Här är smärtpunkterna i den nya djurskyddslagen – lagförslaget är nu på remissrunda

Den nya djurskyddslagen har beretts i snart sju år. Det som skulle bli världens mest progressiva djurskyddslag ser ut att bli en vacker text där undantagen är betydande, anser man på djurskyddsorganisationen Animalia. Lantbruksproducenterna å sin sida är ganska nöjda.

Animalia förbereder en större demonstration i februari och samlar tillsammans med djurskyddsorganisationen SEY som bäst in namn för att ännu påverka formuleringarna. Hittills har över 84 000 medborgare skrivit under.

I det lagförslag som nyligen skickades på remissrunda har den gamla djurskyddslagen bytt namn. I stället för "djurskyddslag" kallas den nya lagen "Lag om djurs välbefinnande".

Den tidigare lagen är över 20 år gammal, och i utkastet konstaterar beredningen att det har inträffat en förändring i attitydklimatet i samhället och att djurens ställning har blivit en central etisk fråga.

Lagens syfte är ordagrant att främja djurs välbefinnande och skydd av djur samt att öka respekten för djur och förbättra behandlingen av djur.

Djurens egenvärde borde erkännas, de är inte bara objekt som kan exploateras

― Birgitta Wahlberg, djurrättsexpert

Birgitta Wahlberg, politices doktor i offentlig rätt och en av landets främsta experter på djurrätt, tycker ändå att det är problematiskt att djurens egenvärde inte erkänns i lagen. Djuren ses fortfarande som objekt för människan att exploatera.

Båsladugårdar, grisningshäckar och tillgång till vatten

Men djävulen lurar som bekant i detaljerna. Undantagen som gäller produktionsdjuren, specifikt kor och grisar är betydande, säger Veikka Lahtinen, kampanjkoordinator på Animalia.

Veterinärer har också velat få in i lagen att djuren ska ha kontinuerlig tillgång till vatten. Det lär jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) ändå ha strukit.

Kontinuerlig tillgång till vatten skulle kräva investeringar till exempel av vissa pälsfarmare. Pälsnäringen berörs överhuvudtaget inte i den nya lagen.

En av förhoppningarna för djurskyddsrörelsen var att de så kallade båsladugårdarna, där djuren hela tiden hålls tjudrade vid halsen, skulle försvinna.

Mycket riktigt blir det förbjudet (efter en övergångstid på fem år) att hela tiden hålla nötboskap och hästar uppbundna. Undantaget är alla de kor och kvigor som hålls i mjölkproduktion.

Det blir också förbjudet att hålla suggor och gyltor i dräktighetshäckar en längre tid (övergångstiden är 15 år).

Däremot får man alltjämt hålla suggorna i så kallade grisningshäckar, där de ger di åt sina kultingar genom ett staket, men själva inte kan röra sig mer en ett steg fram och ett steg tillbaka och inte kan vända sig.

Orsakerna anges vara produktionsmässiga och ekonomiska.

- Skärpta regler kräver mer utrymme, säger Johan Åberg, direktör på MTK, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter.

Det är frågan om stora investeringar: en byggplats för en sugga kostar 5-6 000 euro, och de flesta köttproducenter har över 250 suggor. Befintliga byggnader blir värdelösa och det krävs mer människoarbete, säger Åberg.

Smärtlindring blir obligatoriskt

En klar förbättring är att det kommer att krävas smärtlindring vid smärtsamma ingrepp. I nuläget får man till exempel kastrera smågrisar som är yngre än 7 dygn utan smärtlindring.

Hornanlag hos kalvar som är yngre än fyra veckor får i dag förstöras utan bedövning av "en kompetent person", det krävs alltså inte en veterinär.

Många bönder väljer ändå redan självmant att anlita en veterinär som bedövar nötkreaturen och utför avhorningen.

Frågan är ändå om man alls borde kastrera till exempel grisar.

- Med vilken rätt kastrerar vi överhuvudtaget kännande varelser?, säger Birgitta Wahlberg.

Kastreringen bygger på tanken att könsmogna grisar utvecklar en galtlukt i köttet som köttproducenterna är rädda att konsumenterna skulle sky. Enligt Wahlberg är det ändå bara vissa som känner lukten.

Dessutom hinner grisarna inte ens alltid bli könsmogna innan de slaktas.

- Den bästa lösningen är förstås att inte äta grisar alls. Svin är tänkande och kännande varelser med en kognitiv kapacitet som motsvarar ett femårigt barns, säger Wahlberg.

Också jordbruksproducenterna är positiva till att frångå kastrering, eller övergå till så kallad medicinsk eller kemisk kastrering, säger Johan Åberg på MTK.

Producenterna gör gärna förbättringar för husdjuren men man borde komma överens på EU-nivå

― Johan Åberg, jordbruksdirektör, MTK

Det är en diskussion som inte syns i Finland, men den pågår på EU-nivå och det torde komma ett beslut om saken inom några år. Men köttproducenterna i Finland vill inte gå i bräschen för de här frågorna.

- Från producenthåll gör man gärna förbättringar för husdjuren, men då borde EU:s djurskyddslagstiftning skärpas. Då skulle konkurrensläget mellan olika EU-länder inte förändras, säger Johan Åberg.

Enligt Åberg konkurrerar vi med Tyskland och Polen. Många konsumenter väljer ändå det billigare köttet.

- I Sverige, där man har världens bästa djurskyddslag, producerar de hälften av det kött de äter, medan resten importeras från till exempel Tyskland eller Brasilien. Så vad är det för vits att vi blir bäst i världen om det leder till att vi importerar mer kött från till exempel Polen?

Ekologiskt lönar sig

Ekobonden Jan-Erik Karlsson i Nagu håller inte helt med om att folk inte vill betala för gott kött.

- Det är ju en trumf i dag att sälja ekologiskt, man får ett mervärde, Ska man vara ärlig så är det här rätt väg att gå businessmässigt, för miljögärningar stöds. Man är nästan dum om man inte gör det, säger Karlsson.

Karlssons Highlandkor går ute året om, medan de 60-70 tackorna är stallade på vintern men med en stor uterastgård med vindskydd. Om djuren får välja var de vill vara så är de helst ute, har Karlsson märkt.

- Dessvärre har det varit en hemsk höst för djuren. Det har varit viktigt att flytta korna med jämna mellanrum och det är viktigt med mångfald i hagen med till exempel skog och träd, säger Karlsson.

Det sunda bondförnuftet borde säga hur man ska behandla djur

― Jan-Erik Karlsson, ekobonde, Nagu

- Min princip är att det ska vara på djurens och naturens villkor. Att tvinga djuren att vara instängda är horribelt, fortsätter han.

Jord - och skogsbruksministeriet tar emot utlåtanden och synpunkter på den nya lagen fram till den 28 februari. Lagen väntas godkännas av riksdagen i vår, och träda i kraft 2020.

- Egentligen är jag emot regler, för det sunda bondförnuftet borde säga hur man ska behandla sina djur. Men det finns ju exempel då man har hittat självdöda djur i ladugårdar, så regler måste finnas för vissa fattar inte annars själva hur djur ska behandlas, säger Jan-Erik Karlsson.

I radioprogrammet Slaget efter tolv idag fredagen den 12.1 debatteras den nya djurskyddslagen, med Birgitta Wahlberg och Johan Åberg som deltagare. Gå gärna in och kommentera i artikeln eller ställ frågor på förhand, så kan vi ta upp det i programmet!