Det himmelska palatset störtar mot jorden - varning för fallande bråte!

Att kalla Tiangong-1 för ett palats, för att inte tala om ett himmelskt sådant, är så klart att ta i en aning.

Men nu kommer den hur som helst snart fallande ned i atmosfären. Tiangong-1 eller “Det himmelska palatset”, Kinas första rymdstation, har spunnit utom Pekings kontroll i flera månader.

Och den oundvikliga kraschen kommer enligt nuvarande beräkningar att ske under ett cirka två veckors tidsfönster i mars.

Prototypen som spårade ur

Den knappa nio ton tunga Tiangong-1 sköts upp i rymden 2011, den var en prototyp för kommande kinesiska rymdstationer och var ursprungligen tänkt att fällas ned kontrollerat till jorden 2013.

Men stationens tidsfrist förlängdes med två år och under sin tid i omloppsbana fick den bland annat besök från Kinas första kvinnliga taikonauter, Liu Yang (till höger på bilden nedan) och Wang Yaping.

År 2016 meddelade Peking att Tiangong-1 nu slutgiltigt var tagen ur bruk. Det som de däremot undgick att berätta var att de totalt hade tappat kontrollen över stationen, det var några amatör-satellitspårare som avslöjade den detaljen.

Och här kommer den nu alltså. Exakt var den kommer att återinträda i atmosfären är lika oklart som det exakta datumet för händelsen.

Forskarna vet bara att den sannolikt kommer att falla någonstans mellan fyrtiotre grader nordlig och fyrtiotre grader sydlig bredd.

Vi torde gå säkra

Det betyder att riskzonen finns inom breddgraderna mellan New York i norr och Tasmanien i söder, ungefär. Vilket, dessbättre, åtminstone skulle betyda att vi här i Finland inte behöver oroa oss för att få kinesiskt rymdskrot i nacken.

Men varför är det här ens en fråga, brinner inte den här sortens rymdskrot upp i atmosfären? Jo, för det mesta, men Tiangong-1 är så pass stor att man kan utgå från att hundratals kilo, kanske uppemot ett ton, av dess massa klarar sig ända ned till jordens yta.

Med största sannolikhet kommer skrotet att falla ned i havet, som dominerar jordytan inom den zon där återinträdet i atmosfären beräknas ske, men risken för att kraschen ska ske i bebodda trakter är hur som helst så pass hög som en på tio tusen.

Betydligt större än för en fullträff på Lotto, med andra ord.

Tiangong-1 innehåller dessutom diverse giftiga substanser, inklusive raketbränslet hydrazin, som är starkt cancerframkallande, och att komma i kontakt med det är inte önskvärt, minst sagt.

Trillar sannolikt i havet

Men som sagt, vi här i Finland behöver sannolikt inte oroa oss för att få bitar av det kinesiska himmelspalatset i nacken. Fast hundra procent säkra kan vi inte vara på nedslagsplatsen innan Tiangong-1 börjar doppa ned nosen i atmosfären.

Och då har världens rymdstyrelser, som garanterat noggrant kommer att följa med nedfarten, inte länge på sig att beräkna var det smäller.

Låt oss hoppas att det blir Stilla havet, fallna rymdfarkosters huvudsakliga kyrkogård här på jorden.

Den amerikanska rymdstationen Skylab som föll ned den 11 juli 1979, en enorm mediahändelse på den tiden, brann till stora delar upp över Indiska oceanen. Vissa delar föll hur som helst ner i det glest befolkade västra Australien.

Men det betyder ju inte att rymden för den skull skulle vara tom när Tiangong-1 har drattat ned. Som amerikanerna säger, “there’s more where that came from”.

Tonvis med rymdskrot

Det finns omkring 4600 satelliter som kretsar kring jorden just nu, men det är bara toppen på isberget.

Av alla konstgjorda föremål som cirklar kring jorden just nu, föremål större än din knytnäve, är 95% rymdskrot. Trasiga, döda satelliter och delar av dem. Raketdelar. Muttrar och skruvar. Skiftnycklar som astronauterna har tappat. Och så vidare.

Det har beräknats att det finns omkring 170 miljoner bitar av rymdskrot som är större än en millimeter. Inklusive flagor av målfärg.

Det är sist och slutligen inte så enormt stora mängder mätt i vikt, vi talar om knappa 2000 ton rymdskrot i låg omloppsbana, med andra ord så skulle det enkelt rymmas till exempel ombord på Silja Symphony, men det är spritt på stora volymer rymd och framför allt - det rör sig med hiskeliga hastigheter.

En bit rymdskrot stor som ett knappnålshuvud kan ställa till med nog så stor skada då den kommer farande i hastigheter tio gånger snabbare än en gevärskula.

Just av den här orsaken skulle det inte vara någon bra lösning att skjuta en uttjänt rymdstation som Tiangong-1 i småbitar innan den ramlar ned. Explosionen skulle bara ge upphov till åtskilliga tiotusen nya små partiklar av skräp som förpestar vår närrymd i hundratals år framöver.

Vill vi någonsin ha igång en seriös rymdturism, för att inte tala om all annan möjlig framtida exploatering av rymden, så behöver vi se till att den tidens resenärer inte är levande måltavlor.

Men hur som helst, befinner du dig söder om 43 grader nordlig bredd eller norr om 43 grader sydlig bredd nu i mars - var beredd på att ducka.