Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Det är bättre att bita sig i tungan än att rätta alla språkfel som ploppar ur folks munnar. Det är bättre att föregå med gott exempel och själv säga rätt än att varje gång påpeka andras fel.
Men räcker det goda exemplet?
Jag råkade höra ett samtal mellan tre gymnasister på bussen. Det som fick mig att spetsa öronen var att de talade om stavning: “Får man skriva mig m-e-j?”
En av dem sa att deras lärare inte rättar “mej”. Någon annan konstaterade att på franska skrivs orden på ett helt annat sätt än de sägs, och det är inget problem bara man lär sig det.
Jag vet inte vad de kom fram till med stavningen av mig, men jag gjorde en snabbkoll bland några lärare. Vanligen rättar de mej till mig eller påpekar att det skrivs mig och att mej är talspråkligt.
Det stämmer väl överens med rådet i Svenska skrivregler. Formen mig är stilmässigt neutral och kan användas i alla texttyper. Formen mej kan användas i vardagliga och informella texter.
I de flesta andra fall finns det bara ett rätt sätt att stava eller böja ett ord. Ibland skiljer sig böjningen i skriftspråket från hur man säger i vardagligt tal.
Husena och trädena bara i vardagligt talspråk
Trots att jag haft en nästan enspråkigt svensk uppväxt och är en hejare på språkriktighet kan jag tveka inför ord som hus och hjärta och ordförande. Inte för att jag själv skulle säga fel – det kan väl inte vara möjligt – men jag är inte alltid säker på att andra faktiskt har fel när de har fel.
Heter det de där husen...a? De där hjärtan...a? Och hur var det med flera ordförande...n?
Ett-ord som hus, bord och träd böjs alltid husen, borden, träden i bestämd form plural. Former som husena, bordena och trädena är talspråkliga.
Även om det är vanligt att finlandssvenskar säger husena och bordena bör de inte användas i vårdat tal.
Det är kanske inte så ofta man har anledning att tala om de där hjärtana, men behöver man använda hjärta i bestämd form plural är det just hjärtana som är den rätta formen.
Flera studerande har hobbyer och gör videor
Regeln för ord som ordförande är mycket enkel: en-ord kan aldrig sluta på -n i plural. Det heter flera ordförande, ordförandena och flera studerande, de studerande eller studerandena.
Ett smidigt sätt att slippa böja studerande fel är att tala om studenter i stället. Alla som studerar vid högskolor och universitet kan kallas studenter.
Att en-ord aldrig slutar på -n i plural betyder att det aldrig är korrekt att tala om flera hobbyn, flera videon och flera taxin, utan flera hobbyer, videor och taxibilar.
Här kan medierna visa gott exempel och använda rätt form i både tal och skrift.
Om det inte räcker med det goda exemplet fortsätter språkvårdarna ta upp den här böjningen, precis som de finlandssvenska språkvårdarna gjort under de senaste hundra åren.
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Döstäda, dabba, fidget spinner och rekoring - här är nyorden 2017
Donald Trump har också haft ett finger med i spelet.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln