Glädjetårar och flaggan i topp då Borgåbor bekantade sig med det nya centralköket

Ingen matdoft, men nog doft av kaffe, mötte de Borgåbor som på måndag tog tillfället i akt och bekantade sig med Borgå stads nya centralkök i Harabacka.

Det var för snart fyra år sedan som närmare 3 000 Borgåbor skrev på en adress där man motsatte sig stadens planer på ett centralkök.

Ett halvt år senare visade Borgå stads undersökning att ett centralkök blir billigare än att sanera befintliga kök.

Efter det gick diskussionens vågor för och emot höga. Slutresultatet blev i alla fall att staden beslöt att gå in för att bygga centralköket.

Nu är det färdigt och på måndag hade Borgåborna ett unikt tillfälle att bekanta sig med köket.

Glädjetårar efter lång och tung process

Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen vid affärsverket Borgå lokalservice var en av dem som guidade Borgåborna i det nya centralköket på måndag eftermiddag.

Hon säger att processen har varit lång och stundom tung.

- När jag kom hit i morse och flaggan var i topp, så blev jag våt i ögonvrårna, säger Malms-Tepponen.

Under den fösta timmen besöktes det nya centralköket av i runt tal 160 personer. Totalt kunde Borgåborna bekanta sig med centralköket under fyra timmars tid. En som tog tillfället i akt var Borgåbon Ove Blomqvist.

- Jag tror på det här konceptet. Visserligen har centralköket fått massiv kritik och kallats Finlands största mikrovågsugn med mera, men det är ju ekonomin som styr. Jag tror nog att det här blir bra, säger Blomqvist.

Hygien på högsta nivå

Också kostservicechef Birgitta Creutziger guidade under de fyra timmar då dörrarna stod öppna för borgåborna.

Hon visade bland annat var råvarorna kommer in och vilka processerna är efter det.

- Här kommer råvarorna in. Golvet är mörkgrått på den sida där man får gå med skor. Här vid det ljusgrå golvet möter personalen och här får man inte komma in med skor eller med otvättade och icke desinficerade händer, förklarar Creutziger.

Ytorna i de olika rummen där maten tillreds går i grått och vitt med mörkblå inslag på en del väggar.

Trots allt är det kanske det rostfria som dominerar. Det är stora grytor, kylanläggningar, diskmaskiner och baljor av allehanda slag.

Specialmaten ett handarbete

Ett av specialrummen i centralköket är det rum som Creutziger kallar dietsidan.

- Här kommer alla specialmatransoner att tillredas, alla specialdieter, det vill säga för skolelever med till exempel matallergi, samt de vegetariska rätterna, säger Creutziger.

Specialdieträtterna packas manuellt och förses med en självhäftande namnlapp med namnet på den skolelev som inte klarar av den ordinarie skolmaten.

- Det är mycket handarbete på den här avdelningen. Det måste vara så, eftersom det är viktigt att elever med till exempel celiaki säkert ska få rätt matportion, förklarar Creutziger.

Av de 9 000 portioner som det nya centralköket ska producera dagligen, är tio procent diet- och specialmat.

Tre veckor av förberedelse

Den sista januari är det beräknat att produktionen kör igång. Före det ska hela centralköket ännu en gång tvättas och städas ordentligt.

- Det här är en produktionsanläggning där hygienen hålls på mycket hög nivå. Det är bara idag som allmänheten har tillträde. I framtiden är det bara enstaka professionella inom storköksverksamhet som kan komma på studiebesök, säger Vd Annika Malms-Tepponen vid affärsverket Borgå lokalservice.

De närmaste tre veckorna kommer att vara fyllda av förberedelser av olika slag. En del funktioner är ännu otestade, men kostservicechef Birgitta Creutziger räknar med att hinna få allt i skick före dagen D.

- Vi startar försiktigt. Först ut är Linnankosken lukio och andra stora skolor i Borgå. Senare blir det dags att tillverka maten för de mindre skolorna och daghemmen. I augusti kör vi för fullt, säger Creutziger.

Förberedande processer

Totalt kommer Borgå centralkök att sysselsätta 12 personer.

- Med den styrkan ska det nog fungera. Vi har ju redan övat under ett helt år. Vi har provat recept och bland annat har det finska gymnasiets kök tillverkat mat med samma recept och med samma metod som vi kommer att använda oss av här, säger Creutziger.

En stor del av matlagningen i det nya centralköket kommer att bestå av förberedande processer, där ingredienser blandas och fraktas iväg kalla till olika skolor, där de sedan värms upp strax före servering.

- Det är därför vi har förnyat våra recept och testat dem under det år som gått, förklarar Creutziger.

God mat och god ekonomi

Vad Borgå centralkök kostat är inte ännu klarlagt. För två år sedan, då projektet fick grönt ljus, räknade staden med att centralköket skulle kosta närmare 8 miljoner euro att bygga.

Borgåbon Ove Blomqvist, som på måndag bekantade sig med den omdebatterade byggnaden, tror att slutresultatet kommer att vara både god mat och god ekonomi.

- Det tror jag. Det måste man tro, annars är det ju helt bortkastade pengar, säger Blomqvist.