringstrogna mediernas propaganda.
Det här gäller till och med i det mer liberala Budapest, där det ännu finns en hel del journalister och redaktioner som jobbar utom regeringens kontroll.
- Mänskor tror på propagandan, säger Anita Kőműves, undersökande journalist på webbsidan Atlatszo.hu.
Det är ett äldre problem än den nuvarande auktoritära regeringen ledd av Viktor Orbán, men ett som regeringen knappast kommer att åtgärda.
- I det ungerska utbildningssystemet saknas kritiskt tänkande helt. Barnen lär sig inte att tänka kritiskt på vad de läser eller ser på TV, menar Kőműves.
Kőműves blev på hösten för drygt ett år sedan uppsagd från landets då största oppositionstidning Népszabadság.
Tidningen köptes upp av en av premiärminister Orbáns vänner och lades ner kort efter att den hade avslöjat utbredd korruption i cirklarna närmast premiärminister Orbán.
- Det fungerar som i Ryssland, säger János Széky, utrikesredaktör på den intellektuella kulturtidningen Élet és Irodalom. Staten tillåter oppositionen att ha tidningar, men vid behov tas de över eller stängs ner.
Széky är en man med perspektiv.
Han har bland annat skrivit en bok om varför Ungern mindre än 25 år efter Sovjetunionens fall igen har valt bort sin demokrati till förmån för en auktoritär regim.
En förklaring var att socialdemokraterna och högerpartiet Fidesz i ett tidigt skede försäkrade sig om att de statsstyrda medierna alltid skulle ge dem lika mycket utrymme.
- Det var en kompromiss som blev inskriven i lagen, säger Széky. Inga andra åsikter fick utrymme, bara regeringens och det största oppositionspartiets.
När Fidesz kom till makten år 2010 bröt partiet överenskommelsen och utmanövrerade sina konkurrenter. Socialdemokraterna blev helt tagna på sängen.
På väldigt kort tid hade Orbán full kontroll över de statliga public service-kanalerna.
- Antalet oppositionstidningar minskar nu i oroväckande snabb takt. Det finns bara en kommersiell radiokanal som inte ägs av Orbáns kumpaner och de fria kommersiella TV-kanalerna är svaga.
Enligt Széky kan det vara bra för Szabad Pécs att alla andra lokaltidningar står under regeringens kontroll.
- Regimen behöver fria medier som alibi för att yttrandefriheten finns kvar, menar han.
I Budapest ser situationen lite annorlunda ut eftersom majoriteten av invånarna i huvudstaden stöder oppositionen.
Där finns det utrymme för liberala medier så länge som de inte blir för stora, precis som i Ryssland alltså.
- För mig personligen är jag inte alls mindre fri att jobba som journalist än jag har varit tidigare, betonar Széky. Myndigheterna bryr sig inte om oss.
Också skribenten och frilansjournalisten András Dési jobbade på tidningen Népszabadság när den lades ner i oktober 2016. Idag är han bland annat organisationen Reportrar utan gränsers korrespondent i Ungern.
Han sätter stort hopp till nättidningen Szabad Pécs. Det viktigaste är inte att den får så många läsare som möjligt.
- Szabad Pécs har betydelse om de lyckas nå de intellektuella. Det finns fortfarande tecken på att många vill ha stora förändringar och de tycker inte om propagandan mot EU och väst.
Hundratusentals - kanske en miljon - ungrare har lämnat landet. En anledning är att de inte vill leva i Orbáns Ungern.
Attila Babos
Att en liten nättidning som jobbar under svåra förhållanden väcker optimism bland de liberala ungrarna i Budapest visar hur stark kontroll över det fria ordet den ungerska regeringen ändå har.
Åtminstone i den mån det handlar om vilken information som når det nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz väljare.
"Det handlar om Ungerns framtid"
I Pécs tror Attila Babos inte att han har någon chans att påverka utgången av parlamentsvalet på våren.
Men på längre sikt hoppas han att hela Ungern igen så småningom täcks av ett nätverk av självständiga medier.
- Hundratusentals, kanske en miljon, ungrare har lämnat landet, säger han. Produktiva personer som har lämnat landet inte för att de ville det, utan för att de känner sig tvungna.
Babos menar att väljarna själva så småningom måste inse att regimen inte är bra för Ungern.
- Det bästa vi kan göra för landet är att berätta om makthavarnas missbruk i frågor som står nära vanliga mänskor.
USA:s utrikesministerium har utlyst stödpengar åt små medier på landsbygden i Ungern. För att inte påverka ungersk inrikespolitik betalas inga stöd ut förrän efter valet i april.
Både Attila Babos och Ferenc Nimmerfroh har andra jobb vid sidan om Szabad Pécs. Tidningen drivs med hjälp av små donationer och har inte, enligt Babos, någon större sponsor.