Soc&kom: Den svenska servicen är inte tryggad i social- och hälsovårdsreformen

Social- och hälsovårdsreformen uppfyller inte sitt ursprungliga mål – att minska hälsoskillnaderna hos finländarna, anser Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. De svenska behoven beaktas inte heller tillräckligt.

Enligt lagförslaget ska landskapen ”i mån av möjlighet” se till att det finns svenskspråkig service som faller under det nya systemet.

Den här formuleringen är otillräcklig och vag, står det i högskolans utlåtande om valfrihetslagen. Utlåtandet är en del av Helsingfors universitets utlåtande.

– Generellt så lever valfrihetslagen inte upp till de ambitioner som reformen ursprungligen hade om att minska ojämlikheten, förenkla systemen och integrera social- och hälsovården, säger Helena Blomberg-Kroll som är professor i socialpolitik vid Svenska social-
och kommunalhögskolan.

Enligt henne fokuserar lagförslaget på att öka valfriheten, inte att minska ojämlikheten bland befolkningen.

I Svenska social- och kommunalhögskolans utlåtande står också att det finns väldigt lite bevis på att valfrihet verkligen minskar ojämlikheten bland medborgarna.

Oro för den svenska servicen

Forskarna anser att reformens språkliga konsekvenser inte har utvärderats tillräckligt grundligt.

Modeller som fungerat bra, som till exempel svenskspråkiga samkommuner, monteras ned och vad som ersätter dem är oklart.

Forskarna anser att det är oklart hur den svenskspråkiga servicen kommer att tryggas i framtiden.

Dessutom anser de att de mest utsatta medborgarna inte drar nytta av den nya valfrihetsreformen. Socialvården blir lidande.

- Inom socialvården finns det klienter med komplexa livssituationer. Valfriheten är ett ännu större problem inom socialvården än inom hälsovården, säger Blomberg-Kroll.

Syftet är gott men utförandet kan halta - det är åsikterna om vårdreformen

Bland annat kommuner och sjukvårdsdistrikt har uttalat sig.