Death metal eller tårdrypande ballader - hurudan musik lyssnar du helst på då livet suger?

Då livet strilar en i linsen är goda råd dyra. Man kan välja att slå sönder saker, skrika vettlöst och säga fula ord som man senare ångrar. Till all lycka finns det också musik som kan råda bot på eländet.

Att musiken påverkar oss på många olika sätt är ett känt faktum. Musiken kan få oss att gråta, men den kan också få oss att dansa och vråla vilt och hämningslöst - av både glädje och ilska.

Musiken hjälper oss att få utlopp för våra känslor.

Genom århundradena har musiken påverkat människan så starkt att man till och med trodde att självaste djävulen hade sitt finger med i spelet.

Grungen med Nirvana i spetsen skrek på 90-talet ut folks kollektiva angst, medan metallmusiken har förknippats med aggressivitet och publikens hårdare och farligare känslosvall.

Å andra sidan har vi 1980-talets pastellfärgade discomusik, som fick folk att dansa och - åtminstone för stunden - glömma mörkret i själen.

Men - vilken roll spelar musiken för ditt mående, vad lyssnar du på då du är riktigt låg?

Ballader eller heavy?

Om musiken är väldigt negativ så har det en direkt påverkan på ens välmående, det är jag fullständigt övertygad om. Med denna vetskap väljer jag väljer själv att lyssna på positiv musik.

Så skriver signaturen Alexander på Svenska Yles webbplats.

Signaturen Tomkin å andra sidan ifrågasätter varför man överhuvudtaget vill lyssna på låtar med positivt budskap:

Varför lyssna på låtar om kärlek och lycka du inte anser dig ha när du istället kan lyssna på låtar om folk som har det värre?

Hur gör du? Hurudan musik lyssnar du på då du är riktigt nere? Om du inte hittar någon passande kategori här får du gärna dela med dig av dina tankar och tips i kommentarsfältet nedan!