Sociologen Kjell Herberts: Vi måste fundera mer på hur vi kan skapa fungerande tvåspråkiga miljöer

Sociologen Kjell Herberts efterlyser flera modeller för en fungerande tvåspråkighet.

- Inte har jag haft problem med den Taxellska paradoxen. Men om den görs till den enda modellen för tvåspråkighet är det problematiskt, säger forskaren Kjell Herberts.

Den taxellska paradoxen går i korthet ut på att enspråkiga lösningar är den bästa garantin för tvåspråkighet. Den kom till för trettio år sedan och upphovsmannen är Christoffer Taxell.

Herberts säger att i den bästa av världar kunde man kanske säga att minoriteten ska leva i en enspråkig bubbla - men så ser inte verkligheten ut längre.

- Vi har tvåspråkiga familjer, närsamhällen och företag. Vi borde fundera på hur vi skall skapa tvåspråkighet i miljöer där tvåspråkigheten är ett måste, säger Herberts.

- Enspråkiga modeller fungerar inte där.

Det Taxell tar upp är helt korrekt, men borde vidareutvecklas till lösningar som de facto fungerar där tvåspråkigheten är hotad, säger Herberts. Där går det inte att skapa en svensk bubbla.

- Hur kunde den utvecklas?

- Det finns en godtrogenhet bland finlandssvenskarna - vi säger att vi har den bästa av språklagar - och det räcker. Men den måste ju följas också, säger Herberts.

För det behövs något som vi sällan talar om - språkplanering. Det betyder att man planerar för att båda språken ska ha samma villkor - och det gör man i många tvåspråkiga samhällen. Exempel på sådana är Katalonien, Kanada, Wales och Skottland.

- I Finland är vi litet nonchalanta, vi konstaterar att tvåspråkigheten fungerar ibland, ibland inte. Det är en farlig inställning om vi vill ha två språk i framtiden också, säger Herberts.

- Var fungerar tvåspråkigheten hos oss?

- I företag, institutioner där man har en tvåspråkig personal och i tvåspråkiga kommuner.

Det viktiga är ändå att hela tiden följa upp hur den fungerar - det som fungerar i dag kanske inte gör det i morgon.

När man har nya kunder, får ny personal och efter strukturomvandlingar - då bör man se till att det finns garantier för tvåspråkigheten.

Herberts tycker också att finlandssvenskarna har missat diskussionen om hur den finskspråkiga majoriteten ska få en positivare och naturligare attityd till tvåspråkigheten - och till enspråkiga lösningar som kanske kostar litet mera.

Inställningen till tvåspråkighet varierar stort bland finlandssvenskarna, den beror på var man bor.

- Förutsättningarna är med andra ord olika i Österbotten och Nyland?

- Nej, det kan man inte säga heller. Det finns många svenskspråkiga enklaver i Nyland, många finskdominerade miljöer i Österbotten. Det handlar mera om hur lokalsamhällena ser ut.

- Den taxellska paradoxen har hållit i trettio år - hur ser det ut om trettio år, kommer vi vidare?

- Jag hoppas att den är aktuell då också, att vi har resurser för till exempel enspråkiga skolor och enspråkiga massmedier.

Herberts uppmanar partier och andra som vill se en fungerande tvåspråkighet att fundera mera på hur den kunde se ut i framtiden, när befolkningsunderlaget är ett annat och fler språk kommer med i bilden.

- När vi för den debatten ska vi inte föra den i en svenskspråkig bubbla, utan med finskspråkiga politiker redan i dag, säger Herberts.

Kjell Herberts, forskare i sociologi vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa, intervjuades av Magnus Hansén.

"De som talar för tvåspråkiga lösningar är människor för vilka språket inte är ett problem" - Taxell står fast vid sin över trettioåriga paradox

Christoffer Taxell försvarar sin över trettioåriga paradox.