Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Från 2018
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på bland annat Svenska Yle.

Det är bättre att bita sig i tungan än att rätta alla språkfel som ploppar ur folks munnar. Det är bättre att föregå med gott exempel och själv säga rätt än att varje gång påpeka andras fel.

Men räcker det goda exemplet?

Jag råkade höra ett samtal mellan tre gymnasister på bussen. Det som fick mig att spetsa öronen var att de talade om stavning: “Får man skriva mig m-e-j?”

En av dem sa att deras lärare inte rättar “mej”. Någon annan konstaterade att på franska skrivs orden på ett helt annat sätt än de sägs, och det är inget problem bara man lär sig det.

Jag vet inte vad de kom fram till med stavningen av mig, men jag gjorde en snabbkoll bland några lärare. Vanligen rättar de mej till mig eller påpekar att det skrivs mig och att mej är talspråkligt.

Det stämmer väl överens med rådet i Svenska skrivregler. Formen mig är stilmässigt neutral och kan användas i alla texttyper. Formen mej kan användas i vardagliga och informella texter.

I de flesta andra fall finns det bara ett rätt sätt att stava eller böja ett ord. Ibland skiljer sig böjningen i skriftspråket från hur man säger i vardagligt tal.

Husena och trädena bara i vardagligt talspråk

Trots att jag haft en nästan enspråkigt svensk uppväxt och är en hejare på språkriktighet kan jag tveka inför ord som hus och hjärta och ordförande. Inte för att jag själv skulle säga fel – det kan väl inte vara möjligt – men jag är inte alltid säker på att andra faktiskt har fel när de har fel.

Heter det de där husen...a? De där hjärtan...a? Och hur var det med flera ordförande...n?

Ett-ord som hus, bord och träd böjs alltid husen, borden, träden i bestämd form plural. Former som husena, bordena och trädena är talspråkliga.

Även om det är vanligt att finlandssvenskar säger husena och bordena bör de inte användas i vårdat tal.

Det är kanske inte så ofta man har anledning att tala om de där hjärtana, men behöver man använda hjärta i bestämd form plural är det just hjärtana som är den rätta formen.

Flera studerande har hobbyer och gör videor

Regeln för ord som ordförande är mycket enkel: en-ord kan aldrig sluta på -n i plural. Det heter flera ordförande, ordförandena och flera studerande, de studerande eller studerandena.

Ett smidigt sätt att slippa böja studerande fel är att tala om studenter i stället. Alla som studerar vid högskolor och universitet kan kallas studenter.

Att en-ord aldrig slutar på -n i plural betyder att det aldrig är korrekt att tala om flera hobbyn, flera videon och flera taxin, utan flera hobbyer, videor och taxibilar.

Här kan medierna visa gott exempel och använda rätt form i både tal och skrift.

Om det inte räcker med det goda exemplet fortsätter språkvårdarna ta upp den här böjningen, precis som de finlandssvenska språkvårdarna gjort under de senaste hundra åren.

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Tonåring håller upp en snurrande Fidget spinner.

Döstäda, dabba, fidget spinner och rekoring - här är nyorden 2017

Donald Trump har också haft ett finger med i spelet.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?