Så här svarar Blodtjänst: De här sjukdomarna, medicinerna och sexvanorna avgör

Har du haft cancer eller hjärtinfarkt får du inte donera blod. Inte heller om du är över 71 år gammal. Vill du donera gäller det att bereda dig på att svara på de mest intima frågorna.

Vår artikel om 20-åriga Juuso som bestämde sig för att fortsätta donera blod efter militärtjänstgöringen väckte många kommentarer bland läsarna.

Dem vill vi ge svar på här och intervjuar därför en av läkarna vid Blodtjänst, Johanna Castrén.

- Det största hindret för att få donera blod är alltför lågt hemoglobin, förklarar Castrén. Man kan inte själv känna till sitt hemoglobin. För kvinnor är donationsgränsen 125 och för män 135.

Kvinnor är inte anemiska med hb under just 125 men Blodtjänst kräver lite högre nivå, så att blodgivaren inte blir anemisk efteråt.

Det handlar inte om huruvida man är en bra eller dålig människa

Johanna Castrén, läkare.

Castrén betonar att man ska bereda sig på mycket intima frågor innan man får klarsignal för blodgivning.

- Vi frågar saker gällande resande och sexualliv. Tanken är att vi bildar oss en uppfattning om man är lämpad som donator.

- Tanken är inte att utreda om man är en bra eller dålig människa utan vi vill minimera riskerna för både blodgivare och mottagare.

Blodet testas noggrant, bland annat för hiv och syfilis

Förutom hb, blodgrupp (A,B, AB eller 0-blod) och rhesusfaktor (så kallat plus eller minusblod) så testas blodet för diverse bakterier och virus.

- Vi testar blodet för hiv, hepatit B, C och A, syfilis och parvovirus.

Däremot testas blodet inte för till exempel borrelios.

- Borrelios är en allvarlig hälsofråga men det smittar inte via blodtransfusioner. Det finns ingen tanke att den kunde smitta så. Fast man diskuterar borrelios mycket, så är det inte en aktuell fråga för oss, säger Johanna Castrén vid Blodtjänst.

Kära unga, friska pojkar och flickor! Pallra er iväg till Blodtjänst! En dag kanske ni behöver blod som någon annan omtänksam människa har skänkt

sign. farmor

Åldersgränserna för blodgivning har justerats uppåt - men på vissa villkor. Signaturen farmor skriver så här på vår webb:

Var regelbunden blodgivare i mer än 30 år, men trots att jag var kärnfrisk blev det stopp, när jag fyllde 66. Det sörjde jag djupt över, blodgivningen hade varje gång givit mig en stor tillfredsställelse, en känsla av att ha gjort något viktigt för en medmänniska.

Johanna Castrén kommenterar åldersgränserna så här:

- Man måste vara 18 år. Man får inte vara över 60 år när man börjar ge blod. Om man är aktiv blodgivare så kan man fortsätta tills man fyller 71 år.

Cancer och diabetes som kräver insulin hinder för blodgivning

Vissa sjukdomar utgör också hinder för blodgivning.

- Man får inte ha haft cancer, inte heller någon kronisk sjukdom som är pågående och påverkar hälsotillståndet just nu.

Personer som lider av högt blodtryck och diabetes typ 2 - de flesta av dessa patienter kan ge blod.

- Högt blodtryck är inget hinder. Har du medicineringen i skick så välkommen bara. De diabetiker som behöver insulin kan inte ge blod, det sägs i de europeiska direktiven, fortsätter Castrén.

Men diabetiker med typ 2-diabetes är således välkomna, bara man fått vård i en månad, mår bra och har läget under kontroll, då kan man ge blod.

Hepatit och tuberkulos utgör också hinder för blodgivning.

- Alla typer av aktiva hepatiter är farliga för patienterna. Likaså aktiv tuberkulos.

Signaturen Glen skriver så här:

Kan man donera blod fastän man vet att man kommer att tuppa av? Svimma nästan när de tog ett blodprov av mig.

Castrén svarar så här:

- Det är en svår fråga. För att kunna ge blod måste man tåla att bli stucken. Om man klarar av blodprov och tandläkarbesök så går det nog bra hos oss också.

- Har man stark tendens att svimma så rekommenderar vi nog inte att man donerar blod.

Galna ko-sjukan spökar fortfarande

Äldre läsare frågar också om Storbritannien och blodgivning. Så här skriver signaturen anonyymi308119:

Jag bodde i England 1994-1997 då galna ko-sjukan förekom där. Pga detta har jag tydligen livstids blodgivningsförbud.

Hur är det med den saken Johanna Castrén?

- Det här är en intressant historisk fråga. Det gäller en allvarlig, livshotande, neurologisk infektion, galna ko-sjukan eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

- De som bott i Storbritannien mellan 1980 och 1996 får inte överhuvudtaget ge blod. Under den perioden fanns det risk för kronisk prion-infektion, som hålls kvar i centrala nervsystemet.

Britterna använder i dag inte alls sin egen blodplasma utan köper den utomlands. Många frågar om det här fortfarande är nödvändigt.

- De som forskar i sjukdomen tror att det kommer en ny våg av infektioner. De som var jättekänsliga fick galna ko-sjukan ganska snabbt. Det kan ännu hända att sjukdomen återuppstår efter årtionden.

- Därför - för säkerhets skull - får man inte ge blod om man har bott i Storbritannien. Det finns inte heller något sätt att testa sig för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Vi har inga fall av galna ko-sjukan i Finland, påminner Castrén.

Malaria en knepig nöt

Har man haft malaria får man inte donera blod. Har man vistats i malariaområden blir det besvärligare.

- Har man bott i malariaområden som barn så måste man testa sig att man inte har en lindrig form av sjukdomen utan att man vet om det. Efter testet är det några veckors karens som gäller. *

I övrigt gäller ett halvt års karenstid för Afrika på grund av malariarisken. Samma gäller Asien och Sydamerika.

Inte krabbis och inte stark medicinering

Några allmänna fakta ännu:

• Du ska vara frisk när du tar dig till blodgivningen, inte flunsig och inte mitt i en läkargranskning på grund av någon åkomma.
• Du ska inte ha krabbis och inte heller använda droger eller starka värkmediciner.

120 000 finländare donerar blod årligen

Man räknar med att fem procent av den åldersgrupp som får donera blod gör det. Siffran låter liten men utskriven - 120 000 finländare - säger genast mer.

I medeltal donerar man blod 1,6 gånger per år, fast man optimalt kanske kunde donera 2-3 gånger årligen.

- De som är ivrigare än så riskerar få järnbrist, säger Castrén.

Finland rankas högt

De detaljerade föreskrifterna för vem som får donera blod har inneburit att Finland och Blodtjänst rankas högt globalt.

- Två länder i Europa har nationell blodtjänst, Finland och Holland. I övriga Norden är blodtjänsterna bundna till sjukhus eller sjukhusdistrikt, förklarar Johanna Castrén.

- Vi har också ett nationellt blodgivarregister och möjlighet att använda de senaste och bästa testerna och laboratorierna just nu. Vi har med andra ord hög kvalitet på blodgivningen på alla plan.

Finland har inte haft några virusinfektioner som härstammar från blodtransfusioner på de närmaste 15-20 åren, efter att man börjat testa blodgivare för hepatit och hiv.

Satsa på tiden efter årsskiftet!

Nu när julhelgerna är över uppstår följande stora behov efter årsskiftet.

- Vi hoppas att så många som möjligt kunde ge blod genast efter årsskiftet. Då har vi ofta ett stort behov, eftersom trombocyterna har föråldrats, påminner operativa chefen för Röda Korsets blodtjänst, Maarit Kuusisaari-Bergström avslutningsvis.

Artikeln kompletterad med blodgruppen AB 29.12 kl. 10.10./Anna Savonius, reporter
*Liten ändring från Blodtjänst sida ännu. Karenstiden efter ett malariatest är några veckor./AS 29.12 kl. 12.48"

Juuso började donera blod i armén: Glöm nålskräcken och ställ upp, säger han till 20-plussarna

Juuso Hämäläinen, 20, har redan donerat blod några gånger.

Vill du göra en god gärning i dag? Stort behov av blodgivare under julhelgen

Det råder brist på ett stort antal blodgrupper.