Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vad innebär den omtvistade aktiveringsmodellen? Vi listar 6 viktiga punkter

Från 2017
Uppdaterad 02.02.2018 18:17.
Työnhakupalvelu kännykässä.
Bild: Petteri Sopanen / Yle

Den nya lagen om arbetslöshetsskydd som riksdagen godkände strax före jul har väckt kraftig kritik. Men vad innebär den så kallade aktiveringsmodellen i praktiken? Vi listar de centrala punkterna.

Riksdagen godkände den nya modellen den 19 december med rösterna 103-90. Dagen efter startades ett medborgarinitiativ för att omkullkasta lagen och den har redan samlat över 70 000 namnteckningar.

Diskussionerna kring aktiveringsmodellen har gått het på flera olika fronter med både motståndare och förespråkare.

Så här påverkar den omtvistade aktiveringsmodellen arbetslöshetsskyddet i praktiken:

1. Arbetslösa måste visa aktivitet

För att få full arbetslöshetsförmån måste en arbetslös arbeta, driva företagsverksamhet eller delta i sysselsättningsfrämjande service.

I praktiken betyder det här att man under en period på 65 utbetalningsdagar ska utföra avlönat arbete i minst 18 timmar, ha minst 241 euro förvärvsinkomster från företagsverksamhet eller delta i sysselsättningsfrämjande service under minst fem dagar.

Med sysselsättningsfrämjande service avses till exempel arbetsprövning, arbetskraftsutbildning eller frivilliga studier.

2. Om en arbetslös inte är tillräckligt aktiv minskar förmånen

Om en arbetslös inte uppfyller aktiveringsmodellens villkor sänks arbetslöshetsförmånen med 4,65 % för de följande 65 utbetalningsdagarna. I praktiken motsvarar sänkningen ungefär ersättningen för en full arbetslöshetsdag per månad.

Förmånen betalas ut med normalt belopp igen när den arbetslösa påvisat tillräcklig aktivitet. Förmånen sänks inte med mer än beloppet för en dag per utbetalningsperiod, även om aktiviteten inte heller under de följande 65 utbetalningsdagarna är tillräcklig.

Den nya lagen gäller i princip alla former av arbetslöshetsförmåner, det vill säga arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning.

3. Undantag finns

Aktiveringsmodellen omfattar inte dem som får arbetslöshetsförmån på grund av arbetsoförmåga eller funktionsnedsättning och inte heller närstående- eller familjevårdare.

Aktivitet krävs inte heller under den tid en ansökan om sjukpension behandlas eller under kortvarig permittering.

4. Man kan inte kombinera korta anställningar och sysselsättningstjänster

Arbetslösa måste utföra antingen 18 timmar avlönat arbete eller delta i sysselsättningsfrämjande service i fem dagar. En kombination av dessa två räcker inte för att undvika sänkt arbetslöshetsförmån.

5. Självrisktiden för arbetslöshetsförmånen förkortas

I fortsättningen kan man få arbetslöshetsförmånen efter att man varit anmäld som arbetslös arbetssökande hos TE-tjänster i minst 5 vardagar. Tidigare var självrisktiden 7 vardagar.

6. Aktiveringsmodellen träder i kraft efter årsskiftet

Arbetslösas aktivitet följs upp från och med den 1 januari 2018. Kunden meddelar sin aktivitet i anmälan om arbetslöshetstid till FPA, som följer med om kravet på aktivitet uppfylls och betalar ut arbetslöshetsförmånen enligt det.

Källa: FPA

Kvinna sitter i ett hav av räkningar.

Tiotusentals protesterar mot nya aktiveringslagen - den är oskälig mot arbetssökande

Undertecknarna vill stjälpa lagen som godkändes före jul.

Diskussion om artikeln