Svenskfinlands mest kända statsvetare Göran Djupsund går i pension

Statsvetaren Göran Djupsund har varit ett känt namn i Svenskfinland ända sedan slutet av 1980-talet. Efter över 30 år vid Åbo Akademi i Vasa går han nu i pension från vad han kallar ett "jädrans roligt jobb".

Vid Åbo Akademis campus Academill i Vasa har vårterminen inletts. Sedan 1986 har ÅA varit Djupsunds arbetsplats men inte länge till.

I slutet av februari byter han ut den akademiska vardagen mot en lugnare tillvaro som pensionär.

- Det känns bra att hoppa av just nu eftersom enheten är i jättebra skick. Vi har ett otroligt bra gäng som har visat på goda resultat både vad gäller utbildning och forskning.

Byggde upp utbildningen i Vasa

Göran Djupsund har trivts som fisken i vattnet på posten som professor och rektor vid Åbo Akademi i Vasa, även om han tonar ner sin egen roll i det hela.

- Inte är det jag utan det är kollektivet som har skapat de här resultaten.

Som samhällsvetare och akademiker ska vi inte bara undervisa och skriva forskningsrapporter utan även ha ett fönster öppet mot samhället.

Göran Djupsund om sin roll i offentligheten

Det var år 1986 som Göran Djupsund fick tjänsten som biträdande professor i statskunskap vid Åbo Akademis enhet i Vasa. Han var med om att bygga upp utbildningen i samhällsvetenskap i Vasa.

- Det var lite av en utmaning att vara med och starta upp någonting på en ort där det inte fanns någonting överhuvudtaget. Det fanns inte forskning, det fanns inte doktorander.

Flera hundra magistrar, ett 20-tal doktorer

De första magistrarna inom ämnet utexaminerades i slutet av 1980-talet. Mycket har hänt sedan dess, konstaterar Djupsund.

- När jag städade min hylla hade vi 300-400 magisteravhandlingar och säkert uppemot ett 15-20 tal doktorsavhandlingar.

Att ÅA:s ämnesutbud i Vasa utökades med statskunskap på 1980-talet handlade om att man ville bredda Åbo Akademis närvaro i Österbotten.

- På den tiden fanns egentligen bara lärarutbildningen och pedagogiken här. Senare kom ju också vårdvetenskap och annat.

Har inte ångrat ämnesvalet

Att det blev statskunskap som blev Göran Djupsunds ämne har han aldrig ångrat.

- Då jag började studera 1971 var samhället genompolitiserat. Jag var intresserad av politik och samhället, så det var ganska naturligt att vilja läsa samhällsvetenskap. Som ämne blev det först sociologi och senare statskunskap.

Hur tycker du att inrikespolitiken har förändrats sedan 1970-talet?

- Politiken har ju överhuvudtaget förändrats otroligt mycket. Det går inte att börja lista i en kort intervju på vilka alla sätt den har förändrats. Intresset för politiken är kanske annorlunda i dag än det var tidigare. Samhället har förändrats. Politiken kan inte påverka våra liv på samma sätt som tidigare.

Som forskare i samhällsvetenskaper måste man beakta att världen ser annorlunda ut nu än på 1970-1980-talet, säger Djupsund.

- Då måste man se på de nya premisserna för att förstå hur samhället fungerar.

Samhället kräver mer av medborgarna i dag

Det är därför samhällsvetenskapen behövs, för att vi ska begripa hur samhället fungerar och hur medborgare kan påverka sitt liv, konstaterar Djupsund.

Han säger att samhället kräver mer aktivitet och självständigt handlande av medborgarna i dag än på 1970-talet.

- Ett konkret exempel är den valfrihet vi håller på att få inom social- och hälsovården. Det sätter ju ansvar på den enskilda medborgaren på ett helt annat sätt än tidigare. För vissa medborgargrupper kan det vara mycket svårt och tungt att få det här ansvaret.

En stor del av väljarna förstår sig inte på det komplexa samhället. De vill ha enkla lösningar och populister erbjuder det. Det kan ha avgörande politiska effekter för hela EU.

Göran Djupsund om populistpartiernas uppsving i Europa

I dag finns klyftor mellan medborgarna på ett annat sätt än tidigare och det gäller de flesta hänseenden, säger Djupsund.

- Är du utbildad, bor urbant och har någorlunda goda inkomster är din situation helt annan än gamlingen som bor i en by på landet och som inte har utbildning eller de här resurserna.

- De som har utbildning kanske också konsumerar sådana medier som gör att de vet hur samhället fungerar och hur de ska agera för att främja sina egna intressen. Den som lever på kvällstidningarnas premisser eller korta surfningar på nätet har inte förutsättningar att påverka sitt eget liv lika bra som den resursstarka. Den här uppdelningen har blivit tydligare i alla utvecklade västliga demokratier.

Ökade skillnader mellan samhällsgrupper har gett populismen fotfäste

Djupsund tror att de här klyftorna ligger som grund för de populistiska partiernas framgång både på höger- och vänsterkanten i hela Europa.

- De stora statsbärande partierna har marginaliserats och vi har fått populister i nästan alla länder. Det här kan ha ganska avgörande politiska effekter, också för hela EU. Ju starkare populisterna blir i olika länder, desto svårare är EU också att styra.

Här kan samhällsvetenskapen spela en viktig roll när det gäller folkbildning, att hjälpa befolkningen att förstå hur samhället fungerar.

Valen bestämmer ju vem som styr i det här landet och vem som styr påverkar våra liv. Dessutom är det en bra puls i en direktsändning.

Göran Djupsund om sin medverkan i valvakor i tv

Göran Djupsund har fått pris för sin förmåga att förklara komplexa frågor utan att förenkla. Ifjol fick han både Svenska Folkskolans Vänners Folkbildningspris och Folktingets förtjänstmedalj.

Gillar direktsända valvakor

Göran Djupsund är bekant för många finlandssvenskar från Svenska Yles valvakor i tv där han varit expertkommentator sedan slutet av 1980-talet.

Också under presidentvalet senare i januari kommer han att finnas med i valstudion. Djupsund tycker att de direktsända valvakorna är roliga och spännande att vara med om.

- Det är spännande att se vilket utfall det blir i ett val.

Vilket är det viktigaste valet du har kommenterat?

- Det kan jag inte säga på rak arm. Men det är inte EU-val och det är inte presidentval, även om det var ett speciellt val när vi fick vår första kvinnliga president Tarja Halonen. Många riksdagsval har varit viktiga och intressanta men jag skulle inte sätta dem i prioritetsordning.

Ska renovera hus och spela racketspel

Även om valvakorna kanske har varit den mest synliga delen av Djupsunds bidrag till samhällsdiskussionen är det ingalunda bara i valsammanhang han har hörts och synts i offentligheten.

- Jag har kommenterat samhällsskeenden och politik rent allmänt hemskt mycket mellan valvakorna. Det är en av våra arbetsuppgifter som samhällsvetare och akademiker. Vi ska inte bara undervisa och skriva forskningsrapporter utan även ha ett fönster öppet mot samhället. Vi ska delta i diskussionen och försöka förklara för folk hur saker och ting fungerar, så som vi ser det.

Även om pensionärsdagarna nu hägrar kommer Göran Djupsund att ha kvar vissa akademiska uppdrag.

- Bland annat ska jag fortsätta handleda några doktorander jag har "på hälft". Dem vill jag hjälpa fram till examen.

Det blir kanske också husrenovering på Föglö på Åland, dit Djupsund flyttar på heltid när han går i pension.

- Förhoppningsvis får jag också nya idrottskamrater. Det gäller att söka upp nya racketspelpolare.

Göran Djupsund tror inte att han som pensionär kommer att börja fylla insändarspalterna med åsikter om det ena eller det andra. Som samhällsvetare får man lite distans till politiken, säger han.

- Jag kommer snarare att fortsätta iaktta på avstånd.

Korrigering 14.1.2018: Namnet på Åsa Bengtsson rättades till Åsa von Schoultz i bildtexten.