Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vaga löften om kompensation för fastigheter oroar kommunerna

Från 2018
Sjukhuskorridor.
Bild: Mostphotos/ Julián Rovagnati

Riktlinjerna för hur kommunerna ska kompenseras för fastigheter som blir tomma i samband med vård- och förvaltningsreformen väcker diskussion. Kriterierna upplevs vara vaga.

På många håll i landet finns det kommuner som oroar sig för vad som ska hända med deras vårdfastigheter efter att vård- och förvaltningsreformen trätt i kraft. Många har investerat stort och befarar att fastigheterna blir utan användning, då ansvaret för att arrangera vården omfördelas.

Speciellt små kommuner är rädda för att sitta kvar med skulder och tomma byggnader.

Landskapen är enligt regeringens planer skyldiga att hyra kommunernas social- och hälsovårdslokaler de första åren efter reformen, men vad som händer efter det är delvis oklart.

Nya direktiv upplevs vara vaga

Riksdagens grundlagsutskott röt i somras till om riktlinjerna för hur kommunerna ska kompenseras för sin egendom, som riskerar bli oanvänd efter att reformen trätt i kraft.

Finansministeriet kom före jul med ett nytt förslag, som enligt ministeriet ”säkerställer kommunernas självstyre”.

I riktlinjerna står det att ”kommunen får rätt till statligt understöd om kommunens ekonomiska ställning och möjligheter att självständigt besluta om sin ekonomi äventyras på ett väsentligt sätt till följd av arrangemang som gäller kommunens egendom”.

Direktör Henrik Rainio vid avdelningen för kommunalekonomi vid Kommunförbundet är missnöjd med formuleringen.

- Det är väldigt svårt för kommuner att se när och hurudana kompensationer de skulle komma att få.

Ska kopplas ihop med skatteintäkterna

Kompensationen är tänkt att kopplas ihop med skatteintäkterna. Enligt ministeriet ska ”arrangemangens betydelse uppskattas i förhållande till intäkterna från kommunens inkomstskattesats”.

Hyrorna som landskapen betalar till kommunerna ska också beaktas på något sätt.

- Om man börjar räkna det som inkomst för kommunerna före man tänker på kompensationen så blir modellen helt fel från början, säger Rainio.

Kommunerna ska vidare få hjälp för ”förädlingen och försäljningen av fastigheter som eventuellt förblir oanvända”.

Staten vill ha strikt kontroll

Det är tänkt att kommunerna och finansministeriet ska förhandla om kompensationen, vilket väcker farhågor på kommunfältet.

Tanken bakom förhandlingarna är att staten noga vill hålla i utgifterna.

Många tror att staten kör med en medveten taktik. Utgifterna hålls förmodligen bäst nere om kriterierna för när kompensation ska ges är vaga.

För kommunerna innebär oklara kriterier och förhandlingar där den ena parten upplevs vara starkare ett osäkerhetsmoment.

Planeringen av verksamheten och ekonomin försvåras märkbart då man inte kan budgetera inkomster och utgifter.

Laginnehållet justeras knappast mycket

Egendoms- och kompensationsfrågan behandlas under vintern och våren i riksdagen som en del av den så kallade införandelagen.

Eduskuntatalon uljas pylväikkö.
Bildtext Egendomsfrågan behandlas i riksdagen i vinter och vår.
Bild: Yle

Enligt kommun- och reformminister Anu Vehviläinens specialmedarbetare Matias Hilden är målsättningen att laghelheten där egendomsarrangemangen ingår ska godkännas i april-maj.

Precis som med allt annat som har med vårdreformen att göra är det bråttom. Regeringen ser ogärna stora förändringar.

Hur mycket riksdagen kan ändra på innehållet återstår att se. Hilden tror att utskotten kan justera innehållet en del ”om behov uppdagas”.

I riksdagsbehandlingen får sannolikt förvaltningsutskottets utlåtande stor betydelse.

Grundlagsenligheten i egendomsarrangemangen kan också komma att väcka diskussion.