Labradoren Jessie kan förutse ett smärtanfall – "Anfallen har i praktiken försvunnit helt"

I Finland ska en undersökning påbörjas om huruvida en hund med hjälp av luktsinnet kan förutse en människas smärtanfall innan människan själv kan känna av det. Forskningsbevis saknas ännu, men resultaten från tester med smärthundar har varit lovande.

Lappobon Mika Savola skadade sitt knä och sina ryggkotor i en arbetsolycka 2010. I och med olyckan drabbades han av ett ovanligt och än så länge ganska okänt CRPS-smärtsyndrom.

- En natt gick det så att jag fick yxan i knät, så att säga. Smärtan var så svår att jag bet sönder sex eller sju tänder. En frisk människa har svårt att förstå sådan smärta, beskriver Savola sina anfall.

Savolas smärtanfall kan börja småningom och kan enligt Savola nå ofattbara proportioner eller så slår det till utan förvarning.

Ett anfall kan få honom att tappa medvetandet, pulsen kan stiga och hela kroppen kan pressas till sin yttersta gräns. I sådana fall behöver Savola vanligtvis sjukvård.

Men tack vare smärthunden Jessie har anfallen sedan våren hållits ganska bra i schack.

Kan en hund identifiera smärta?

Våren 2017 deltog Mika Savola i en kurs riktad till servicehundar och deras användare. Målet med kursen var att lära servicehundarna att känna igen och varna användaren för kommande smärtanfall.

Tanken att träna upp smärthundar kom från Helsingforsbon Minna Marttinen, som tidigare fungerat som sjuksköterska och barnmorska. Marttinen har sedan 2009 haft kroniska smärtor, vilka beror på Ehlers-Danlos-syndromet.

- I mitt jobb har jag fått sköta en massa smärta och i och med mitt yrke har jag medicinsk bakgrund. För ett par år sedan började jag fundera på ifall min servicehund kan identifiera när ett smärtfall håller på att utvecklas, berättar Marttinen.

Hon tog kontakt med Nona Borgstöm, som då fungerade som servicehundexpert vid Invalidförbundet, och började tillsammans med Borgström träna upp sin hund till att känna igen smärtanfall.

- Ganska snabbt märkte vi att hundens varningar kom allt tidigare och jag hade inga som helst känningar av smärta.

Viktigt att varna för smärtan i tid

Nona Borgström har en gedigen bakgrund av att jobba med djur. Förutom att hon har servicehund-expertis är hon också lärare, agrolog och socionom och för tillfället jobbar hon med social rehabilitering med djur.

- Jag har själv barn som är diabetiker och de har en diabeteshund som hjälp. Jag nappade direkt på Minna Marttinens idé. Efter en ganska kort träningsperiod märkte vi att hunden faktiskt kan känna igen när ett anfall är på kommande och även kan uttrycka det.

- Det ser ut som om det är lukten som gör att hunden kan varna för ett anfall, säger Borgström.

Borgström var också en av instruktörerna på kursen för servicehundar. Målet med experimentet var att lära servicehundarna ytterligare en egenskap som sådana människor som har mycket smärtor kan utnyttja.

- Det viktiga med smärthundar är just det att hunden kan varna för ett anfall tillräckligt tidigt. Då har människan tid att agera och anfallen blir inte för smärtsamma.

Forskningsplan på kommande

När Minna Marttinen och Nona Borgström började leta efter mer information eller forskning om ämnet hittade de ingenting.

- Hundar som varnar för smärta tycks inte finnas i övriga världen. Vi hittade information om epilepsi- och diabeteshundar och hundar som spontant reagerat på migrän. Forskning eller artiklar om hundar som varnar för smärtanfall hittade vi inte, säger Borgström.

Just nu håller man dock på att utveckla en forskningsplan i Finland. Det är föreningen Wise Nose som tillsammans med farmaceutiska fakulteten vid Östra Finlands universitet och med Helsingfors universitet som påbörjat processen.

- Det är sannolikt att hunden med hjälp av lukten känner igen smärtanfallen. Det kan till exempel finnas spår av inflammationer i vävnaden som hunden identifierar eller så har lukten något med ämnesomsättningen att göra. Professorer i kemi får utreda det närmare då undersökningen framskrider.

- I vår egen undersökning kommer vi däremot att handskas med prover som hundarna luktar på och friska människor fungerar som kontrollgrupp, konstaterar verksamhetsledaren för Wise Nose Susanna Paavilainen.

Anfallen har blivit färre

Minna Marttinen och Mika Savola var båda skeptiska till en början och kunde inte tro att hunden kan varna för ett kommande anfall. Men för båda två har anfallen blivit färre efter att deras hundar skolades att på förhand varna för kommande anfall.

- Enligt forskning så fungerar smärtstillande medicin bättre om man kan påverka smärtan i ett tidigare skede. Då kan inte smärtan välla över en med sådan styrka att hela kroppen går i chocktillstånd. Jag kan röra mig och delta i livet friare. Riktigt hårda smärtanfall har jag bara ett par gånger om året, säger Minna Marttinen.

- Smärtanfallen har i praktiken försvunnit helt. Det är klart att jag har smärtor, men i huvudsak har jag kunnat sköta det med hembotemedel, säger i sin tur Mika Savola.

Enligt Nona Borgström är det här med smärthundar fortfarande en väldigt ny sak och det är ännu oklart hur mycket nytta man kan ha av dem.

- Många människor har till exempel svårt att utrycka sin egen smärta, så vi får se i framtiden hur en hund med den egenskapen kan utnyttjas inom vården, säger Borgström.

Även Minna Marttinen anser att smärthundarna skulle ha stor potential att utnyttjas inom vårdarbetet.

- Till exempel på åldringshem kan klienterna nödvändigtvis inte berätta om sina smärtor eller en människa kan ha en talstörning. Inom vårdarbetet finns det många patienter vars smärta de anhöriga och vårdpersonalen bara kan gissa sig fram till, konstaterar Marttinen.

Text: Mirva Ekman/Yle Pohjanmaa
Översättning: Juho Karlsson/Yle Österbotten