Analys: Ett första steg – men vägen till fred på koreanska halvön är mycket, mycket lång
- Första steget är halva resan, konstaterade Sydkoreas återföreningsminister Cho Myoung-gon efter mötet med Nordkoreas representanter i stilleståndsbyn Panmunjon.
- Allt känns lite nytt eftersom vi inte har träffats på en tid, tillade Cho som verkade mycket optimistisk efter beskedet om att Nordkorea är villigt att delta i vinter-OS som börjar om drygt en månad, den 9 februari i PyeongChang.
Beskedet innebär förhoppningsvis att grannen i norr inte kommer att sabotera vinterspelen i syd med allvarliga provokationer som nya missil- eller kärnvapentest.
I Sydkorea verkar en stor majoritet också andas ut efter de första förhandlingarna på över två år, samtidigt som folk både på vänster och högerkanten undrar varför Kim Jong-Un möjliggjorde ett föhandlingsgenombrott i det här skedet.
Nordkorea försöker så split
Det självklara svaret är att Nordkorea försöker slå en kil mellan de långvariga bundsförvanterna Sydkorea, USA och Japan samt vänstern och högern i Sydkorea för att stärka sin egen ställning.
Nordkoreas grundläggande mål är och har alltid varit att värna om familjen Kims fortsatta styre och allt som landet gör tjänar enbart detta ändamål.
På kort sikt vill Nordkorea bli av med de besvärliga ekonomiska sanktionerna samtidigt som det vill bli erkänt som en kärnvapenmakt som inte behöver oroa sig för amerikanska attacker.
Ny solskenspolitik?
Relationerna mellan Nord- och Sydkorea har varit i baklås under högerns nära tio år långa styre i Sydkorea.
Högerns dominans och envisa inställning till Nordkorea slutade i fjol då den konservativa presidenten Park Geun-hye avsattes på grund av korruption.
Den liberale, vänsterorienterade Moon Jae-in vann presidentvalet i maj i överlägsen stil, bland annat med löften om att han vill inleda en försoningsprocess med Nordkorea.
Moon var en nära medarbetare till den liberale presidenten Roh Tae-woo som förespråkade en så kallad "solskenspolitik" - en politik som eftersträvade avspänning på den koreanska halvön genom eftergifter och finansiellt stöd till det utarmade Nordkorea.
"Jag är inte naiv"
Högern anklagade vänstern för naivitet eftersom det utarmade Nordkorea trappade upp utvecklingen av kärnvapen och missiler samtidigt som det fick ekonomiskt stöd av det rika Sydkorea.
Moon har under sitt dryga halvår som president många gånger försäkrat att han inte tänker gå i nordkoreanernas fälla och att han inte är naiv nog att tro att man kan utverka eftergifter endast med hjälp av humanitärt bistånd och ekonomiskt samarbete.
Förutom morötter krävs också en piska, försäkrar Moon.
Nu har Moon i alla fall på Nordkoreanernas begäran skjutit upp en årlig massiv militärövning med USA till efter OS.
Nordkorea har i gengäld inte gjort något annat än lovat att landet deltar i OS. Det är ett symboliskt beslut som inte kostar Nordkorea något i det här skedet medan det plockar poäng bland sydkoreaner och i omvärlden.
Vart leder första steget?
Sydkorea förväntar sig att detta endast är ett första steg och att man kan gå vidare med förhandlingar om militär avspänning och återförening av familjer som splittrades efter Koreakriget som slutade år 1953.
Moon Jae-Ins yttersta mål är att få till stånd en bestående avspänning genom nedrustningsförhandlingar mellan Nordkorea och USA. Men dit är det är ännu en mycket, mycket lång väg.
Nordkorea har för sin del sagt klart ifrån att det vägrar att diskutera kärnvapen, missiler eller människorättsbrott såsom sina brutala fångläger.
Om det inte ger vika så är det svårt att se vad man egentligen kan förhandla om.
Vad vill USA?
USA har ständigt gett blandade signaler om sin egen förhandlingsvilja.
Utrikesminister Rex Tillerson säger ena dagen att förhandlingar är möjliga utan förhandsvillkor och andra dagen att Nordkorea måste upphöra med sina missil- och kärnvapentest om förhandlingar alls ska vara möjliga.
Vad president Donald Trump egentligen anser är en gåta.
Trumps senaste kommentarer tyder på att han nu är redo att inleda en förhandlingsprocess utan förhandsvillkor, men i ett senare skede när man vet vad förhandlingarna mellan Nord- och Sydkorea eventuellt leder till.
Men ingen tror väl ändå att Trump har en klar, analytisk bild av vad han är ute efter och vad som skulle krävas för att han skall nå sina mål.