Aktiveringsmodellen väcker skarp kritik: Kaos vid TE-byråerna och bollande med FPA

Kaoset vid FPA och arbets- och näringsbyråerna, även kallade TE-byråerna, kommer att öka. Det förutspår Karita Pihlström från Ekenäs i en kommentar till den omstridda aktiveringsmodellen för arbetslösa.

Pihlström fyller 61 i år och blev uppsagd efter att arbetsgivaren beslöt flytta firman utomlands. Hon har en lång bana inom metallbranschen bakom sig. Hon har varit huvudförtroendeman och suttit i Metalls fullmäktige.

- Jag söker jobb, fast sannolikheten att jag får det är liten på grund av min ålder. Jag avlade hygienpasset och är öppen för många olika möjligheter. Snuttjobb har jag haft längs med, säger hon.

Pihlström klandrar systemet, bland annat läget vid arbets- och näringsbyråerna.

- De har för mycket jobb och för små resurser. Byrån är sällan öppen och rådgivarna jobbar på distans. De vill inte ha besök på byrån utan ringer själva upp oss kunder.

Ska vi tvingas söka ett jobb i veckan så ökar kaoset

― Karita Pihlström

Det finns många arbetslösa som har svårt att söka tjänster och hjälp via nätet eller sköta sina ärenden per telefon. Pihlström säger att arbets- och näringsbyråerna, ifall de vill ha fler på jobb, borde hålla öppna dörrar och datorer tillgängliga, med stöd vid behov.

- Om man dessutom tvingas rapportera en gång i veckan att man sökt jobb för att få stöd så ökar kaoset. Arbetsgivarna kommer att tvingas ta emot mängder av onödiga ansökningar och de kompetentas ansökningar kommer att drunkna i mängden, vem gagnar det?

De som drabbas är de arbetslösa. De betalar priset för att näringsbyråerna inte har resurser att erbjuda kompletterande utbildningar eller kurser, vilket aktiveringsmodellen förutsätter.

Ett annat problem som redan debatterats i offentligheten är bollandet av kunder, fram och tillbaka, särskilt mellan FPA och arbets- och näringsbyråerna.

FPA och fackets arbetslöshetskassor står för stöden, det är de som betalar. Det är också de som avgör vilken form av utbildning eller sysselsättning som är godtagbar för att den arbetslösa ska uppfylla aktiveringsmodellens villkor.

Som arbetslös måste du enligt modellen vara aktiv på olika sätt för att få lyfta stöd. Under 65 utbetalningsdagar ska du ha lönejobbat minst 18 timmar eller delta i sysselsättningsfrämjande verksamhet i minst fem dagar. Hurudan denna verksamhet är för att godkännas som sådan stadgas således av FPA eller arbetslöshetskassorna.

FPA togs på säng med den hastigt uppkomna aktiveringsmodellen.

Arbets- och näringsbyråerna säger: Regional orättvisa

Också arbets- och näringsbyråerna förhåller sig kritiskt till aktiveringsmodellen. Chefen för arbets- och näringsbyråerna i Nyland, Jarmo Ukkonen säger att modellen inte beaktar den arbetslösas livssituation, bransch eller boendeort.

De arbetslösa är väldigt olika, äldre och yngre, hög- eller lägre utbildade, personer med mentala problem eller duktiga yrkesmän.

- Modellen behandlar de arbetslösa som en massa, oberoende av bakgrund, säger Ukkonen.

Läget i Nyland är väldigt annorlunda än läget i norra Finland. Utbudet på arbetsplatser är större i söder. Kommer aktiveringsmodellen att leda till att fler flyttar söderut efter jobb i rädsla för sanktioner om nedskuret stöd.

- Det här är tillvidare ett frågetecken, säger Ukkonen.

I april klarnar det hur många av de arbetssökande som uppfyller de nya kraven. Det är säkert många som hoppas att deras utbildning räknas och att de inte förlorar sina pengar.

- Det blir intressant att se, säger Leena Björke, sakkunnig vid arbets- och näringsbyrån i Borgå.

Vad innebär den omtvistade aktiveringsmodellen? Vi listar 6 viktiga punkter

Ny lag om arbetslöshetsskydd har väckt kraftig kritik.

Mera käpp för arbetslösa: Sök ett jobb i veckan eller förlora stödet

60 dagars karens om kraven inte uppfylls.