Eldsvådorna i Östnyland blev fler i fjol, men ingen dog

Fler stormar och trafikolyckor, men färre döda i eldsvådor. Bland annat så såg fjolåret ut för Räddningsverket i Östra Nyland.

Räddningsverket i Östra Nyland hade fler uppdrag i fjol än året innan. Antalet larmuppdrag ökade från 2 310 till 2 803 under fjolåret.

Mängden byggnadsbränder och mindre bränder med risk för byggnadsbrand ökade med cirka 30 procent: i fjol var de 111 stycken medan de var 85 stycken året innan.

Däremot var det ingen som dog i eldsvådor i Östnyland i fjol. År 2016 var ett mörkt år då sex personer dog i eldsvådor.

- Vi hade tur i fjol då ingen brann inne, säger signalmästare Peter Stenbäck.

Många eldsvådor som hotade människors liv och hälsa klarades till och med utan personskador tack vare brandvarnare som larmade i tid och grannarnas effektiva första åtgärder.

Mer röjningsarbete under höststormarna

Räddningsverket sysselsattes också av fler gräs-, terräng- och skogsbränder – de ökade med 32 procent. År 2016 var de 56 stycken och i fjol var de 74 stycken.

Tydligen blåste det också mer under 2017 då räddningsverket fick rycka ut på 502 stormrelaterade uppdrag. Året innan var de bara 174 stycken.

- Höststormarna medförde betydligt mer röjningsarbete än åren innan, säger Stenbäck.

Han säger att också förstaresponsuppdragen ökat en aning.

- De brandkårer som ingått avtal med hälsomyndigheterna kan rycka ut samtidigt med ambulansen i fall där vi är närmare patienten. Det finns ändå inte någon direkt orsak till ökningen, det har bara råkat sig så, säger Stenbäck.

Dessutom ökade mängden trafikolyckor med 13 procent, från 303 till 344 i fjol.

- Antalet fordon ökar hela tiden, vilket kan ha inverkat på att det händer fler trafikolyckor. Men överlag är det bara hur det råkar sig. Det har inte hänt några större förändringar i trafiknätet, säger Peter Stenbäck.

Enligt Stenbäck är det främst på huvudvägarna och i vissa korsningsområden som de flesta trafikolyckorna händer.

Fortfarande många felaktiga automatalarm

Antalet automatiska brandalarm sjönk en aning i fjol, från 255 till 233. De felaktiga automatalarmen var ändå ungefär lika många som 2016 – andelen är ungefär 60 procent.

Räddningsverket försöker hela tiden minska på de felaktiga alarmen. Enligt Peter Stenbäck är räddningsverkets riskhanteringssida i kontakt med de objekt som har automatiska brandalarm.

- Vi försöker hitta lösningar för att minska på de felaktiga alarmen tillsammans med dem, säger Stenbäck.

Alarmen orsakas i huvudsak av matlagning, annan rök eller damm, fukt eller vatten och vårdslöshet vid renovering eller andra arbeten i fastigheter.

Oftast beror de felaktiga alarmen på att man inte har beaktat verksamheten i en byggnad tillräckligt då man har planerat alarmanläggningen, till exempel då man har placerat branddetektorerna.

Också underhållsarbeten som orsakar damm eller rök kan leda till felaktiga alarm.

Brandalarmanläggningarna behövs ändå – utan dem skulle det bli stora brandskador i många fall.

Matos den vanligaste orsaken till onödiga brandalarm i Östnyland

Man har jobbat med att få ner antalet alarm.