Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Hälsostationer läggs ner och lokaltrafiken får nya zoner - så förändras din vardag i huvudstadsregionen år 2018

Från 2018
Uppdaterad 03.01.2018 09:02.
Fyrverkeri under barnens nyårsfirande på medborgartorget i Helsingfors.
Bild: Lehtikuva

År 2017 gav huvudstadsregionen en metro västerut, en borgmästare i Helsingfors och sista året för barnmorskeinstitutet. Här listar vi de stora förändringarna som sker år 2018.

1. Lokaltrafikens zoner förnyas - en del biljetter kan bli dyrare

Idag övergår stora delar av busstrafiken i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Helsingfors till att bli matartrafik för metron.

Senare i år kommer en annan stor förändring när zonerna inom lokaltrafiken förnyas.

Med det nya systemet kommer gränserna mellan kommunerna att bli mindre tydliga och biljetterna att bli billigare för de som reser mellan Helsingfors och delar av Esbo och Vanda.

När de nya biljettzonerna träder i kraft behöver passagerare inte längre en regionbiljett för att resa en del korta sträckor över kommungränserna.

Enligt den nya zonmodellen kommer regionen delas in i en A-, B-, C- och D-zon, och de baserar sig på avståndet från Helsingfors centrum med en ny zon ungefär var tionde kilometer.

Grafik över zonerna i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.
Bildtext Zonerna ser ut så här.
Bild: HRT

I och med förändringen kommer en resa inom A- och B-zonerna att ha ett fast pris, medan en resa till C-zonen kommer att kosta ungefär lika mycket som den nuvarande regionbiljetten.

För en del resenärer stiger ändå biljettpriserna. Om man reser inom till exempel Helsingfors centrum kommer biljetterna att bli dyrare än de är i nuläget, både på resekortet och i form av engångsbiljetter.

HRT:s verkställande direktör Suvi Rihtniemi säger att även om en del biljetter blir dyrare bör det poängteras att det också tidigare varit samma pris att resa inom en stad, oavsett hur lång resan har varit. De slutliga biljettpriserna har ännu inte fastställts.

Enligt Rihtniemi kommer förändringen att träda i kraft tidigast till sommaren. Hela reformen kommer att kosta omkring 90 miljoner euro.

Innan zonerna kan förnyas måste omkring 80 av de gamla resekortsläsarna bytas ut till den nya modellen. Det ska ske under januari månad.

När förändringen träder i kraft ska också resekortet bytas ut. Bytet är gratis men resenärerna ansvarar själva för att de får det nya kortet, vilket kan göras i samband med att periodbiljetten eller värdet på kortet laddas.

HRT har reserverat 4 månaders tid för genomförandet av kortbytet.

2. Dagvården blir billigare - femåringar får gratis småbarnspedagogik

Från och med år 2018 sjunker dagvårdsavgifterna i huvudstadsregionen, i och med de nya klientavgifterna för dagvård som riksdagen godkände i slutet av år 2017.

Avgiften för yngre syskon kommer att sänkas till 50 procent av det äldre barnets avgift. Tidigare har man i till exempel Esbo betalat 90 procent av avgiften för det andra barnet.

Barn leker med tågbana
Bild: Nathalie Lindvall

På grund av att det finns så många barn i Helsingfors kan det hända att förändringen dröjer längre där än i andra kommuner.

En annan märkbar förändring är att femåringar i Helsingfors kommer att kunna delta i småbarnspedagogiken gratis från och med nästa år.

Från år 2018 börjar staden erbjuda fyra timmar småbarnspedagogik om dagen, kostnadsfritt. Målsättningen är att alla barn ska ha möjlighet att delta i småbarnspedagogiken.

Hittills har 6-åringar haft tillgång till avgiftsfri förskoleundervisning.

Förändringen kommer högst antagligen att genomföras under hösten.

3. Helsingforselever börjar läsa språk från och med första klass

Från och med höstterminen 2018 kommer alla skolelever i Helsingfors att läsa språk redan på första klass. Beslutet fattades i december år 2017.

Bland de svenskspråkiga eleverna kommer språket som läses på första klass konsekvent att vara finska.

För de finskspråkiga eleverna gäller beslutet antingen det andra inhemska språket eller ett valfritt främmande språk.

Alternativen är engelska, spanska, franska, tyska och svenska. Om intresse finns kan det också ordnas undervisning i ryska eller kinesiska.

Lappar där det står tack på olika språk.

Beslutet fick en del kritik från svenskspråkigt håll eftersom det ansågs att svenskspråkiga elevers valfrihet begränsas.

Detta eftersom att det inte är möjligt för tvåspråkiga elever att börja läsa ett tredje språk i stället för finska.

Enligt bildningsnämnden är det motiverat att finska är det första språk som svenskspråkiga elever läser.

I nuläget läser 80 procent av eleverna i Helsingfors engelska som första främmande språk.

I motiveringen till varför språkundervisningen tidigareläggs hänvisar nämnden till att helsingforsbornas språkkunskaper blir bredare.

4. Fiskehamnens central för hälsa och välfärd öppnar - flera hälsostationer läggs ner

I februari kommer en splitterny central för hälsa och välfärd att slå upp dörrarna i Fiskehamnen i Helsingfors.

Den nya centralen tar över majoriteten av de kommunala sjukvårdstjänsterna och ett flertal närliggande hälsostationer kommer att läggas ner i och med öppningen.

Berghälls hälsostation i Helsingfors
Bildtext Bland annat Berghälls hälsostation kommer att läggas ner när den nya centralen öppnar.
Bild: YLE/ Christoffer Gröhn

– Verksamheten slutar vid hälsostationerna i Berghäll, Vallgård och Hertonäs och flyttar helt och hållet till det nya centret i Fiskehamnen. Byggnaderna kommer att användas för andra syften, säger hälsostationernas ledande läkare Olli Huuskonen.

Berghälls hälsostation kommer att renoveras och göras om till en familjecentral, med bland annat mödra- och rådgivningstjänster.

Den nya centralen för hälsa och välfärd kommer också att erbjuda tjänster i psykiatri, missbrukartjänster och socialtjänster, samt tjänster för invandrare och flyktingar.

Sammanlagt ska centralen erbjuda tjänster för omkring 170 000 invånare.

5. Centrumbiblioteket blir färdigt i december

Det kommande centrumbiblioteket Odet som byggs vid Medborgarplatsen i Helsingfors ska stå färdigt i december år 2018.

Byggnaden, som ritats av arkitektfirman ALA, har varit under konstruktion sedan år 2015 då arbetet med grunden inleddes.

Ursprungliga planen var att biblioteket skulle vara en del av Finlands 100-årsjubileum, men förseningar i projektet har lett till att öppningen sker ett år senare än vad som ursprungligen var planerat.

centrumbiblioteket
Bild: ALA ARCHITECTS

Projektet har förverkligas delvis med kommunala medel och delvis med statlig finansiering. Den totala budgeten för biblioteket uppgår till 96 miljoner euro, varav 30 miljoner betalas av staten.

Kulturdirektör Tuula Haavisto tror att den nya tidtabellen kommer att hålla.

– Den nya tidtabellen måste helt enkelt hålla, för om biblioteket inte är klart vid årsskiftet måste de 30 miljoner euro som staten bidragit med betalas tillbaka. Enligt de uppgifter jag har kommer det stå färdigt strax innan julen.

Enligt Haavisto kommer det nya bíblioteket innehålla fler möjligheter till att själv göra saker i biblioteket.

Bland annat kommer det finnas ett makerspace, en verkstad med tillgång till bland annat 3D-printers och diverse andra verktyg.

– Odet kommer också att ha ett utvidgat familjebibliotek med både barnböcker och vuxenlitteratur och mer möbler anpassade för vuxna än vad som normalt brukar finnas på barnavdelningen. Tanken är att skapa en plats där familjer kan vara tillsammans på biblioteket.

Konstruerad bild över hur centrumbibliotekets familjeavdelning kommer att se ut.
Bildtext Så här ska familjeavdelningen på det kommande centrumbiblioteket se ut.
Bild: Helsingfors stad

I och med öppningen kommer det att ske en del förändringar i biblioteksnätet i Helsingfors.

Bibliotek 10 som i nuläget ligger i Posthuset och Stadsverkstaden i Glaspalatset flyttar sin verksamhet till det nya centrumbiblioteket. Även delar av Böle bibliotek kommer att flyttas till Odet.

Staden räknar med att det nya biblioteket kommer att ha omkring 10 000 besökare per dag när det öppnar.

Diskussion om artikeln