Plugga vid ÅA: Folkrätt

Från 2018

Publicerad 01.01.2018 09:00.

Elina Pirjatanniemi, Patrik Schubert och Jasmine Grönblad — Bildtext Från vänster: Elina Pirjatanniemi, Patrick Schubert och Jasmine Grönblad
Bild: Nina Bergman / Yle

Är du intresserad av internationella relationer, diplomati, konflikthantering eller mänskliga rättigheter? Då kan folkrätt vara studieinriktningen för dig.

- Det är det som reglerar förhållandet mellan stater, förklarar professor Elina Pirjatanniemi.

Ämnet handlar det också om internationella organisationer, som Förenta Nationerna och EU och till exempel hur internationella förpliktelser påverkar olika länder.

- Det reglerar allt från havsrätt till militära operationer, berättar studerande Jasmine Grönblad.

- Det reglerar också sådana simpla saker som var får flygplan flyga och vilka radiokanaler som ska användas, tillägger studerande Patrick Schubert.

Inte politik, inte heller en juristutbildning

Det finns flera missförstånd som ibland behöver redas ut då det gäller folkrätt.Bland annat får man klargöra att ämnet faktiskt handlar om juridik.

- När man talar om stater och deras förhållanden så är politiken alltid närvarande. Folk kan ibland ha svårt att skilja mellan internationell politik och folkrätt. Men det är den rättsliga biten som vi är intresserade av, förklarar Pirjatanniemi.

- Jag har under fem år ofta fått förklara att jag studerar vid en statsvetenskaplig fakultet, men att jag läser ett juridiskt ämne, berättar Grönblad. Jag kan inte bli jurist, vilket många tror att man blir då man läser folkrätt.

Hur kom det sig då att valet föll på ämnet folkrätt?

Patrick Schubert ville först studera statskunskap, men snubblade in på ämnet folkrätt under det första året då studerandena läser kurser i den olika ämnena på fakulteten.

- Jag blev genast intresserad och sedan dess har det varit allting för mig! Jag var intresserad av politik först, men på ett mer internationellt plan. På ÅA fanns det inte så mycket internationellt på det området men genom folkrätt så kom den internationella delen. Där finns också ändå ett element av politik med, trots att det är ett rättsligt ämne.

Folkrätt fanns också bland det urval av kurser som Jasmine Grönblad valde då hon började studera. Hon gick på en föreläsning med Pirjatanniemi tillsammans med 300 andra studerande.

- Hon (Pirjatanniemi) var väldigt stark på sin sak och väldigt inspirerande, skrattar Grönblad. Jag hade också funderat på statsvetenskap och på soc & kom i Helsingfors.

- Jag visste att jag inte ville läsa juridik, men folkrätt var en passlig kombination, förklarar Grönblad.

Drömde om diplomatkarriär - blev professor

Professor Elina Pirjatanniemi drömde en karriär som diplomat och ville också lära sig svenska och sökte sig därmed till Åbo Akademi. Men med åren märkte hon ändå att hon kanske inte hade just de egenskaper som en diplomat ska ha.

- Men jag får ju utbilda blivande diplomater, vilket jag tycker att är en stor ära.

Språkintresset fick sedan så småningom ge vika då hon också avlade juristexamen vid Åbo universitet. Sedan tog också forskningen över.

Mänskliga rättigheter ett fokusområde inom studierna

Efter ett grundår med kurser i olika samhällsvetenskapliga ämnen fortsätter studerandena med kurser i bland annat EU-rätt samt FN-studier. Mänskliga rättigheter är också ett fokusområde inom ämnet folkrätt vid Åbo Akademi, vilket innebär ett brett urval av kurser kring temat.

- På magistersnivå går många av kurserna på engelska. Det tycker jag är jättebra, för jag hoppas få jobba internationellt och då är engelskan en ganska viktig del av det, påpekar Grönblad.

Grönblad själv är femte årets studerande och redan i arbetslivet, där hon för tillfället sysslar med sjöfartsfrågor och -utbildning.

- Jag har nog alltid drömt om en karriär antingen inom FN eller någon annan större organisation - eller utrikesministeriet. Kanske jag blir diplomat en vacker dag om jag har det som krävs?

FN:s högkvarter i New York — Bildtext Förenta nationernas flagga
Bild: Silje Bergum Kinsten/norden.org
flagga,usa,new york,fn,förenta nationerna,högkvarter,new york city,fn:s flagga

Det är en bana som många av folkrättsstuderandena på ÅA väljer.

- Ganska många av våra studerande riktar in sig på utrikesförvaltning och våra alumner har en positiv överrepresentation inom diplomatkåren, berättar Pirjatanniemi.

- Visserligen kan de inte tävla med regelrätta jurister om juristjobben, men folkrättsliga kunskaper krävs på många håll.

-Så vi har våra alumner överallt, både inom den privata och den offentliga sektorn berättar Pirjatanniemi.

Hos Patrik Schubert har också framtidsplanerna börjat ta form.

- Jag har också varit intresserad av FN eller någon liknande organisation. Jobb med flyktingfrågor för UNHCR (Förenta nationernas flyktingkommissariat), eller inom krishantering eller för utvecklingsländer intresserar mig.

- Jag tycker om problemlösning. Flyktingkrisen i Europa förde med sig en massa problem.

-Det är också en av de stora frågorna inom folkrätt, hur man ska tackla de här problemen, fortsätter Schubert.

Hur mycket handlar det om konfliktlösning inom folkrätt?

- All juridik är egentligen fokuserad på konfliktlösning, antingen så att man försöker lösa problemen innan de uppstår eller sedan i efterhand, säger Pirjatanniemi.

- Framförallt är det viktigt att förebygga olika typer av problem. Vi är lite av schackspelare och funderar på vilket som är det ärsta möjliga scenariot och hur man kan undvika det.

-Men folkrätt har också den dimensionen att vi sysslar med de allra jobbigaste delarna av mänskligheten, såsom folkmord och tortyr, tillägger Pirjatanniemi.