Rektorer: Nej till tvåspråkiga skolor i Karleby
Svenskan skulle försvinna. Det är risken i fall man går in för tvåspråkiga skolor anser flera rektorer i Karleby.
Den taxellska paradoxen om att tvåspråkiga lösningar i längden leder till enspråkiga, finska, lösningar gäller för Karleby, anser rektor Björn Sandbacka på Chydenius skola.
Hans 140 elever går för tillfället i samma skolfastighet som 90 finskspråkiga elever.
Finskan stark
Något samarbete mellan skolorna existerar inte. Både matpaus och raster sker på olika tider så eleverna träffas sällan.
- Jag tror det skulle vara katastrof om vi hade mer gemensamt, säger Sandbacka.
Han motiverar sin ståndpunkt med att en del elever redan nu har en svag svenska. Största delen av barnen kommer från tvåspråkiga hem.
- En del har starkare finska i bakgrunden. Det syns allt oftare en motvilja mot att använda svenska. Man byter så gärna till finska.
Sandbacka gissar att eleverna snart enbart skulle prata finska.
- Tar du bort skola och andra enspråkigt svenskspråkiga institutioner så tror jag vi mister svenskan ganska fort. Eleverna skulle förfinskas.
Chydenius skola väntar på ett nybygge så samvaron med finska Yxpila skola är tillfällig.
Risker när svenskan är svag
Svenska gymnasiets rektor i Karleby har flera gånger fått frågan om stadens gymnasier inte borde flytta ihop.
- Mina finskspråkiga kolleger undrar om vi inte borde flytta under samma tak. Jag kan inte entydigt säga ja eller nej men jag ser risker eftersom svenskan är så svag som den är, säger rektorn Cecilia Hägglund-Nygård.
Hägglund-Nygård jobbade tidigare i Jakobstads gymnasium som delar fastighet med finska Pietarsaaren Lukio.
- På en ort där svenskan är så stark ser jag inga risker alls med finsk- och svenskspråkiga skolor under samma tak.
Bra med flerspråkighet
Hägglund-Nygård är språklärare i grunden och talar för flerspråkighet. Men enligt henne gäller tyvärr den taxellska paradoxen på orter där finskan redan har övertaget. Finskan är redan så stark bland eleverna.
- De pratar finska. Och det behöver inte vara av ondo, flerspråkighet är viktigt i dag. Men ur svenskans synpunkt är det en risk.
Samtidigt anser Hägglund-Nygård att man behöver hitta nya sätt att stöda svenskan. Lyckas man med det så kanske inte den taxellska paradoxen behöver gälla ens på orter där finskan är i majoritet.
Hittills har hon ändå tackat nej till gemensam skolfastighet.
- På grund av språket. Inte alla men många är svaga på svenska och behöver hjälp med det. Risken är att allt skulle gå på finska.